invånare, har i sednare åren nedsjunkit till
blott 40,000, hvilket factum mera än allt an-
nat vittnar om verkliga tillståndet. Förhål-
landet kan ock icke vara annat, då man be-
sinnar de inre oroligheter, som, lika jordbäf-
ningar, skakat detta samhälle. och gjort osä-
kerheten så stor, att man icke ens mellan
Callao och Lima kan om aftonen färdas trygg
tör röfvare. Utom de hvita, spaniorernas ef-
terkommande. och inflyttade europeer, utgöres
befolkningen af indianer och negrer i en sBå-
dan talrikhet, att man ej finner motstycke der-
till i de öfriga sydamerikanska städerna, med
undantag af Brasilien. Cröisseringen ät hvita
ock indianer frambringar cholos, af indianer
och negrer 2atmbos, och af hvita och negrer
mulatter.
Spaniorerna hafva sin vanliga mörka hy,
svarta hår, sköna eldiga ögon och stolta håll-
ning. Det enda utmärkande i klädedröägt hos
männen är den bekanta Almaviva-kappan,
hvari de samt- och synnerligen, vinter och
sommar, å la banditti insvepa sig ända upp
till ögonen... Man ser kavaljerer,: gfaknande
rock och skor, helt legert uti skjortörmarne
stoltserande med denna kappa, försedd ofvan-
till med. pelskrage och nedtill ofta upplöst i
franslika slarfvor. Äfven damerna äro-pumera
helt och hållet lydande parisiska modejournhas
lens allmakt, kläda sig med lika mycken lyx
som behag och hafva fullkomligt aflagt den
pittoreska drägt, söm 1 fordna dågar, och ej
så länge sedan ändå, utgjorde en bland Limas
största egendomligheter,: men nuntera endast
hörer till gamla Berättelser. De Voto. de s.
k. ;Saya och Mantos, Saya var. en. .silkepg-
kofia med talrika vertikala veck af omkring
30 yards. Den slöt tätöiätill vid fötterna,
så att den som baf der biettkuide tåga smö
steg och iklådd densamma såg ut som rörande
sig i ett fodral, medan drögien smög sig nt
efter formerna på.ett mera markant än decent
sätt. -Manto var en duk af svart silke fär
stad vid Sayan och bakifrån inhöljande hut.