man sig till någon del kunna på la force des
choses skjuta skulden till många af de rys-
liga scener, hvaraf Buenos Ayres historia är
så. full. I sitt enskilda lif är Rosas mycket
besynnerlig, stänger sig inne långa tider och
omgifver sig ständigt med en Kömlighetsslöja,
som ingen genombryter. I - sitt förhåltande
t:11 utländska makter besitter han en politisk
inhet, som synes öfvergå alla de andras. Ty
tjugu år har han vetat att gäcka alla Frank-
ikes och Englands försök, aut på något af-
görande sätt inblanda sig i landets angelö-
genheter; äfven under den största spänning
och de mest invecklade förhållanden har han
nittills lyckats hindra dem att komma ett fjöt
värmare sitt syfte.
När Montevideo 1828 blifvit fritt under namn
vf Uraguay eller Banda Oriental, insattes der
En regering, som visade sig fullkomligt upp-
atta landets behof. Den hyllade frihandels-
systemet, och i följd deraf strömmade han-
lelsfartyg till dess hamn, och utländningen
nflyttade med sin närings- och konstflit till
mufvudstaden, som snart fick ett rikt och blom-
trande utseende. Detta kunde ej förfela att
väcka Buenos Ayres, d. öv: Rosas afundsjuka
ippmärksamhet. När derföre Oribe 1835 blef
resident, förmådde Rosas så inverka på ho-
iom, att systemet blef alideles motsatt och
egeringen på allt sätt trakasserade utländnin-
arne samt hindrade dem i deras fria verk-
amhet. Oribe blef då, hufvudsakligen genom
lessas inverkan, fördrifven, och Don Fruciuoso
ubera uppsattes såsom president. Men Oribe
ar ingalunda sinnad att låta detta passera,
tan började, med understöd af Rosas, att
elägra Montevideo. England och Frankrike
landade sig nu i striden, slogo Buenos Ayres