tU 105 bILElll, OCH alla. VOLCIUISar ULLVNO INCA
pluralitet för regeringen. !
I underhusets session den 17 Maj, sedan
lord John Russell tagit tillbaka sitt andra-J:
gande om ändring af parlamentseden till ju-l!
darnes förmån, förklarade m:r Israeli, i af-:!
seende på den af vår Londons-korrespondent l!
vidlyftigare omtalade puseiten Rev. Bennet,l:
som blifvit utnämnd till pastor i Frome, attl!
regeringen rådfrågat en krörgueist, och att!
denna förmenat drottningen ej ega rätt att
underställa sakens afgörande en specialkom-l!
mission. Saken måste dragas för ordentlig
domstol, och det stode hvarje medlem af för-
samlingen fritt att vädja till biskopen ochle
yrka ordentlig undersökning. Derefter fort-
sattes kommitte-öfverläggningen om milisbil-:
len, till hvars 14:de m:r Bright ställde det
amendement, att regeringen ej skulle hafval
rätt att draga Irlands milis öfver till England,
eller Englands till Irland, hvilket bestreds af
lord Palmerston och m:r Walpole, då billen
syftade att sätta hela riket, ej blott en del
deraf, i försvarstillstånd.
I öfverhuset interpellerade samma dag her-
tigen af Argyle regeringen om en i Rom till
döden dömd engelsk undersåte. Utrikesmini-
stern svarade, att då England ej har diplo-
matisk korrespondens med Rom, hade engel-
ska konsuln fått i uppdrag att utreda saken,
I afseende på de från Österrike fördrifna Lu-
therska missionärerna ansåg ministern de sed-
nares intresse fordra, att ej nu framlägga kor-
respondensen. Gref Harroterby framlade för
huset några aktstycken i afseende på utvan-
dringen till Australien, hvartill vi skola åter-
komma.
Sir James Graham har till. sina valmän ij!
Carlisle utställt ett cirkulär, som väckt stor
uppmärksamhet. Det är, såsom man säger,l!
ämnadt att bana väg för en ny ministerkom-
bination, som icke anses kunna länge ute-l!
blifva. Endast om personerna är man ej rätt
ense; somliga vänta en minister Graham-
Russell-Cobden, andra en rent Peelitisk, men!
alla vänta att se sir James sjelf såsom pre-l!
mier. Märkvärdigt nog understödjes han af
lord John Russell, som natt och dag fruktar
att lord Palmerston skulle få uppdrag att sam-
mansätta ett nytt kabinett. Såsom en annan
rival nämnes hertigen af Newcastle. Det var
såsom våra läsare erinra sig Gladstone, som
tillfogade regeringen det bekänta nederlaget i
underhuset den 10 Maj; det är från denna
tilldragelse som ryktena om Derbyska mini-
sterens förestående fall börjar taga fart. Blir
hertigen af Newcastle skattkammarlord (pre-9
mierminister), så är det sannolikt att Glad-s
stone återtager sin förra plats såsom stats-Ir
sekreterare för kolonierna, ak
Enligt flera tidringsuppgifter lär general-S
poststyrelsen i London sysselsätta sig med enlt
omfattande plan att nedsätta portot för breflt
till och ifrån kontinenten. -
q
l
a
6
E
a RT WAT
oh
- Mo m-— LV AA RR
Genom en anordning i telegrafernas admi-!
nistration kan numera hvarje från Amerika i
Liverpool och från alla verldsdelar i Londonj!
anländt skepp signaleras inom två timmar il?
alla bufvudstäder och en mängd stora han-
delsstäder på kontinenten. En ny underhafs-
telegraf är nyss nedlagd mellan Dover och
Boulogne och trådarne äro färdiga för den nyalr
mellan Dover och Ostende, och komma oför- lt
dröjligen att nedläggas. s
Från Afrikas vestra kust hafvaä underrättel-r
ser ingått, att konungen af Dahomey utvisatle
engelska konsuler från sina stater och att
följaktligen hamnarne i hans gebit skullelr
förklaras i blokad. Med konungen af Abo-
mey hade underhandlingar blifvit öppnade omjg
slafhandelns afskaffande, hvarpå hafi ville gåld
in, hvaremot han förklarade sig ovillig att
öppna sitt land för missionärer, införande afli
skolor och upplåtande af begrafningsplatser.;
Äfven med en -mängd negerkonungar hadelr
man öppnat dylika underhandlingar. f
TYSKLAND.
Konungen och Drottningen af Hannover
hade den 18 dennes ankommit till Potsdam.li
Följande dagen väntades storhertigen af Ol-!
denburg. I
Då kejsaren af Ryssland den 16 d. ankoml;
till slottet i Potsdam, ropades ett enthusiastiskt
lefverop af de preussiska garnisonsofficerarne.i
Kejsaren gick då åter ut på trappan åtföljd af lt
konung Fredrik Wilhelm, de preussiska prin-
sarna och en talrik svit. S
Neue Preussische Zeitung talar om den if-l
ver hvarmed de preussiska officerarne träng-l:
des omkring kejsar Nicolai ridderliga gestalt, l:
alldeles som de eljest pläga trängas omkring!
sin egen konung. Kejsaren tilltalade dem medl
följande ord:
xAck huru högt det gläder mig att ändtli-!
gen engång åter befinna mig bland eder! JlI
kännen mina tänkesätt och veten att jag all-l.
tid varit eder trogna kamrat. Hela mitt hjerta
var hos eder under den svåra tiden.
Härvid räckte kejsaren handen åt grefve vonl,
Blumenthal, chef för första gardesregementet,
och fortfor derefter: ;
J ären bepröfvade, j-skolen förblifva trognel,
såsom j alltid hafven varit. Jag kommer till,
eder, den gamle till de gamla; vi skola all-,
tid förblifya goda vänner och kraftigt bistå
hvarandra som kamrater. Viljen j det? Vil-
jen j det?
Ja, ers majestät! utropade de djupt rörda
officerarne.
Derefter — för att följa berättelsen i Neue
Preussische Zeitung — ställande huldrikå och
hjertliga ord till de olika cheferna, återuppre-
pade kejsaren, just som han var i begrepp att)
gå in igen, vänd till general von Möllendorff, ;
än en gång dessa ord: -
Det är således säkert, det blir dervid, vilc
förblifva alltid hvad vi varit: goda vänner ochl!
trogna kamrater!, 1
Derefter begaf kejsaren sig åter in i slottet!
jemte konungen och prinsarna. De förtjustalc
offieerarne upphäfde skallande lefverop.
Ministerpresidenten friherre von Manteuffell!
hade den 18 dennes en längre audiens hosji
kejsar Nicolaus. i
Mellan Weimar och Berlin hade Rysslands (
da nan AR RSA IR RAR RR NA