förbrytelser; och då den här. svårt att så ha-
stigt rätta sig, så väntade jag visserligen att
få se herrar prefekter mot densamma slunga
oanska talrika första varningar, hvilket också
inträffat, men jag vågar påstå, att vid pröt-
ning af vissa af dessa fall man ej kan undgå
att öfvertyga sig att herrar prefekter långt mer
öfverskridit modus in rebus än de tidningar
som de varna.
En tidning af regeringens anhängare jemför
den nuvarande tidpunkten med Augusti. Den
franska bourgeoisien gör åt Napoleons. brorson
detsamma som den romerska - bourgeoisien
gjorde åt Czsars, den undviker honom. Detta
är till en viss del sannt, men bör man förvå-
nas deröfver, om regeringen mer än förstån-
digt och nödigt är sårar dess vanor, dess
ider och den opinion som den sedan lång tid
tillbaka. haft tillstånd att skapa sig om sina
rättigheter? Det är med bourgeoisien, med
medelklassen, såsom med den högre klassen,
såsom med folket, den har sina goda och
siaa. dåliga instinkter. Den skulle måhända,
om Louis Napoleon icke. stötte den tillbaka,
icke blifva honom systematiskt fiendtlig, och
då den tidning om hvilken jag talar hotar
den med att få se Louis Napoleon regera utan
eller emot den, stödjande sig endast på ar-
meåen och på massorna, så är det icke endast
denna bourgeoisie, utan Louis Napoleon sjelf,
som den hotar med en stor fara, ty det bor-
gerliga elementet är i Frankrike af en omiät-
lig vigt. Det återspeglas af armåen och af
folket, och om det skulle komma derhän att
det bestämdt droge sig tillbaka från regerin-
gen, så finge vi snart se huru mycket som
äterstode henne.
Jag har nu öfverlemnat mig åt ganska vid-
lyftiga och kanske ganska tråkiga betraktel-
ser. Jag står måhända under inflytande at
den förflutna veckan, Den har i min tanka
varit ganska dyster. Den orleanska affären
har upprifvit de smärtsamma intryck, som
denna sak alltifrån början åstadkommit. Lag-.
ligheten af :den orleanska familjens an5pråk
är ingalunda tvifvelaktig i- den frar. ska do-
marekärens och de franska jesuit
.ernas ögon
och underdomstolens utslag je odat en Äl.
lämpning af en PrnCIp, aka -oskiljaktig från
sjelfva. grundvalarne ör rättstillståndet, som
från våra heliga 5 nationella traditioner, en
prinetp, Som tydligt särskiljande de olika
myndigb erna och viljande det hvar och er
OS g i egen sfer, oföränderligen förbehåller
somMstolarne frågan om eganderätt. Också ha;
man med smärta sett statsrådet intervenera :
denna klara sak för att afgöra den såsom tvi-
stig. Att såra de allmänna rättsprinciperna
är ett ytterligare dåligt drag i den nu rådande
allmänna politiken. Å. H.