Du ett paddlande fartyg, hvilken uselhet! enfeller pa
alfstekta gryteldare.
Mätte icke historien missledas af dessa yttranden
och bibringa våra efterkommande den tron, att Sverg
är 1852 ännu var i ett barbariskt tillstånd, Förlide
sommar gick ett och samma fartyg fyra gånger frå
Stockholm till Upsala och tre gänger från Upsala til
Stockholm, eller tillsammans sju gänger förbi ett oc
samma seglande fartyg, som skulle till Stockholm
och för motvind och stiltje läg för ankar i afvakta
på gynnande vind; hvar var då raskheten, krafte;
och beslutsamheten hos dess besättning, som me
korslagda armar lutade sig mot relingen och me
spejande blickar följde detta usla, paddlande fartyg
med sina halfstekta -gryteldare, som sju, säger sj
gänger passerade förbi dem.
Författaren af dessa rader medföljde såsom passa
gerare ett seglande fartyg 1837- från Stockholm til
England, och läg öfver tre veckor i Nordsjön fö
motvind och stiltje, då ett engelskt ångfartyg frå
någon af de tyska hamnarne i Östersjön passerad
förbi oss trenne gånger. En vän, som under sin ung
dom, innan ängfartygen ännu funnos i Sverige, stu
derade i Strengnäs, omnämnde häromdagen att hai
med ett seglande fartyg legat fem dygn emellai
Stockholm och Strengnäs, då man numera med äng
fartyg kan beräkna sin tid, och göra passagen på tr
å fyra timmar.
För nägra är sedan nedsattes en kommitte af en
gelska underhuset för att undersöka frågan om emi
grationen, eller med andra ord, för att utröna, huru
vida det vore önskligt och utförbart att förflytta nöd
ställda arbetare frän de förenade konungarikena til
aflägsnare länder, hvarest deras arbete kunde för den
sjelfva och andra blifva af större gagn.
Den första person, som hördes inför denna köm
mittå, var Joseph Foster, en välveriarbetare trån Glas
gow; denne man yttrade, att bäde han och mäng:
andra af hans yrke voro i stor nöd; att han för tjug
är tillbaka med lättbet kunde förtjena ett pundivec
kan, dä han deremot nu endast kunde förtjena sji
shilling, och understundom blott fyra; att i samm:
proportion som machinväfning hade ökats, hade äfvei
nöden för bandväfvarne tilltagit. Kommitten fram
ställde derefter nedanstående frägor till Joseph Fo
ster och erhöll följande svar:
Ånser ni att otillräckligheten af er förtjenst fö
2 bör tillskrifvas införandet af machiner?
Ja.r
Anser pi derföre att införandet af machiner ä
skadligt, och bör såsom sädant undvikas?,
Nej, visst icke; vi arbetare tro i allmänhet, at
machiner hvarken böra afstanna eller nedläggas; v
veta ganska väl, att machinerna mäste gå tramät, at
de skola gå framät, och att det är omöjligt att hin
dra deras införande; vi veta ganska väl att hvarje
verktyg i agrikulturen eller manufakturen är ett slag:
machin, och att i verkligheten allt, som rörer sig
utow vära tänder och naglar, är en machin.,
Om vära machin- och jernvägsopponenter, och Sv.
T:s artikelförfattare inberäknad , hade kommit til
samma sunda omdöme som denne rättskaffens arbe.
tare, hade författaren af dessa rader icke behöft an.
vända en dyrbar tid för bevisningen af det falska och
missledande så väl i nämnde artikel med not, som
uti alla dylika, hvilka ega till föremäl att hindra
machiners framgäng, det vill såga att hindra civili-
sationens framgäng.
Man fär dessutom från flere häll, af personer, sjelfva
oförmögne att bilda sig en egen opinion, och hvilka
för öfrigt blifvit missledde af dylika artiklar, ofta
höra sädana pästäenden framkastas, som att jernvä-
gar icke behöfvas i Sverge, att de icke passa fö
Srverge, och att de skulle ruinera Sverge c., at
machiner taga brödet ur munnen på arbetaren, och
att det derföre vore förenligt med landets sanna väl
att förjaga mekanikern. Säådane personer anse vi det
vara en pligt att söka föra till samma insigtsom den
respektable väfvaren, hvars ord vi nyssanfört. Denne
arbetare led sjelf stor nöd, i följd af machiners in-
förande i industrien; men det oaktadt sade likväl hans
förständ honom, så väl som hvarje tänkande person,
att machinen måste gå framåt, och att det vore omöj-
ligt att hindra den derifrån. Han var fullt öfverty-
gad att, oaktadt hans individuella arbete icke var på
Bitt ställe och sedan en tid mindre lönande, genom
användandet af en bättre kraft tör bättre köp, nem-
ligen machinen, skulle så väl ban som sambället slut-
ligen blifva de, som komme att skörda den rika vin-
sten af ett allmänt införande utaf denna kraft.
I det följande skola vi försöka visa, att, huru fat-
tig individen än må vara, så eger han dock genom
machinen all den comfort, som utgör skilnaden emel-
lan menniskan uti det civiliserade och menniskan i
det ociviliserade tillständet; äfvensom att, då machi-
nen sänkt priset på all slags produktion, och afsätt-
ningen i följd deraf blifvit större och allmännare, sä
har den äfven i verkligheten päkallat ett mångfaldigt
större antal armar än förut varit använda i hvarje
industrigren.
Om det lyckas oss att bevisa sanningen af dessa
antaganden, hoppas vi, att hvar och en skall med
Joseph Foster instämma deruti, att införandet af ma-
chiner, i stället för att vara skadligt, tvärtom är nöd-
vändigt, äfven om det vore för lin- och lnneväfnads-
fabrikationen i Norrland.
Skilnaden emellan de personer, som förkasta ma-
chiner och dem, som tänka lika med Joseph Foster,
är skilnaden i deras kunskaper; de förre lefva nemligen
i okunnigbet om de välgerningar, som machinen å-
stadkommit, de största, som Försynen, genom men-
niskans snille och herravälde öfver materien, beskärt
jordens bebyggare. .
Till missförstånds undanrödjande torde bärs
anmärkas att hr Döbon nyttjar uttrycket
smachin. i abstrakt mening, på engelskt vis,
hvilket hos oss är någonting mindre vanligt,
och kan förklaras genom hans längre vistande
utrikes. Han förstär dermed detsamma som
bos oss plägar uttryckas med ordet machinvär
sehde; och man måste, på de flesta ställen i
hans skrift, för det förra ordet substituera det
sednare, om man vill riktigt träffa förf:s me-
ning. Men efter denna substitution blir den
öfverallt ganska lättfattlig. Det förefaller i
öfrigt som om författaren hade ur utländska
arbeten, synnerligast engelska, hemtat -de
flesta bland de onekligen talande exempel han
anför; men skulle någon tycka att han i det
heia yttrar sig med alltför varm hänförelse
öfver menniskoslägtets förkofran och förhopp-
ningar genom den mer och mer insedda och
utyidgade tillämpningen af naturkrafterna,
så bör här anmärkas att författaren på ett
praktiskt vis ådagalagt sin befogenhet att med
sakkunskap uppträda bland den nyare tids-
riktfingens mäålsmän, Han visar sig nemli-
gen besitta omedeibart inhemtad kunskap om
flerfaldiga utländska slöjdgrenar, och har sjelf
lemnat ett märkligt bidrag dertill vid jern-
vägsbyggnaden emellan Beaucaire och Nis-
mes, hvarom man träffar närmare upplysnin-
gar i hans skrift (sid. 39) äfvensom i Tid-
skrift för praktisk Byggnadskonst och- Me-
kanik, Oktoberhäftet 1850. Hvad han yttrar
är följaktbgen uttrycket af en pröfvad mans
erfarenhet, och låter icke af hans möjliga an-
tagonister med något hopp om framgång af-
MKA nr dn ER RR NR