Korrespondens-artikel. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 26 Maj. De sednaste händelserna äro naturligtvis bekanta genom tidningarna och för mig återstår således hufvudsakligen endast att utveckla och förklara deras betydelse och vigt, visa deras inre sammanhang och påpeka de följder, som de sannolikt skola medföra. Låtom oss till en början göra en liten revy öfver kamrarnas arbeten efter påskferierna d. 19 April. Samma dag förkastades en motion som gick ut på att förkorta barns omyndighetstid. — Det skäl hvarpå motionens motståndare grundade sitt afelag var att man i anseende till de lägre folkklassernas seder borde såsom farligt anse förökandet af giftermålen jemte deraf följande mågdubbladt proJetariat. Sådant kan intressera moralister och statistiker. Följande dagen den 20:de April förklarade andra kammaren sig vidhålla sitt beslot-af den 23 och 24 Mars. angående återställandet af fideikommisser, hvilka grundlagen förklarat vara upphäfda. Tidningarnes öde i Preussen afgjordes den 22, 23 och 24 April. Regeringen hade återtögit sitt orimliga lagförslag angående tidningsstämpel och i stället förenat sig med utskottsbetänkandet och det deri innehållva förslag. Sålunda bibehölls grundsatsen af beskattning efter gvadrattum på den grund att skaltkammaren efter tidningsstämpelas afskafc fande 1849 årligen för! 120.000 Thaler. Förgäfves yrkade venstr an att man borde nöja sig med att återställa den fixa och billiga tidningsk ning, som fanns före ör 1848. Den nja upelafgiften försvarades 1 synnerhet af regeripgens kommissarie hr Quekl, en föga aktad person, ministerpresidenten v: