Article Image
ker beror af den andra. : Det är striden vi:
älska, och då det ej finnes någon ;opposition.:
så iönesluta vi oss inom oss sjelfva — — Dettal
är en vigtig observation, hvilken Louis Napo-l
leon borde använda till sin fördel.
Den bevisar att om det är farligt för en re-l!
gering att låta för mycket attackera sig, såj!
kan det äfven ligga fara uti att icke låta at-l:
tackera sig alls, ty från den overksamhet som l:
härflyter af frånvaron af all opposition, föras
vännerna till slöhet; från slöhet till likgiltig-
het är steget icke stort, och i Frankrike for-
dras det endast en flägt för att förvandla lik-
giltigheten i fiendtlighet. Man skulle mycket
bedraga sig om man trodde att regeringarne
hos oss lefva endast af bifall och beröm, De
lefva äfven af den opposition man gör dem.
Men vändom oss till dekreterna.
Det har redan länge hviskats att åtskillige
af de landsförvista skulle återkallas.
Det var likväl icke på herrar Thiers, R-
musat, Duvergier de Hauranne, Chamballe,
Creton, Lasteyrie som man gissade; det var
icke för denna orleanistiska nyans af de lands-
flyktiga, som man hyste något hopp. Emed-
lertid cirkulerade i några salonger följande
tvenne anekdoter:
I afseende på de biografiska porträtter, som
Payso. hade för afsigt att lemna öfver vissa
samtida notabiliteter och synnerligen öfver hr
Thiers, hade bladet från högre ort fått en
vink om att man icke skulle med nöje se att
detta porträtt blefve tecknadt med alltför myc-
ken sanning. Denna anekdot, sann eller falsk,
var dock allmänt gängse, och frapperade så
mycket mer, som bland alla de förviste hr
Thiers ansågs vara den som i Elysåe stod
sämst anskrifven bland alla.
Det andra ryktet var följande: Ett samtal
uppstod mellan tvenne betydande personer,
den ena bonapartist, den andra orleanist, i
afseende på en artikel i Pays, om försonin-
gen mellan partierna. J verken alldeles icke
för densammas, yttrade anhängaren af huset
Orleans till huset Bonapartes tjenare. Det
är icke vårt fels, sade denne sednare, det är
ert. .Hvarföre komma icke edra chefer för att
erbjuda oss fredspalmen? Denna fråga är
högst egenn., skulle orleanisten ha svarat, då
j bafven landsförvisat dem och ännu hållen
dem i landsflykt. Man menade satt detta ytt-
rande icke gått förloradt för det napoleonisti-
ska öra, för hvilket det fälldes. Det gifves de,
som icke hålla det för osannolikt, att det var
i följd at denna som det synes obetydliga
anledning, som det orleanska partiets lands-
flykt upphörde.
Vare härmed huru gom helst, så har giss-
ningen nu gått i fullbordan, och. detta fak-
tur, då man sätter det i samband med åt-
skilliga andra omständigheter, torde vara an-
märkningsvärdt ur mer än en politisk syn-
punkt.
Hvar och en vet att den napoleonistiska po-
litikens första rörelse var en lutning mot le-
gitimisterna, i opposition mot orleanisterna;
men om än åtskilliga legitimister visade sig
ganska medgörliga, så befunnos deremot an-
dra, och sjelfva den stora masssn af partiet,
mindre svara emot förhoppningarne än man
hade väntat.
Det uppförande som iakttogs af partiets
chef, grefven af. Chambord, : misshagade och
måste högeligen misshaga. Ett bland med-
len att anfalla Louis Napoleon, och må-
hända det enda som för närvarande finnes,
är att så vidt som möjligt isolera honom.
Nåväl, grefvens af Chambord instruktioner till
sina anhängare, hans förbud för dem att af-
lägga trohetseden och att emottaga några be-
fattningar under den närvarande styrelsen, vi-
sar tillräckligt att detta är hans politik. Gref-
ven af Chambord spelar eljest nägot för myc-
ket konung af Frankrike med sitt legitimisti-
ska grefskap, sina cirkulärer, sina subskrip-
tioner i Frankrike o. s. v. Skulle icke allt
detta hafva föranledt on förändring i stats-
chefens tankar och kan icke detta hafva gif-
vit honom anledning att tänka på att släta sig
till det orleanistiska partiet?
Utan att alldeles förneka den andel som
ädelmod och försonlighet kan hafva i dekre-
terna af den 7 dennes, så tror jag mig här
ha angifvit de hufvudsakliga politiska moti-
ver, som kunnat medverka till dess tillkomst
och orsaken hvarföre orleanisterna erhållit
prioritet i denna mildhetsåtgärd.
Det skulle sålunda ha inträdt en förändring
i Louis Napoleons åsigter.
Hr Fould, som, enligt mitt sista bref, icke
hade någon betydelse, skulle följaktligen hafva
denna. i
Flera andra fakta, alltför vidlyftiga att här
detaljera, gifva stöd åt denna gissning.
össskissneetnbeköetkrrrtr
TT -. I - ARV RR AV RR a TA RR I -- ARE
Thumbnail