falla a allaggnmngsKapltalet. Teknologiskt, Blandade uppsatser och meddelanden i naturvetenskap och industri. (Forts. fr. gärdagsbl.) Det Chenotska förfaringssättet har till uppgift, at! inbespara kol, arbete och kostnad. Temperaturen föl det smälta jernet i masugnen är omkring 2000 gr.; Chenot använder en temperatur af endast 600 gr., eller samma temperatur ungefärligen som är i en vanlig brasa i kakelugnen. Hans jern, reduceradt ur malmen, håller intet kol, så vida han ej med vilja låtit operationen gå så länge, att jernet kolbundits, hvilket han har i sin makt, samt innehäller ej heller nägot af de förenämnda metalliska radikalerna uti bergarten och beskickningen. Det är fullkomligt rent jern, men i pulverform och mekaniskt inblandadt uti ergarten, som ätföljde malmen. Han kallar det jernsvamp, emedan det har ett svampigt utseende. Det är en grå massa, som brister under hammaren samt läter skära sig med knif. Uti alla jernmalmer finnes alltid, ehuru i endast smärre qvantiteter, nägot svafvel, antingen i förening med jern, säsom svafvelbundet jern, eller säsom nä got svafvelsyradt salt. Detta svafvel mäste på ett eller annat sätt bortskaffas, för att det ej mätte ingå uti jernet, som derutaf blir sprödt, när det i varmt tillstånd skall utsmidas, eller hvad man kallar rödbräckt. Finnes uti malmen fosforhaltiga ämnen och dessa öfverstiga en viss ytterst ringa qvantitet, så blir det deraf beredda jernet kallbräckt ända till oduglighet. Vi hafva i värt land grufvor, hvilkas malmer innehålla knappt 1, endast sällan 2 procent, och dessa malmer kunna icke begagnas till smidjern. Chenot säger sitt jern aldrig innehålla minsta spår, hvarken af svafvel eller fosfor, ehuru de malmer, hvilka han begagnar, rikligen ianehälla bäggedera. Det vatten, som under reduktionen afrinner, och hvar om jag straxt skall tala, har han vid analysen funnit innehälla svaflet och fosforn säsom syror. Man har svårt att bestrida hvad nägon uppger sig hafva genom upprepad erfarenhet funnit vara ett faktum, fastän det strider mot all annan kemisk erfarenhet, att fosforsyran läter afdestillera sig ur sina föreningar, och hr Chenots uppgift får säledes lemnas derhän. Sannolikt kan fosforns frånvaro i jernet lättare förklaras genom den låga temperaturen, hvarigenom fosforn ej reduceras och ingär i jernet, utan qvarstadnar såsom fosforsyradt salt i bergarten, der den utan tvifvel kan äterfinnas. Emellertid blir denna omständighet af fullkomlig fosforfrihet i ett jern, beredt af oartad malm, af vigt för sjöoch myrmalmer, hvilka hos oss gemenligen ej arbetas för smidjern, utan blott för gjutning. Sedan Chenot erhällit sin jernsvamp, äterstår att förvandla den till kompakt och smidigt jern genom bortskaffande af bergarten och ett närmare mekaniskt förenande af jernpartiklarne. Om man upphettar jernsvampen till vällhetta, sammankrympa den, jernpartiklarne draga sig tillhopa, en ofullständig smältning uppkommer, och bergarten och slaggen liksom utpressas af sig sjelfva och bortgå med lätthet under hammaren. Jag säg hos honom ett stycke sä behandlad jernsvamp, der slaggen läg såsom en smält glashinna öfver det kompakta jernet. Reduktionen sker dels medelst kolväte, dels och hufvudsakligast medelst en blandning af vätgas och koloxid, erhällen genom sönderdelning af vattengas öfver glödande kol. Genom att förlänga operationen står det i Chenots makt att kolbinda jernet till stäl, eller ännu högre till tackjern. Å andra sidan dekarboniserar han tackjern genom oxidation, och reducerar det sedermera, dä han derutaf erhäller smidjern. Ett sälunda behandladt fragment af en gjuten pjes, hvilken han gaf mig, låter i ytan till en eller annan linies djup med lätthet skära sig med knif. Ett stycke stängjern, hvilket jag likaledes erhöll af honom, har ett särdeles tägigt brott, och har fått undergå många starka böjningar innan det brustit. Jernsvampen, om den blifvit reducerad vid mycket läg temperatur, läter med lätthet bringa sig till fint pulver, och är i detta tillstånd ganska benägen att syrsättas. Chenot har begagnat denna omständighet på ett interessant sätt. . Jernsvampen, pulveriserad och blandad med erforderlig mängd fint kiselpulver, utröres med litet vatten till en styf deg och tryckes i formar. Massan uppvärmer sig snart och härdnar, sä att den kan uttagas ur formen. Ett jernoxidulsilikut har bildat sig, först endast på ytan, men, sedan det nägon tid fätt ligga i luft och regn, har det genomträngt hela massan och blifvit härdt som ett mineral. Det är, om man sä vill, en artificiell Hisingerit. Jag såg hos honom ätskilliga dylika aftryck af konstföremål, uti hvilka ban, när de voro större, hade inblandat en portion sågspån till massan, för att göra den porösare och lättare. Han hade godheten gifva mig en sålunda förfärdigad större medalj, föreställande Franklin. Likaledes erhöll jag ett stycke dylik härdnad massa af jernsvamp med fin sand samt inknådade marmorstycken af ärters och bönors storlek, ämnad till plansten för beläggning af trottoirer, golf m. m. Efter slipning och polering antager den ett ganska vackert utseende. Jag kan endast gifva ett begrepp om Chenots inrättning till sina hufvuddrag. Reduktionen af jernmalmen sker med koloxid eller kolväte uti vertikal pipa eller skorsten af fyrkantig form samt 7 å 8-meters höjd. Pipans borizontala afskärningsyta har en längd af vid pass 1 meter samt bredd af 0,25 a 0,3 m. Denna pipa är af jernplåt, ofvanpä betäckt af ett lock, med ett omkr. 0,1 m. stort häl för gasernas utgäng. Den är beklädd med ett tunnt beslag ef murbruk. Omkring pipan och med ett mellanrum är skorstenen uppmurad, så att vid eldningen alla förbränningsprodukterna omgifva pipan. Ugnarne äro fyra, och hvardera af dem syntes mig kunna rymma 4 å 5 kub. kol. De äro anbringade tvänne vid hvardera af pipans kantsidor. Pipan gär omkring 1 metre ned om ugnarnes botten, och är i nedre ändan tillsluten med ett lock, som efter behof kan öppnas, så att det reducerade jernet får utfalla. Denna inrättning var för tillfället borttagen, emedan ugnen stod under reparation. MNedifrån bottnen inkomma de reducerande gaserna och afkyla till någon del under sitt stigande uppåt det i nedre ändan af pipan befintliga redan färdiga jernet. På pipan äro på nägot afständ öfver hvarandra anbringade smärre rör, som utgä genom mellanrummet och muren, samt sitta i nägot sluttande ställning. Dessa tjena, att genom det vatten som utrinner ur dem, utvisa huru högt reduktionen hunnit i pipan. Andra rör, anbriogade i rad på bäda bredsidorna af pipan nägot ofvanför ugnarne, hafva ett annat ändamäl. Sedan stenkolen i ugnarne kommit i brand och pipan blifvit uppvärmd, minskas luftdraget eller afspärras alldeles genom tillslutande af luckorna bäde till ugnarne och askrummet under rosten. Stenkolen undergå härvid torr destillation, och produkterna uppstiga omkring skorstenen. Här träffas de af den luft, som inkommer genom de förenämnde rören och förbrinna på bekostnad af dess syre. I män som utvecklingen af de brännbara produkterna frän stenkolen minskas; öppnas luftdraget under rosten, och de nybildade koaks få brinna. Jag såg hos hr Chenot äfven en modell på en annan ugn, i form af en mycket vid och ytterst läg cylinder. Ugnen befann sig på ena sidan af cylindern, och midt emot på den andra var utgängen för förbränningsprodukterna. Dessa genomströko säledes på hvardera sidan af cylindern ugnens balfva omkrets. Denna var delad i kompartimanger, hvardera med sin läda för malmen, och genom ettilädan nedfördt böjdt rör inleddes de reducerade gaserna. ÄndamäTag Län Ad var att kunna reducera vid avg oo