och dylikt och lemnat dörren öppen, så att vinden
spridde gnistor och eldflingor, hvaraf buset antändes.
Derifrän spridde sig elden till äboerna Pehr och An-
ders Christenssons närbelägna kringbyggda hemman,
det ena dels nybygdt i fjol dels under byggnad, hvar-
jemte alla eller de flesta öfriga husen nedbrunno. 47
skorstenar stä qvar i.de rykande ruinerna, och ska-
dan är högst betydlig.
BLANDADE ÄMNEN,
FÖRBÄTTRING I SMÖRETS BEREDNING. Om
smöret endast innehölle mjölkens feta beståndsdelar,
så skulle det, i beröring med luften, hälla sig gan-
ska länge; men det innehäller äfven en viss qvantitet,
i gräddan befintligt, ostämne (casein); detta förvand-
lar sig till ferment och bildar smörsyra, af hvilken
den oangenäma smaken af härsknadt smör uppkommer.
Genom tvättning kan man högst ofullkomligt före-
komma smörets benägenhet för att skämmäs, emedan
vattnet icke kan upplösa ostämnet, som blifvit olös-
ligt genom den i gräddan sig utvecklande syrans in-
flytande.
Fullkomlig renhet kan endast ästadkommas genom
denna syras neutraliserande, hvarigenom ostämnet äter
blir lösligt och nästan helt och hället kan fränskiljas
medelst vatten.
Till detta ändamäl förfar man på följande sätt:
Sedan gräddan kommit i tjernan tillsättes, under fli-
tigt omrörande, kalkmjölk (i vatten upplöst kalk) i
små portioner, till så stor qvantitet som erfordras för
att borttaga all syrlighet. Härefter börjar man tjerna
och fortsätter dermed till dess smöret börjar afsöndra
sig; och innan det samlat sig i större klumpar afbäl-
les tjernmjölken, och i stället tillsättes friskt vatten,
hvarefter tjerningen äter börjar och fortgär till dess
smöret blir färdigt. Härigenom blir smöret bättre
och häller sig längre än på vanligt sätt beredt; tjern-
mjölken förlorar sin skarpa smak och blir helsosam-
mare, både för folk och kreatur.
— MJÖLE-KORS UTFODRING MED POTATIS. Olä-
genheten vid användandet at rå potatis till boskapens
utfodring är känd af nästan hvarje landtbrukare, som
dermed gjort försök. Den råa potatisen förorsakar
nemligen löst lif hos boskapen och denna verkan är
äter fiendtlig mot mjölksekretionen samt i längden
skadlig för kreaturets mage. Man har trott sig finns
att den solanin potatisen innehäller vällade denna
olägenhet och man har derföre varit betänkt på att
utdraga nämnde beständsdel, hvilket på ett högst
enkelt sätt läter sig göra och vid anställdt försök
lemnadt de mest tillfredsställande resultater. Till en
början torde påminnas vid denna utfodring, att 10 I
potatis anses i närande kraft lika med 5 hö. För
att nu skilja frän potatisen det skadliga ämnet eller
solanin, böra dessa skäras på machin, släs i ett kar
samt beströs med nägot salt samt tillsättas vidare
med så mycket vatten, att detsamma stär öfver po-
tatismassan, hvarefter man låter kärlet, betäckt med
lock, stå i sex timmar. Då derefter locket öppnas
skall man finna vattneis yta öfrerdragen med små
gulaktiga bläsor, med fusellukt; ett glas af detta vat-
ten, förtärdt, har på menniskor en laxerande verkan
och smakar motbjudande. Sedan detta vatten blifvit
afhälldt påsläs nytt vatten, som ytterligare fär stå 6
å 8 timmar. Ännu en tredje uttvättning bör ske,
hvarefter potatisen, blandad med hackelse och litet
salt, gifves kreaturen till utfodring, hvilka deraf be-
finna sig väl och gifva riklig och god mjölk.
(Skarab. L. Hush. T.)
— ÅTERIGEN STORARTADE ENGELSKA ÅNGBÅTS-
FÖRETAG. Till Boulogne sur mer anlände ny-
ligen ett engelskt ängfartyg af en alldeles ny kon-
struktion, hvilket endast på 7 timmar hade gjort re-
san frän London. Fartyget är 235 fot längt, 20 fot
bredt, har en drägtighet om 250 tons och en machin
om 50 hästkrafter. För och akterdelen är i likhet
med räddningsbätarne fylld med luft, och inredningen
af salongerna är ett mästerstycke i beqvämlighet och
elegans. Efter modell af detta fartyg, hvars närva-
rande turer endast äro profturer för att försöka dess
snabbsegling o. s. v., skall i England oförtöfvadt kom-
ma att byggas 2:ne och möjligen 4 jetteängbätar å
10,000 (?) tons och 1000 hästkrafter, hvilka äro beräk-
pade att göra resan till Ostindien på den oerhördt
korta tiden af 28-30 dagar.
— DeLeIiskA KONSTITUTIONEN. På föranstal-
tande af Belgiska regeringen upplägges för närva-
rande en praktfull och konstnärligt utrustad edition af
landets konstitution. Hvar och en som har subskri-
berat 100 francs till bekostande af denna nationella
minnesvärd ötver den belgiska kongressen, erhåller
ett praktexemplar; hvarje subskribent på 25 francs
erhäller ett enklare exemplar.
— UNIVERSAL-SEILJEMYNT. National-ekono-
men professor Neilson Hancock i Birmingham har
ätit prägla ett mynt, som han föreslär alla verldens
regeringar till universal-skiljemynt. Det är af en
species storiek samt innehäller 37 delar siltver och 3
delar koppar. På ena sidanh avgifves vigten (1 uns)
på engelska, franska och tyska; på den andra är myn-
tets värde angifvit i 12 diogrammer sälunda: Eng-
and 5 sh. 2 d., Amerika 1 dollars 1937; cent., Frank-
ike 6 fr. 39 c. Neapel I dukat 5 gr., Österrike 21
1. 275, kr., Preussen 1 Tolr 217, sgt, Spanien 1
1. 5 realer 28 Maravedi, Portugal 1 Milreis 71!, Reis,
Ryssland 1 Rubel 60 kop., Holland 2 gl. 99 c., Hindo-
tan 2 rupier 10 Annas 10 piec, China 7 mace 8
Candoren 44),. Som devis stär på ena sidan en liten
slob; prägeln är enkel men vacker.
— DEN EVIGA ELDEN. )The Mining Journal
neddelar en högst märkvärdig och intressant upp-
äckt, som nyligen blifvit gjord i Langres i Frank-
ike, och som, om den är sann, säkerligen kommer
utt föranleda vetenskapliga undersökningar med afse-
nde på de evigt brinnande lampor, som sägas hafva
rarit i bruk bland de gamla. Under det nägra arbe-l:
are gräfde bland ruinerna af en gallisk-romersk bygg-
rad, träffade de på taket af en underjordisk källare,
wvilket genom tidens inverkan blifvit härdt som me-
all. Slatligen fingo de dock häl derpå, men nu ro-l:
bade plötsligen en utaf dem, att ban såg ljus nere
källaren. De nedstego nu deri och funno då en
närkligt arbetad graflampa af bronce med kedjor af
amma metall hänga I taket. Den var alldeles fylld
ned en brännbar substans, som icke tycktes hafva af-
agit, oaktat förbränningen enligt all sannolikhet fort i.
arit under flera ärhundraden. Denna upptäckt kom-l:
ner troligen att utbreda ljus öfver den fråga, som
öranledt så mänga tvister bland de lärda fornfor-
karne, ehuru man vill veta, att en liknande upptäckt
edan 1540 gjordes i Viterbo, utan att man derige-
om erhöll nägra närmare upplysningar.
— I Pariserblad ser man nu annonserade
senombrutna herrhatiar af horn, ändamälsenliga, sä-
om det i annonsen beter, emedan de icke beröfra
väret dagens ljus.
HANDELS-UNDERRATTELSER.
VEXELEURSER,
oterade å STOCKHOLMS Börs Fredagen d. 20 Aug.
.ondon 49: 2, å vista 50 J. d.; 42 2, 46 d. d.; 42: —, 1;
C5, 7 71 d. d.; 41: 47, 80 d. d.
Tamburg 498!,. 20 30 d. d.; 128,, 39 7 d. d.; 198.
67 vu. d.; ARTY å 29713, 80 d do
Paris 823,, 20 d. d.
imsterdam 120, 53, 63 67 d, d.
etersburg 90 30 d. d.
löpenhamn 41,, 8 d. d.
FE EN
02 ARA - XR ce mm oo MAMA ÄÅssomsor no dB