or Dverige biilva icke endast nyttiga utan oum- :
bärliga; men dock har man bestridt nyttan af
jernvägar i vårt land. Att hörom strida med
dem, som ej kunna lösgöra sig från förut
fattade fördomar och som oförskräckt och
ihärdigt förneka theoriens och erfarenhetens
solklaraste sanningar, lönar icke mödan, helst
antalet af dessa ifriga försvarare af föråldrade
förhållanden med hvarje dag betydligt min-
skas, hvaremot intresset för jernvägsanlägg-
ningar är 1 ständig tillvext, och börjar på
somliga ställen äfven att sprida sig bland det
mindre upplysta folket, som eljest naturligt-
vis har största svårigheten att inse fördelarnel:
af dessa anläggningar.
Vi vilja här blott erinra derom att -hvad!
som i statsekonomiskt hänseende anses i hög-
sta grad nyttigt i Ryssland, Tyskland, Dan-
mark, Norge, Holland, Schweiz, Italien, Frank-
rike, Belgien, England, Irland, Skottland,
m. fl. länder i och utom vår verldsdel, bör
väl icke heller kunna vara annatän nyttigt äf-
ven för Sverige. - Då nyttan af jernvägarne i fö-
renämnade länder blifvit öfver allt icke endast
erkänd, utan också länge sedan, med wundan-
tag af: Norge, praktiskt bevisad, är det alltför
orimligt att vilja bestrida nyttan af dessa vä-
gar i värt land. i
-— Man kan också med fullkomlig säkerhet
påstå att jernvägar äro för Sverige icke blott
nyttiga utan alldeles nödvändiga, derest icke
landets näringar, industri och handel skola
komma alltför mycket till korta under en
oundviklig täflan med andra länders.
Såsom ett hufvudsakligt skäl emot jernvä-
gar här i landet åberopas vår fattigdom; men
då jernvägarne af alla den nyare tidens upp-
finningar äro, förenade med ångkraften, det
verksammaste medlet för skapandet af rike-
dom, så synes detta skäl vara bra besynnerligt.
Emedan vi äro fattiga, skola vi afsäga oss ett
medel t 1 rikedom!
Vi sakna dock icke tillgångar, när det är
fråga om statslyxens och byråkratiens förö-
kande, om stora anslag till armeen och flot-
fan m.m. Då äro vi alltid rika. -Bornde-
ståndet, som hittills varit en afsvuren fiende
till jernvägar, anslog utan betänkande 2 mil-
lioner till- en -militärisk promenad år 1848,
Månne icke dessa millioner skulle gjort mera
nytta, om de blifvit nediagde i jernvägar?
Men vi Vilja ej här sysselsätta oss med-vi-:
dare betraktelser om jernvägars nytta och
nödvändighet eller om möjligheten att skaffa
medel till deras anläggning. I sednare hän-
seendet visar vår -adgrt vid hvarje riksdag
att resurser icke saknas, äfven för ändamål
som äro af ringa eller ingen nytta. Rikets
Ständer ha dessutom redan vid två riksdagar
beviljat räntegaranti för uppmuntrande af den)
jernvägsanläggning som nu är-i fråga:
Denna jernvägsanläggning, som vid 1848
års riksdag gick ut på att företa Wenern med
Hjelmaren, men vid sista riksdag utsträcktes
till Mälaren och som vanligen kallas Köping-
Örebro- Hultvägen har i främsta rummet till-
dragit sig uppmärksamhet, emedan Wenerns
förbindelse med Mälaren genom en jernväg
icke endast underlättar det mellanliggande lan-
gets behof af kommunikation med dessa sjö-
ar, utan äfven blir en hufvudsaklig. början
till en jernvägsförbindelse mellan rikets östra
och vestra kust, mellan rikets hufvudstad och
största handelsstad på östra kusten samt den
största handelsplatsen på vestra kusten.
Mälaren kan här betraktas såsom en vik af
Östersjön och Wenern såsom en vik af Kat-
tegat i följd af kommunikationen genom Götha
eff och Trollhätte kanal. Jernvägen mellan
Mälaren och Wenern kan derföre i flera afse-
enden anses såsom en förbindelse mellan ri-
hets östra och vestra kust. Då rörelsen på
sjöarne hindras af is, blir visserligen denna
mera utsträckta förbindelse till stor del overk-
säm, men detta inträffar endast för en kortare
tid af året.
Men utom det att Köping-Hultbanan i och
för sig utgör en medelbar jernvägsförbindelse
mellan östra och vestra kusten, så är den också
första grundläggningen till en direktjernvägs-
kommunikation: mellan båda dessa kuster, el-
ler till en i framtiden fulländad jernväg mel-
lan Stoekholm och Göthebörg; ty en sådan
väg, som enligt alla sakkunnigas omdöme är
den aldravigtigaste för riket, kommer alltid
att följa största längden af Köping-Örebro-
Hultbanan, eller ände till Bäck eller Nysund.
Och dessutom blir ifrågavarande jernväg äf-
ven början till en jernvägskommunikätion med
Norge öfver Wermland, hvilken äfven måste
gå 1 samma riktning.
Det är derföre som allt talar till förmån för
denna jernväg, såsom den vigtigaste af alla
dem som kunna här i landet komma i fråga.
Det är väl också icke underkastädt ringaste
tvifvel, att regeringen längesedan skulle hafva
lemnat sitt samtycke till bildande af bolag;
som kunde finnas beredvilligt att emot de af
ständerna beviljade vilkor öfvertaga utförandet
af denna jernväg, derest icke nägra stridiga
lokala intressen sökt draga vägen hvart och
ett åt sitt håll. För att underlätta afgörandet
af tvisten dem emellan har regeringen hän-
skjutit frågan till behandling af en kommitte,
men såsom vi alla veta, ha nya svårigheter
härigenom uppstått, emedan flera nya lokala
intressen fått tillfälle att få sina anspråk fram-
ställda.
Somliga ha velat hafva jernvägen dragen
till dem i göder och andra ha velat hafva den
åt sin sida dragen åt norr, och följden har
slutligen blifvit att jernvägskommitteens plu-
ralitet, som icke fästat tillbörligt afseende derå,
att vägen icke blott afser att underlätta rö-
relsen för de orter den berörer, utan att den
äfven har hufvudsakliga syftemål, dels att för-
ena Mälaren oeh Wenern, dels att blifva en
stamlinie för en framdeles utdragen jernvöäg
mellan Stockholm och Götheborg, samt dels
för en sådan väg från Stockholm mot Norge;
förändrat jernvägens sträckning och föreslagit
att den skulle gå i krökningar, så att den
blefve närmare en hel mil längre än som be-
höfts.
Bland dessa krökningar är det i synnerhet
Fr ESA ög
EA RR RR a UNG
Viet OG by k RR mm BRN ft 6
kt. Oh MO öh — KR nr ce NEF