falla a allaggnmngsKapltalet.
Teknologiskt,
Blandade uppsatser och meddelanden i
naturvetenskap och industri.
(Forts. fr. gärdagsbl.)
Det Chenotska förfaringssättet har till uppgift, at!
inbespara kol, arbete och kostnad. Temperaturen föl
det smälta jernet i masugnen är omkring 2000 gr.;
Chenot använder en temperatur af endast 600 gr.,
eller samma temperatur ungefärligen som är i en
vanlig brasa i kakelugnen. Hans jern, reduceradt ur
malmen, håller intet kol, så vida han ej med vilja
låtit operationen gå så länge, att jernet kolbundits,
hvilket han har i sin makt, samt innehäller ej heller
nägot af de förenämnda metalliska radikalerna uti
bergarten och beskickningen. Det är fullkomligt rent
jern, men i pulverform och mekaniskt inblandadt uti
ergarten, som ätföljde malmen. Han kallar det
jernsvamp, emedan det har ett svampigt utseende.
Det är en grå massa, som brister under hammaren
samt läter skära sig med knif.
Uti alla jernmalmer finnes alltid, ehuru i endast
smärre qvantiteter, nägot svafvel, antingen i förening
med jern, säsom svafvelbundet jern, eller säsom nä
got svafvelsyradt salt. Detta svafvel mäste på ett
eller annat sätt bortskaffas, för att det ej mätte ingå
uti jernet, som derutaf blir sprödt, när det i varmt
tillstånd skall utsmidas, eller hvad man kallar röd-
bräckt. Finnes uti malmen fosforhaltiga ämnen och
dessa öfverstiga en viss ytterst ringa qvantitet, så
blir det deraf beredda jernet kallbräckt ända till
oduglighet. Vi hafva i värt land grufvor, hvilkas
malmer innehålla knappt 1, endast sällan 2 procent,
och dessa malmer kunna icke begagnas till smidjern.
Chenot säger sitt jern aldrig innehålla minsta spår,
hvarken af svafvel eller fosfor, ehuru de malmer,
hvilka han begagnar, rikligen ianehälla bäggedera.
Det vatten, som under reduktionen afrinner, och hvar
om jag straxt skall tala, har han vid analysen funnit
innehälla svaflet och fosforn säsom syror. Man har
svårt att bestrida hvad nägon uppger sig hafva ge-
nom upprepad erfarenhet funnit vara ett faktum,
fastän det strider mot all annan kemisk erfarenhet,
att fosforsyran läter afdestillera sig ur sina förenin-
gar, och hr Chenots uppgift får säledes lemnas der-
hän. Sannolikt kan fosforns frånvaro i jernet lättare
förklaras genom den låga temperaturen, hvarigenom
fosforn ej reduceras och ingär i jernet, utan qvar-
stadnar såsom fosforsyradt salt i bergarten, der den
utan tvifvel kan äterfinnas. Emellertid blir denna
omständighet af fullkomlig fosforfrihet i ett jern, be-
redt af oartad malm, af vigt för sjö- och myrmalmer,
hvilka hos oss gemenligen ej arbetas för smidjern,
utan blott för gjutning.
Sedan Chenot erhällit sin jernsvamp, äterstår att
förvandla den till kompakt och smidigt jern genom
bortskaffande af bergarten och ett närmare mekaniskt
förenande af jernpartiklarne. Om man upphettar
jernsvampen till vällhetta, sammankrympa den, jern-
partiklarne draga sig tillhopa, en ofullständig smält-
ning uppkommer, och bergarten och slaggen liksom
utpressas af sig sjelfva och bortgå med lätthet under
hammaren. Jag säg hos honom ett stycke sä be-
handlad jernsvamp, der slaggen läg såsom en smält
glashinna öfver det kompakta jernet.
Reduktionen sker dels medelst kolväte, dels och
hufvudsakligast medelst en blandning af vätgas och
koloxid, erhällen genom sönderdelning af vattengas
öfver glödande kol. Genom att förlänga operationen
står det i Chenots makt att kolbinda jernet till stäl,
eller ännu högre till tackjern. Å andra sidan dekar-
boniserar han tackjern genom oxidation, och reduce-
rar det sedermera, dä han derutaf erhäller smidjern.
Ett sälunda behandladt fragment af en gjuten pjes,
hvilken han gaf mig, låter i ytan till en eller annan
linies djup med lätthet skära sig med knif. Ett
stycke stängjern, hvilket jag likaledes erhöll af ho-
nom, har ett särdeles tägigt brott, och har fått un-
dergå många starka böjningar innan det brustit.
Jernsvampen, om den blifvit reducerad vid mycket
läg temperatur, läter med lätthet bringa sig till fint
pulver, och är i detta tillstånd ganska benägen att
syrsättas. Chenot har begagnat denna omständighet
på ett interessant sätt. . Jernsvampen, pulveriserad
och blandad med erforderlig mängd fint kiselpulver,
utröres med litet vatten till en styf deg och tryckes
i formar. Massan uppvärmer sig snart och härdnar,
sä att den kan uttagas ur formen. Ett jernoxidulsi-
likut har bildat sig, först endast på ytan, men, sedan
det nägon tid fätt ligga i luft och regn, har det ge-
nomträngt hela massan och blifvit härdt som ett mi-
neral. Det är, om man sä vill, en artificiell Hisin-
gerit. Jag såg hos honom ätskilliga dylika aftryck
af konstföremål, uti hvilka ban, när de voro större,
hade inblandat en portion sågspån till massan, för att
göra den porösare och lättare. Han hade godheten
gifva mig en sålunda förfärdigad större medalj, före-
ställande Franklin. Likaledes erhöll jag ett stycke
dylik härdnad massa af jernsvamp med fin sand samt
inknådade marmorstycken af ärters och bönors stor-
lek, ämnad till plansten för beläggning af trottoirer,
golf m. m. Efter slipning och polering antager den
ett ganska vackert utseende.
Jag kan endast gifva ett begrepp om Chenots in-
rättning till sina hufvuddrag. Reduktionen af jern-
malmen sker med koloxid eller kolväte uti vertikal
pipa eller skorsten af fyrkantig form samt 7 å 8-me-
ters höjd. Pipans borizontala afskärningsyta har en
längd af vid pass 1 meter samt bredd af 0,25 a 0,3
m. Denna pipa är af jernplåt, ofvanpä betäckt af
ett lock, med ett omkr. 0,1 m. stort häl för gaser-
nas utgäng. Den är beklädd med ett tunnt beslag
ef murbruk. Omkring pipan och med ett mellanrum
är skorstenen uppmurad, så att vid eldningen alla
förbränningsprodukterna omgifva pipan. Ugnarne äro
fyra, och hvardera af dem syntes mig kunna rymma
4 å 5 kub. kol. De äro anbringade tvänne vid hvar-
dera af pipans kantsidor. Pipan gär omkring 1 me-
tre ned om ugnarnes botten, och är i nedre ändan
tillsluten med ett lock, som efter behof kan öppnas,
så att det reducerade jernet får utfalla. Denna in-
rättning var för tillfället borttagen, emedan ugnen
stod under reparation. MNedifrån bottnen inkomma
de reducerande gaserna och afkyla till någon del un-
der sitt stigande uppåt det i nedre ändan af pipan
befintliga redan färdiga jernet.
På pipan äro på nägot afständ öfver hvarandra an-
bringade smärre rör, som utgä genom mellanrummet
och muren, samt sitta i nägot sluttande ställning.
Dessa tjena, att genom det vatten som utrinner ur
dem, utvisa huru högt reduktionen hunnit i pipan.
Andra rör, anbriogade i rad på bäda bredsidorna af
pipan nägot ofvanför ugnarne, hafva ett annat ända-
mäl. Sedan stenkolen i ugnarne kommit i brand och
pipan blifvit uppvärmd, minskas luftdraget eller af-
spärras alldeles genom tillslutande af luckorna bäde
till ugnarne och askrummet under rosten. Stenkolen
undergå härvid torr destillation, och produkterna upp-
stiga omkring skorstenen. Här träffas de af den luft,
som inkommer genom de förenämnde rören och för-
brinna på bekostnad af dess syre. I män som ut-
vecklingen af de brännbara produkterna frän stenko-
len minskas; öppnas luftdraget under rosten, och de
nybildade koaks få brinna.
Jag såg hos hr Chenot äfven en modell på en an-
nan ugn, i form af en mycket vid och ytterst läg cy-
linder. Ugnen befann sig på ena sidan af cylindern,
och midt emot på den andra var utgängen för för-
bränningsprodukterna. Dessa genomströko säledes på
hvardera sidan af cylindern ugnens balfva omkrets.
Denna var delad i kompartimanger, hvardera med
sin läda för malmen, och genom ettilädan nedfördt
böjdt rör inleddes de reducerade gaserna. Ändamä-
Tag Län Ad var att kunna reducera vid avg oo