Hcdanl AE. al TIL IIUUUL LIGE Eb eg Gu BR
hugg varit riktadt mot en af Europas konsti-
tutionella . författningar, och vi kunna med
hvarje postdag vänta underrättelsen om den
ärofulla statskupp, hvarmed drottning Isabella
af Spanien efter Louis Napoleons exempel
befriat sig från de besvärliga cortes och all-
deles förqväft den smula tryekfrihet som ännu
fanns qvar efter det nyutförda dådet mot den
spanska tidningspressen.
Hvarföre skulle också Spanien skonas af
den autokratiska liga, som nu med sådan
framgång spänner sina mördande klor i alla
fria institutioner? Sedan Österrike och Preus-
sen kastat öfver bord alla de dem genom 1848
års rörelser påtvungna inrättningar, hvilkas
frivilliga införande de på Wienerkongressen
sä heligt utlofvade, hafva de varmt förbundit
sig med Ryssland för att göra godtycket och
soldatväldet rådande i Europa naturligtvis i
fredens och ordningens namn. Så har efter-P
hand friheten gått under i de flesta af andra !
rangens stater i Tyskland och Italien, och det
konstitutionella England har icke allenast icke
förmått att emot despotismen upprätthålla den
konstitutionella principen i andra länder, utan
äfven sett sitt eget statsroder öfverflyttadt i
händer, som hvarken hafva kraft eller anse-
nde nog att göra usurpationerna i andra län-
de. något motstånd.
östra makterna skulle aldrig så undfal-
lande Y2fva behandlat Louis Napoleon, omirf
de ej viste gig i hans regering ega en själs-?
frände, ehuru fotad på olika bas, men från !f
olika utgångspunkt närmande sig till samma t
mål. Äfven Louis Napoleon arbetar outtrött-le
ligt på nedrifvandet af det konstitutionella rätts- 8
tillståndet. Genom sin lejda tidningsskrifvare
Granier de Cassagnac har han ej otydligt ho-
tat Belgien med förlusten af dess sjelfständig-
het i händelse detta lands valberättigade in-s
vånare skulle vid de förestående representant-
k
s
r
oc 3
om
j DR
f-
valen rösta på liberala deputerade. Så skall)
han otvifvelaktigt förfölja hvarje konstitutio-
nellt samhälle. Såsom en smädelse och en
anklagelse framkastar han, att ,näst Englands
drottning är Belgiens konung den mest kon- 1I
stitutionella regent i Europa, och på dennalt
grund hotar han Belgien med sin onåd. Det
är för väl för oss här i Sverige, att vi åtmin-
stone icke hafva något att befara af lejonets
vrede!
I Spanien tycks Louis Napoleon haft godt
gehör för sina konservatift reformerandep för-
slager, ty det är intet tvifvel att ej general
Grammönts besök vid spanska hofvet haft nå-
:got såmmanhang med den tillärnade statskup-
jpen, så mycket än Moniteuren må betyga
;motsatsen. Det är troligt att steget blifvit
ifördröjdt genom lord Palmerstons bekanta in-
terpellation i underhuset den 21 Maj, och att
:man till följe af den uppmärksamhet han ledtl.
åt detta håll ännu ej vågat skrida till verket. !
Måhända har den engelska ministern lord
Howden hållit ett allför vaksamt öga på de
;planer man smidde. Emellertid har nu denna
IPalmerstons uppmärksamma vän öfvergifvit
sin post, kanske af begär att undfly det för
ett trihetsälskande sinne upprörande skåde-
spelet af ett statsstreck, anlagdt af en makt-
lysten wegent mot en författning som ensam
kunde trygga landets framåtskridande i ord-
ning, sedlighet och välstånd, kanske också
saflögsnad genom andra medel, för att icke
hafva ett besvärligt vittne till de hemliga an-
Mäggningarne.
Drottning Isåbellas lågsinnade -kabinettv,
säger en engelsk tidning, behöfde ingen upp-
maning från Frankrike för att upptända sin
lystnäd att utföra en statskupp för egen räk-
ning. Åsynen af en grannregent, obesvärad
i sina godtycksåtgärder af publicitet eller re-
presentation, har med brännande afund upp-
fyllt en styrelse, demoraliserad genom den
beständiga nödvändigheten att förlänga sin till-
varo genom afslitandet eller spinnandet af nya
maskor i hofintrigernas nät; och framgången
af deras tilltag mot pressen har lemnat drott-
ningens rådgifvare endast föga tvehogsenhet
i frågan att afskaffa konstitutionen.,
Om vi nemligen rätt fatta meningen af alla
de berättelser och vinkar, som fyila de ut-
ländska tidningarnes spanska korrespondenser,
så är det verkligen fråga om att medelst !en
militärinsurrektion undertrycka den nu gällande
konstitutionen, sådan den är antagen och re-
widerad af kronan och ecortes, och införa
Estatuto real, det af Martinez de la Rosa ut-
arbetade systemet, som oktroyerades af drott-
ning Christina, medan hon var regentinna.
Enligt detta estatuto, skulle det blifva en
deputeradekammare, sammansatt af ledamöter
med en egendomsinkomst af minst 8000 francs
om året, men utan rätt till initiativ eller in-
terpellation, samt en pärskammare af ärftliga
:grander, . Det är naturligt att denna nya kon-
ätitution skulle åtföljas af andra dermed öf-
wverensstämmande konservativa reformern, så-
som majoraternas återupprättande och en så-
dan organisation af municipalväsendet, som
Jade all makten i inrikesministerns händer.
Detta är den regelbundna proceduren, så i
Österrike, så i Preussen, så i alla länder, som
lyckliggöras af pkonservatift reformerandep sty-
——
Ber.
Då man sett huru ledigt en ministår hos ost
kunnat kasta öfver bord den fråga, med hvil-
ken den mycket högtidligt förklarat sig vilje
stå eller falla, för att helt lugnt sitta qvar vic
konungens -rådsbord under ett: helt motsat
system, så bör det väl icke kosta Bravc
Murillo, hvars namn är snart sagdt sam:
manväfdt med den närvarande spanska kon
:stitutionen, synnerlig uppoffring. att för ord:
ningens skull förstöra det han sjelf medver:
kat att uppbygga. Den sista tidens erfaren
ihet har lärt oss känna rymligheten af. en pre
1mierministers samvete. Furu åter de tre ut
iländska makter, under hvilkas. garanti författ
tWisgen infördes, nemligen Frankrike, Portuga
och Zugland, komma att taga dess våldfö
rande är lätt att förutse. Portugal har nog