STOCKHOLM, den 9 Juni.
Kongl. Maj:ts i konseljen d. 29 Maj,
eller dagen före H. M. Konungens afresa till
Skåne, fattade beslut i jernvägsfrågan har
enligt förmodan blifvit kungjordt uti gårdagens
Posttidning, hvari blifvit infördt Kongl. Maj:ts
i ämnet aflåtna bref till styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader, hvilket bref vi här
medan i sin helhet meddela. Anledningen till
uppskofvet med kungörandet af beslutet har
varit, att nämnde bref varit nedsändt till Skåne
för att erhålla Konungens underskrift och ej
förr än med gårdagens post kunnat derifrån
återkomma. i
Genom detta beslut, som icke innehåller
något bestämdt uttaladt bifall till hvad rikets
ständer i saken beslutat, meddelas emedler-
tid indirekt ett sådant bifall derigenom, att
Kongl. Maj:t förklarat att bolag, som bildar
sig för utförande af ifrågavarande jernväg, har
rättighet att intill slutet af nästkommande Sep-
tember anmäla sig hos Kongl. Maj:t till erhål-
lande af tillåtelse att, emot tillgodonjutande
af de utaf Ständerna beviljade förmåner, fö-
retaga jernvägsbyggnaden, hvarvid komma att
tjena till efterrättelse, utom de förbehåll stän-
derne gjort, de ytterligare vilkor som Kongl.
Maj:t jemlikt berörde bref föreskrifvit. Den
rättighet somm bolag sålunda erhållit att an-
mäla sig till företagets utförande, vill väl på
det hela taget just ej säga mycket, då en så-
dan anmälan väl i alla fall ej gerna kan för-
vägras; men då i sammanhang dermed för-
klarats, att Kongl. Maj:t vill dylik anmälan
pröfva och dervid tillse, huruvida företaget
må anses kunna ät bolag, som i berörde ord-
ning anmält sig, med säkerhet anförtros; så
borde väl deraf följa att det blott är bolagets
beskaffenhet som blir föremål för denna pröf-
ning, och icke sjelfva jernvägsföretaget, hvil-
ket således väl kunde antagas vara afgjordt
genom den pröfning det nu erhållit, med un-
dantag af den fråga som hållits öppen om
jernvägens sträckning från Svartå till Hult och
hamnplatsen å sistnämnda ställe.
Enligt vår åsigt hade det dock i alla hän-
seenden varit formenligare och bättre om re-
geringen i stället för berörde indirekta bifall
till ständernes beslut hade dertill gifvit ett
bestämdt bifall, såsom vanligtvis brukas då
Kongl. Maj:t biträder hvad ständerne föresla-
git eller för deras del beslutat. Nu ser det
nästan ut som detta bifall skulle blifva bero-
ende deraf, att ett bolag, hvaråt jernvägsarbe-
tet kan anförtros, bildar sig, då det tvärtom bör
wara detta bifall som skulle föregå bolagets
bildande.
Deraf uppstår också den väsendtliga olägen-
het, att saken icke kommit på så ren fot, att
företaget kan med den framgång, som varit
att önska, utbjudas till täflan eller konkurrens
emellan alla de spekulanter, som för ett dy-
likt företag under nuvarande temligen rikliga
tillgång på kapitaler å Europas större penninge-
platser kunnat förväntas, aldrahelst om man
påskyndat frågans afgörande, så att längre
rådrum hade kunnat lemnas åt spekulationen.
På det sätt saken nu blifvit tagen, är nå-
gon dylik konkurrens knappast tänkbar, utan
det bolag som möjligtvis kan bildas, måste
så godt som uppstå under vederbörandes egna
auspicier. Ett sådant resultat kan dock ej
vara önskvärdt för ett företag, som enligt sin
matur samt de fattade besluten skall stå öppet
för allmän konkurrens, hvilken kan medverka
still erhållande af de bästa vilkoren och de
säkraste garantierna.
I alla fall hoppas vi att regeringen har gått
i författning om företagets skyndsamma kun-
görande å de utländska platser der sådant
kan finnas lämpligt; ty inom landet kan ej
gerna något bolag bilda sig, åtminstone såvi-
da det icke erhåller största delen af de er-
forderliga kapitalerna utifrån.
Bland de serskilda vilkor som regeringen
nu utsatt för jernvägsanläggningen, tillfaller
maturligtvis. största uppmärksamheten bestäm-
melserna om jernvägens sträckning. Den af
jernvägskommittgen föreslagna linien från Kö-
ping till Svartå har vunnit regeringens bifall,
och har således den krökning som blifvit fö-
reslagen mot Arboga, för att tillskynda denna
stad fördelarne af jernvägens grannskap, blif-
wit godkänd. Denna krökning, i hvars ställe
en branchebana enligt hvad oss synes kunnat
vara tillfyllestgörande för staden Arboga, till-
skyndar dock jernvägen ej mera än ungefär
en fjerdedels mils förlängning och är således
icke af någon större betydenhet.
I afseende på linien från Svartå till Hult
hafva tankarna hittills varit så delade och de
framställda förslagen icke så fullständigt upp-
gjorda, att om företrädet dem emellan kun-
nat på grund at de framlagda skälen fattas nå-
got tillförlitligt beslut, hvadan regeringen beslu-
stat hålla denna del af frågar öppen, till dess,
efter erforderliga lokalundersökningar, yttran-
den och kostnadsförslag öfver de här ifråga-
ställde alternativerna erhållits, hvarvid dock
stadgats, att för denna del af banan någon
vägsträckning af större längd än den kom-
mittgen föreslagit, öfver Degefors och Björ-
mneborg till Getholmen icke kommer i fråga,
såvida ett blifvande bolag icke sjelft dertill
ger anledning. Vägens dragning från Svartå
till Christinehamn eller Westergöthland kom-
mer således ej i fråga.
En sådan utsträckning af vägen hade också
aldrig kunnat bifallas, och om den bifallits
hade ej gerna något bolag kunnat öfvertaga
den förändrade vägen, ty det hade alitid för-
blifvit i ovisshet, huruvida ständerna, som be-
viljat garanti för jernväg till Hult, skulle fin-
nas benägna att på grund af denna garanti
godkänna någon utbetalning till en annan jern-
väg. Ovisshet i detta fall måste alitid blifva
ett absolut hinder för bildande af hvarje bo-
lag, och regeringens sanktion kan icke inne-
fatta någon trygghet, så vida icke samma
sanktion helt och hållet instämmer med stän-
demnas beslut. I annat fall kunde en sådan