ilen reflektor stödjes på alla punkter med den
1 största jemnhet; ty vore icke detta fallet, skulle
.Jden, trots sin massa, bugta sig och ögonblick-
ligt förlora den erforderliga formen. Detta
Ipåstående kan i första ögonblicket synas otro-
-Higt och dock är ingenting sannare. Då sir
si John Herschell stödde en liten spegel af 18!)
tums diameter på blott tre punkter, syntes bil-
tiden af något större stjernor trekantig, och hvar
och en af trekantens spetsar visade en klar
tlljusström. Denne astronom försökte sedan att!
lägga sin spegel på ett bräde som han fästadel
;Jmed en fin öfver spegelns midt gående tråd.
II detta fall förvandlades bilden till en rak
ij
4
Ilinia; spegeln verkade liksom hade den varit
delad i två delar, och gaf ingen noggrannl:
bild. För att begripa huru långt en telesko-l
Ipisk spegels böjlighet sträcker sig, behöfva vil!
blott veta, att en sakta tryckning med- han-l
Iden på en af de yttre delarne är tillräcklig att:
I förändra bilden. Man kan sålunda aldrig vara !
nog varsam vid uppställandet af ett så ömtå-!
Iligt instrument. Sir John Herschell, som myc-
ket sysselsatt sig med dessa ämnen, ansåg l!
Ibäst att ge spegeln ett underlag af flera hvarfl
lylletyg, emedan detta gaf bättre efter än del:
I mekaniska fjedrarne.
Detta förfaringssätt användes länge vid min-
Idre speglar, men för sin stora spegel trodde
tHord Rosse att han måste bruka ett. annat.
IHan använde tre systemer af underlag; hvarje
af dessa systemer bestod af trianglar; detne-
Idersta af tre, det mellersta af nio och det öf-1
versta af tjugusju. Hvarje af det nästföljandels
I systemets trianglar hvilar i sin tyngdpunkt påle
lett stöd, hvarikring det fritt kan röra sig, och
hvilket är fastsatt vid ett af det föregåendels
systemets motsvarande triangelbörn. Säålunda
ger det nedersta systemet, som består af trel
trianglar, nio fasta stöd för det andra syste-lf
met; på de i alla hörnen af de tre trianglarnels
fastlödda stöden röra sig kring sin tyngdpunkt s
nio trianglar. Dessa bära på sina tjugusjujk
hörn, tjugusju stöd för att uppbära det tredje it
systemets tjugusju trianglar. Hvart och etts
af de sista triangelhörnen bär en bronzkula, !t
deraf uppstå etthundraåttatio nya stöd, och på!s
dessa hvilar spegeln. Af denna symetriskar
fördelning följer att metallmassan icke kan
bugta sig eller gå sönder så länge den be-lö
håller sitt horisontala läge, Men öfverger den1
detta så bli andra stödjepunkter nödvändiga.t
Fyra starka tackjernsstyckenh, vilka hafva for-!s
men af segmentet af en cirkel som är någotit
större än åttondelen af dess periferi, stödjali
spegelns kanter. De stå i förbindelse mediu
det stora tackjernsstyeket som uppbär det för-la
sta triangelsystemets tre stöd. Verkan af dessa d
mekaniska förrättningar har så väl motsvarats
sitt ändamål, att de bilder spegeln framställer s
ega en stor noggrannhet. .
Då instrumentet icke brukas, betäcker man
spegeln med en kalkrappad trähuf, för atthin-
dra syrsättningen. Vid tubens andra ända fin-
nes en liten Newtons spegel som upptager del;
af den stora spegeln återkastade strålar. Helalr;
tuben -uppbäres af kedjor, som löpa på rullar g
och i sina ändar ha motsvaraude tyngder. Allt !F
är så väl konstrueradt att jätteröret med: den g
största lätthet kan vridas, utan att det fasta!B
läget rubbas, En cirkelbåge af tackjern, somb
håller nära åttatio fot i diameter, tjenar tilllp
att rikta instrumentet efter meridianen. Denna!f;
cirkelbåge består af åtta stycken, som äro fä-le
stade vid en af grundmurarne; hvart och ettib
af dem är medelst ett passageinstrument sär-e
skildt för sig infogad i meridianens plan. Enli
stark stång är fästad vid bågen för att minska lg
friktionen; ett hjulverk förenar stången medjlg:
tuben, och då den observerande rörer vid ett!b
i närheten af okularglaset anbragt handtag, såla
är han i stånd att flytta teleskopet ur meridia-
nen och betrakta stjernan före eller efter hen-d
nes genomgång. Den möjliga afvikningeny
uppgär på hvar sida till en half timme. - Ii
der loppet af denna vinter har lord Rosse för- fc
färdigat ett urverk som reglerar instrumentet,
Mekanismen sätter en klocka i rörelse, sålh
snart tuben har uppnått meridianens v
Muren till höger uppbär de för den obser-
verandes bruk byggda trappor och gallerier. a
På en höjd af 429 reser sig öfver teleskoperX
en lätt ställning af prismatisk form; den lö- 7
per emellan två på södra sidan af stenmurarne ln;
fästade krampor, och man kan medelst mot- l1ö
vigter och vindspel höja och sänka den efter li
behag. Observationsgalleriet kan svängas afloc
och an på en jernbana af tjugufyra fots längd; h
en vef, som verkar på hjulen, befinner sig i d
den observerandes grannskap. Tre öfver hvar-
andra liggande gallerier göra det möjligt att
nå ända till 59 af zenith; de äro fästade på fö
murarnes öfre kant och röras på hjul. Hvarje :
af dessa gallerier rymmer tolf personer, ochl,,
likväl — så förträfflig är deras mekanism —
kan en enda person flytta dem. På kort af-la
stånd från instrumentet finner man ett medllö
en rörlig kupol försedt observatorium, hvilket s!
innesluter dyrbara instrumenter, ibland en8!
aequatorial och ett passage-instrument, somla;
alla utgått ur lord Rosses verkstad. Obser-s
vatoriets inhägnad innesluter också arbetarnesk!
bostäder; två af de sednare måste oafbrutet
hålla vakt vid teleskopet, för att skydda det :
för hvarje olyckshändelse.
Sedan vi beskrifvit detta jätte-teleskop och lj
de apparater som omge det, vilja vi tala omife
det bruk man gör deraf. Tbland stjernhim- te
me!ens under äro de så kallade Nebulosernaj2
de mest framstående. Det är bekant att det!
hvitaktiga och obestämda skimret på vissal,
trakter af himlahvalfvet redan långt före tele- lo;
skopets uppfinning bar detta namn. Dess be-lh
skaffenhet och form voro båda lika obestäm-o
da; nyare instrumenter ha dock visat, att dessa
hvita fläckar till största delen bestodo af myc-!7
ket små stjernor. Wilhelm och Johan Her-l,
schells observationer ha gjort oss bekantalty
med flera nya nebuloser, Sir John Herschell is:
har utgifvit en berättelse om de observationer v
han under flera års tid anställde på Goda-
Hopps-udden. Oaktadt styrkan och förträff-
ligheten af de instrumenter hvaraf denne skick-
lige astronom betjente sig, motstodo dock en
mängd nebuloser hans bemödanden att urskilja E
4 i
Jlgp TUSILIEEN UN sn nr Pans TITAN Jr Re VR
-