trumäviriiar och fanfarer ljödo. Messan be-
gynte. KI. 20 minuter öfver 1 gafs signal
att fanornas välsignande skulle försiggå. Skå-
despeiet af denna 60,000 man starka armå,
mot hvars blänkande vapen, kaskar och har-
nesk solstrålarne bröto sig, beskrifves såsom
ytterst imposant.
Erkebiskopen nedsteg åter från altaret, väl-
signade fanorna, en och en, hvarefter de bort-
buros till vederbörande regimenter och depu-
tationer. Under denna högtidliga akt knä-
böjde infanteriet och folket blottade hufvudet.
Efter ceremoniens slut steg presidenten åter
till häst, red förbi officerskåren och de ara-
biska cheferna, som uppställt sig på linia, och
återvände derefter till estraden, der trupperna
skulle defilera förbi honom.
Pariserarmåens generalstab, med general
Magnan i spetsen, öppnade defileringen. Ele-
verna vid militärskolan i S:t Cyr kommo der-
efter. De ropade lefve Louis Napoleon! Vidare
följde invaliderna och så hela den öfriga ar-
måÅen, hvarje regemente på sin öfverstes sig-
nal ropande lefve Napoleon, eller Louis Napoleon!
KL. 3 var revyen slutad och presidenten,
trupperna och folket lemnade Marsfältet.
Marskalk Jeröme bar den nya af presiden-
ten instiftade medaljen, och vid tillfället ut-
delades ett stort antal sådana till marskalkar,
amiraler, generaler och andra.
Samtidigt med uppläsningen af presidentens
tal utdelades det tryckt bland senatorer och
deputerade samt anslogs på alla gator i Paris,
å morgonen den 10 dennes, eller samma
dag som revyen hölls, meddelade Monitören
34 spalter utnämningar och befordringar inom
armeen. Bland de utnämnda äro sex divi-
sionsgeneraler och aderton brigadgeneraler.
Vidare följa talrika hederslegionsutnämningar
och en stor fördelning af den nya medaljen.
Ett rykte, redan bekräftadt af ett halfoffici-
elt blad, vill veta att general S:t Arnaud skall
erhålla marskalksvärdigheten; men då det
kunde väcka något misnöje om han ensam ut-
nämndes, så förmodas det att Magnan, Ba-
raguay-dHilliers och Castellane få göra honom
sällskap.
En i sPatrie införd not påminner derom
att det icke är mera tillåtet att publicera nå-
got om statsråd ets öfverläggningar än om lag-
stiftande kårens utöfver den officiella redogö-
relsen.
I den till lagstiftande kårens pröfning öf-
verlemua budgeten för 1853 säges utgifterna
vara beräknade till 1,486,955,000, inkomsterna
ill 1,486,863,000,; hvilket lemnar ett deficit i
rundt tal af 50,000,000 fr. Man väntar att
sett antal deputerade, med Montalembert i
spetsen, skola skarpt nagelfara med åtskilliga
artiklar, synnerligast de sedan den 2 Dec. be-
tydligt förhöjda större lönerna.
Kursen å statspapper noterades den 11 den-
nes: 4!, procents 100,25; — 3 procents 70,70.
HOLLAND.
Det pris, som konungen hade utsatt för den
bästa kompositionen af en fransysk komisk
opera af en holländsk mästare, har blifvit till-
erkändt hr van der Does i Haag.
ENGLAND.
Till komplettering af våra i thorsdagsbladet
meddelade underrättelser om det för regerin-
gen gynnsamma resultatet af Underhusets kom-
mitteöfverläggning öfver milisbillen d. 6 den-
nes, böra vi tillägga, att dIsraeli begagnade
detta tillfälle för att till en del återtaga hvad
han förut vid budgetens framläggande yttrat
till fördel för frihandeln. Han förklarade nem-
ligen wutiryckligt, att hans yttrande den gån-
gen rörde resultater, ej principer, och att mi-
nisteren, så långt dess makt sträckte sig, ej
skulle underlåta att bringa till utförande den
politik som de i oppositionens leder förfäk-5
tat — en förklaring, som väckt mycket ond k
blod.
I Underhusets möte den 7 Maj klagade mr b
Hume och mr Ricardo öfver den brådska,
hvarmed billen om inkomstskatten två dagar!8
förut fått andra läsningen. Sir Robert Peel
hade infört denna taxa för att kunna nedsätta?
tullarne. Hade detta system blifvit konseqvent
genomfördt, skulle ingen inkomstskatt vidare
behöfvas. Mr Wahley angrep regeringens o-2
ärliga förfarande i allmänhet och yrkade attl8
man ändtligen skulle få veta om den villel
återföra skyddstullen. Mr Bright ville ställa
regeringen till rätta för de ilandet herrskande -
falska åsigterna om frihandelssystemet och an-
grep i ett längre föredrag ministerens system. d
I samma anda yttrade sig sir B. Hall. Pål?
regeringens vägnar förklarade mr Adderley, p
att protektionisterna nu kände sin styrka och
skulle, om möjligt, åter befria de åkerbru-
kande klasserna från den börda, som orätt- lo
mätigt blifvit dem pålagd genom frihandels-!ni
systemet. Sö
Derefter fortsattes kommittgöfverläggningen let
om milisbillen. Ett amendement af mr Bright, se
att milisens medlemmar ej skulle vara under- jre
kastade prygelstraffet, bestreds af major Be-o
resford och förkastådes med 199 röster mot!d
92. I början af sessionen förklarade dIsraeli,
att regeringen under denna parlamentssessionu
icke ämnade inlemna någon bill till förändring
af tullen på spirituosa. kj
I Öfverhuset fick en af lord Lyndhurst fö-!F
reslagen bill till upphäfvande af straffen förlje
olaglig röstning i parlamentet, utom böter, an- b!
dra läsningen. - fi
Den 10 Maj förelästes i Öfverhuset för an-! ni
dra gången billen till upphäfvande af Masters
(underdomare-)embetet i xChancery Courtp ge
eller kanslirätten. — Underhusets session sam- m
ma dag var märkvärdig genom det första vo- Si
teringsnederlag som Derbyministeren hittills IL
lidit. Skattkammarkanslern bad att få fram- ni
lägga en bill till fördelning af de fyra vakanta fö
parlamentssätena för S:t Albans och Sudbury, oc
hvilka förlorat sin representationsrätt, mellan vi
Vestra Yorkshire och grefskapet Middlesex. ni
Han förklarade dervid, att han icke gjort detta)
förslag 1 ändamål att fördröja parlamentets
upplösning, utan endast för att uppfylla den he
pligt som åligger regeringen att hålla Under- la
huset fulltaligt med sina bestämda 658 leda-
möter. Mr Gladstone motionerade att man hs
skulle öfvergå till dagordningen, hvilket an-
toog med 234 röster mot 148. Denna vate. oe
hy Oi 0 ja rn