Hcdanl AE. al TIL IIUUUL LIGE Eb eg Gu BR hugg varit riktadt mot en af Europas konstitutionella . författningar, och vi kunna med hvarje postdag vänta underrättelsen om den ärofulla statskupp, hvarmed drottning Isabella af Spanien efter Louis Napoleons exempel befriat sig från de besvärliga cortes och alldeles förqväft den smula tryekfrihet som ännu fanns qvar efter det nyutförda dådet mot den spanska tidningspressen. Hvarföre skulle också Spanien skonas af den autokratiska liga, som nu med sådan framgång spänner sina mördande klor i alla fria institutioner? Sedan Österrike och Preussen kastat öfver bord alla de dem genom 1848 års rörelser påtvungna inrättningar, hvilkas frivilliga införande de på Wienerkongressen sä heligt utlofvade, hafva de varmt förbundit sig med Ryssland för att göra godtycket och soldatväldet rådande i Europa naturligtvis i fredens och ordningens namn. Så har efter-P hand friheten gått under i de flesta af andra ! rangens stater i Tyskland och Italien, och det konstitutionella England har icke allenast icke förmått att emot despotismen upprätthålla den konstitutionella principen i andra länder, utan äfven sett sitt eget statsroder öfverflyttadt i händer, som hvarken hafva kraft eller ansende nog att göra usurpationerna i andra lände. något motstånd. östra makterna skulle aldrig så undfallande Y2fva behandlat Louis Napoleon, omirf de ej viste gig i hans regering ega en själs-? frände, ehuru fotad på olika bas, men från !f olika utgångspunkt närmande sig till samma t mål. Äfven Louis Napoleon arbetar outtrött-le ligt på nedrifvandet af det konstitutionella rätts8 tillståndet. Genom sin lejda tidningsskrifvare Granier de Cassagnac har han ej otydligt hotat Belgien med förlusten af dess sjelfständighet i händelse detta lands valberättigade in-s vånare skulle vid de förestående representantk s r oc 3 om j DR fvalen rösta på liberala deputerade. Så skall) han otvifvelaktigt förfölja hvarje konstitutionellt samhälle. Såsom en smädelse och en anklagelse framkastar han, att ,näst Englands drottning är Belgiens konung den mest kon1I stitutionella regent i Europa, och på dennalt grund hotar han Belgien med sin onåd. Det är för väl för oss här i Sverige, att vi åtminstone icke hafva något att befara af lejonets vrede! I Spanien tycks Louis Napoleon haft godt gehör för sina konservatift reformerandep förslager, ty det är intet tvifvel att ej general Grammönts besök vid spanska hofvet haft nå:got såmmanhang med den tillärnade statskupjpen, så mycket än Moniteuren må betyga ;motsatsen. Det är troligt att steget blifvit ifördröjdt genom lord Palmerstons bekanta interpellation i underhuset den 21 Maj, och att :man till följe af den uppmärksamhet han ledtl. åt detta håll ännu ej vågat skrida till verket. ! Måhända har den engelska ministern lord Howden hållit ett allför vaksamt öga på de ;planer man smidde. Emellertid har nu denna IPalmerstons uppmärksamma vän öfvergifvit sin post, kanske af begär att undfly det för ett trihetsälskande sinne upprörande skådespelet af ett statsstreck, anlagdt af en maktlysten wegent mot en författning som ensam kunde trygga landets framåtskridande i ordning, sedlighet och välstånd, kanske också saflögsnad genom andra medel, för att icke hafva ett besvärligt vittne till de hemliga anMäggningarne. Drottning Isåbellas lågsinnade -kabinettv, säger en engelsk tidning, behöfde ingen uppmaning från Frankrike för att upptända sin lystnäd att utföra en statskupp för egen räkning. Åsynen af en grannregent, obesvärad i sina godtycksåtgärder af publicitet eller representation, har med brännande afund uppfyllt en styrelse, demoraliserad genom den beständiga nödvändigheten att förlänga sin tillvaro genom afslitandet eller spinnandet af nya maskor i hofintrigernas nät; och framgången af deras tilltag mot pressen har lemnat drottningens rådgifvare endast föga tvehogsenhet i frågan att afskaffa konstitutionen., Om vi nemligen rätt fatta meningen af alla de berättelser och vinkar, som fyila de utländska tidningarnes spanska korrespondenser, så är det verkligen fråga om att medelst !en militärinsurrektion undertrycka den nu gällande konstitutionen, sådan den är antagen och rewiderad af kronan och ecortes, och införa Estatuto real, det af Martinez de la Rosa utarbetade systemet, som oktroyerades af drottning Christina, medan hon var regentinna. Enligt detta estatuto, skulle det blifva en deputeradekammare, sammansatt af ledamöter med en egendomsinkomst af minst 8000 francs om året, men utan rätt till initiativ eller interpellation, samt en pärskammare af ärftliga :grander, . Det är naturligt att denna nya konätitution skulle åtföljas af andra dermed öfwverensstämmande konservativa reformern, såsom majoraternas återupprättande och en sådan organisation af municipalväsendet, som Jade all makten i inrikesministerns händer. Detta är den regelbundna proceduren, så i Österrike, så i Preussen, så i alla länder, som lyckliggöras af pkonservatift reformerandep sty—— Ber. Då man sett huru ledigt en ministår hos ost kunnat kasta öfver bord den fråga, med hvilken den mycket högtidligt förklarat sig vilje stå eller falla, för att helt lugnt sitta qvar vic konungens -rådsbord under ett: helt motsat system, så bör det väl icke kosta Bravc Murillo, hvars namn är snart sagdt sam: manväfdt med den närvarande spanska kon :stitutionen, synnerlig uppoffring. att för ord: ningens skull förstöra det han sjelf medver: kat att uppbygga. Den sista tidens erfaren ihet har lärt oss känna rymligheten af. en pre 1mierministers samvete. Furu åter de tre ut iländska makter, under hvilkas. garanti författ tWisgen infördes, nemligen Frankrike, Portuga och Zugland, komma att taga dess våldfö rande är lätt att förutse. Portugal har nog