rarne, och dermed en upplösning på den
gåta, som kallas Rosas tyranni. Man ansåg
det alldeles ute med honom, och i det ögon-
blick jag nedskrifver detta, är troligen allt ut-
ageradt och du vet måhända redan resultatet.
Innan detta bref kommer dig till handa, är
måhända Rosas redan, lik många andra fallna
storheter, såsom en flykting i London, i hvars
bank han: skall. hafva icke mindre än fyra
millioner spanska piastrar (16 millioner rår
gs) förut insatta, sammanskrapade genom det
blodigaste och mest upprörande tyranni, som
Jen nyare historien till mensklighetens och
det nittonde århundradets nesa vet att omtala.
Hvad för öfrigt angår den argentinska re-
publikens öfriga provinser, landets: naturbe-
skaffenhet och dess innevånares seder och
bruk, så jigenfinner du skildringar häröfver i
en mängd reseberättelser, dem jag vet dig väl
hafva reda på. Jag förbigår dem derföre här
och inskränker mig till omtalande af hvad jag
jelf sett och upplefvat. ;
Vi skiljdes; här ifrån korvetten Lagerbjelke,
som skulle qvarstänna efter omständigheterna
och sedan begifva sig åt Westindien. En dy-
ik.skiljsmessa kan. väl ute i någon af.de
remmet närmare belägna hammnarne hafva föga
ut betyda, men här ute, så fjerran från fider-
eslandet, är den ej alldeles utan sitt lilla
nflytande på sinnet. Man har dock haft eft
ällskap, bhfvit med artighet och vänlighet
;emött utomhus, så att söga, och ser nu detta
ällskep styra kurs åt ett annat håll, åt detta
lem, som, ju längre man är derifrån, antager
lesto vänligare och kärare drag. Det är åt
Andsmän man säger, ännu ett forväl, längt
tån fosterlandet !
Jag förstår väl icke saken i grund, men