Korrespondens-artikel.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Berlin den 26 Maj.
De sednaste händelserna äro naturligtvis be-
kanta genom tidningarna och för mig återstår
således hufvudsakligen endast att utveckla och
förklara deras betydelse och vigt, visa de-
ras inre sammanhang och påpeka de följder,
som de sannolikt skola medföra.
Låtom oss till en början göra en liten revy
öfver kamrarnas arbeten efter påskferierna d.
19 April. Samma dag förkastades en mo-
tion som gick ut på att förkorta barns omyn-
dighetstid. — Det skäl hvarpå motionens mot-
ståndare grundade sitt afelag var att man i
anseende till de lägre folkklassernas seder
borde såsom farligt anse förökandet af gifter-
målen jemte deraf följande mågdubbladt pro-
Jetariat. Sådant kan intressera moralister och
statistiker.
Följande dagen den 20:de April förkla-
rade andra kammaren sig vidhålla sitt be-
slot-af den 23 och 24 Mars. angående åter-
ställandet af fideikommisser, hvilka grundla-
gen förklarat vara upphäfda.
Tidningarnes öde i Preussen afgjordes den
22, 23 och 24 April. Regeringen hade åter-
tögit sitt orimliga lagförslag angående tid-
ningsstämpel och i stället förenat sig med ut-
skottsbetänkandet och det deri innehållva för-
slag. Sålunda bibehölls grundsatsen af be-
skattning efter gvadrattum på den grund att
skaltkammaren efter tidningsstämpelas afskafc
fande 1849 årligen för! 120.000 Thaler.
Förgäfves yrkade venstr an att man bor-
de nöja sig med att återställa den fixa och
billiga tidningsk ning, som fanns före ör
1848. Den nja upelafgiften försvarades 1
synnerhet af regeripgens kommissarie hr Quekl,
en föga aktad person, ministerpresidenten v: