Du ett paddlande fartyg, hvilken uselhet! enfeller pa alfstekta gryteldare. Mätte icke historien missledas af dessa yttranden och bibringa våra efterkommande den tron, att Sverg är 1852 ännu var i ett barbariskt tillstånd, Förlide sommar gick ett och samma fartyg fyra gånger frå Stockholm till Upsala och tre gänger från Upsala til Stockholm, eller tillsammans sju gänger förbi ett oc samma seglande fartyg, som skulle till Stockholm och för motvind och stiltje läg för ankar i afvakta på gynnande vind; hvar var då raskheten, krafte; och beslutsamheten hos dess besättning, som me korslagda armar lutade sig mot relingen och me spejande blickar följde detta usla, paddlande fartyg med sina halfstekta -gryteldare, som sju, säger sj gänger passerade förbi dem. Författaren af dessa rader medföljde såsom passa gerare ett seglande fartyg 1837från Stockholm til England, och läg öfver tre veckor i Nordsjön fö motvind och stiltje, då ett engelskt ångfartyg frå någon af de tyska hamnarne i Östersjön passerad förbi oss trenne gånger. En vän, som under sin ung dom, innan ängfartygen ännu funnos i Sverige, stu derade i Strengnäs, omnämnde häromdagen att hai med ett seglande fartyg legat fem dygn emellai Stockholm och Strengnäs, då man numera med äng fartyg kan beräkna sin tid, och göra passagen på tr å fyra timmar. För nägra är sedan nedsattes en kommitte af en gelska underhuset för att undersöka frågan om emi grationen, eller med andra ord, för att utröna, huru vida det vore önskligt och utförbart att förflytta nöd ställda arbetare frän de förenade konungarikena til aflägsnare länder, hvarest deras arbete kunde för den sjelfva och andra blifva af större gagn. Den första person, som hördes inför denna köm mittå, var Joseph Foster, en välveriarbetare trån Glas gow; denne man yttrade, att bäde han och mäng: andra af hans yrke voro i stor nöd; att han för tjug är tillbaka med lättbet kunde förtjena ett pundivec kan, dä han deremot nu endast kunde förtjena sji shilling, och understundom blott fyra; att i samm: proportion som machinväfning hade ökats, hade äfvei nöden för bandväfvarne tilltagit. Kommitten fram ställde derefter nedanstående frägor till Joseph Fo ster och erhöll följande svar: Ånser ni att otillräckligheten af er förtjenst fö 2 bör tillskrifvas införandet af machiner? Ja.r Anser pi derföre att införandet af machiner ä skadligt, och bör såsom sädant undvikas?, Nej, visst icke; vi arbetare tro i allmänhet, at machiner hvarken böra afstanna eller nedläggas; v veta ganska väl, att machinerna mäste gå tramät, at de skola gå framät, och att det är omöjligt att hin dra deras införande; vi veta ganska väl att hvarje verktyg i agrikulturen eller manufakturen är ett slag: machin, och att i verkligheten allt, som rörer sig utow vära tänder och naglar, är en machin., Om vära machinoch jernvägsopponenter, och Sv. T:s artikelförfattare inberäknad , hade kommit til samma sunda omdöme som denne rättskaffens arbe. tare, hade författaren af dessa rader icke behöft an. vända en dyrbar tid för bevisningen af det falska och missledande så väl i nämnde artikel med not, som uti alla dylika, hvilka ega till föremäl att hindra machiners framgäng, det vill såga att hindra civilisationens framgäng. Man fär dessutom från flere häll, af personer, sjelfva oförmögne att bilda sig en egen opinion, och hvilka för öfrigt blifvit missledde af dylika artiklar, ofta höra sädana pästäenden framkastas, som att jernvägar icke behöfvas i Sverge, att de icke passa fö Srverge, och att de skulle ruinera Sverge c., at machiner taga brödet ur munnen på arbetaren, och att det derföre vore förenligt med landets sanna väl att förjaga mekanikern. Säådane personer anse vi det vara en pligt att söka föra till samma insigtsom den respektable väfvaren, hvars ord vi nyssanfört. Denne arbetare led sjelf stor nöd, i följd af machiners införande i industrien; men det oaktadt sade likväl hans förständ honom, så väl som hvarje tänkande person, att machinen måste gå framåt, och att det vore omöjligt att hindra den derifrån. Han var fullt öfvertygad att, oaktadt hans individuella arbete icke var på Bitt ställe och sedan en tid mindre lönande, genom användandet af en bättre kraft tör bättre köp, nemligen machinen, skulle så väl ban som sambället slutligen blifva de, som komme att skörda den rika vinsten af ett allmänt införande utaf denna kraft. I det följande skola vi försöka visa, att, huru fattig individen än må vara, så eger han dock genom machinen all den comfort, som utgör skilnaden emellan menniskan uti det civiliserade och menniskan i det ociviliserade tillständet; äfvensom att, då machinen sänkt priset på all slags produktion, och afsättningen i följd deraf blifvit större och allmännare, sä har den äfven i verkligheten päkallat ett mångfaldigt större antal armar än förut varit använda i hvarje industrigren. Om det lyckas oss att bevisa sanningen af dessa antaganden, hoppas vi, att hvar och en skall med Joseph Foster instämma deruti, att införandet af machiner, i stället för att vara skadligt, tvärtom är nödvändigt, äfven om det vore för linoch lnneväfnadsfabrikationen i Norrland. Skilnaden emellan de personer, som förkasta machiner och dem, som tänka lika med Joseph Foster, är skilnaden i deras kunskaper; de förre lefva nemligen i okunnigbet om de välgerningar, som machinen åstadkommit, de största, som Försynen, genom menniskans snille och herravälde öfver materien, beskärt jordens bebyggare. . Till missförstånds undanrödjande torde bärs anmärkas att hr Döbon nyttjar uttrycket smachin. i abstrakt mening, på engelskt vis, hvilket hos oss är någonting mindre vanligt, och kan förklaras genom hans längre vistande utrikes. Han förstär dermed detsamma som bos oss plägar uttryckas med ordet machinvär sehde; och man måste, på de flesta ställen i hans skrift, för det förra ordet substituera det sednare, om man vill riktigt träffa förf:s mening. Men efter denna substitution blir den öfverallt ganska lättfattlig. Det förefaller i öfrigt som om författaren hade ur utländska arbeten, synnerligast engelska, hemtat -de flesta bland de onekligen talande exempel han anför; men skulle någon tycka att han i det heia yttrar sig med alltför varm hänförelse öfver menniskoslägtets förkofran och förhoppningar genom den mer och mer insedda och utyidgade tillämpningen af naturkrafterna, så bör här anmärkas att författaren på ett praktiskt vis ådagalagt sin befogenhet att med sakkunskap uppträda bland den nyare tidsriktfingens mäålsmän, Han visar sig nemligen besitta omedeibart inhemtad kunskap om flerfaldiga utländska slöjdgrenar, och har sjelf lemnat ett märkligt bidrag dertill vid jernvägsbyggnaden emellan Beaucaire och Nismes, hvarom man träffar närmare upplysningar i hans skrift (sid. 39) äfvensom i Tidskrift för praktisk Byggnadskonst ochMekanik, Oktoberhäftet 1850. Hvad han yttrar är följaktbgen uttrycket af en pröfvad mans erfarenhet, och låter icke af hans möjliga antagonister med något hopp om framgång afMKA nr dn ER RR NR