STOCKP.OLM, den 8 Maj.
I visst aff sende synes vår konservativa mi-
nistör komma att dela samma öde som tory-
ministere,g i England. Det motstånd från fol-
kets sida som drabbar den engelska ministå-
ren i protektionistfrågan, träffar våra ministrar
I skatteförenklingsfrågan.
Skatteförenklingsfrågan har väl icke den
wigt för oss som frihandelssystemet för engels-
männen, men den lifliga strid, som denna fråga
länge underhåliit mellan folket och vår byrå-
kratiska aristokrati, har gifvit den en stor po-
litiek betydelse. Hvad som ;ännu mera på si-
sta tiden härtill bidragit, är att finansministern
baron Palmstjerna, sjelfva hufvudmannen och
ledaren för vår ministeår, synes använda alla
de krafter som stå honom till buds, för att i
denna angelägenhet imponera på folket och
der genomdrifva sina åsigter; men att, oaktadt
alla sådana bemödanden, folket likväl under
iakttagande af den största hofsamhet emot re-
JR och dess förslager temligen enhälligt
örkastar dem.
Hvad som här synnerligast gör finansmini-
sterns ställning svår är, att han helt och hål-
let saknar förmåga att fördraga motgångarne
os opinionen, i följd hvaraf han, för att för-
vandla dem till seger, äflas att genom nya
cirkulärbref aftvinga folket opinionsyttringar
som det sjelft icke är benäöget att afgifva.
Sedan första stormlöpningen blifvit afslagen,
är det vanligen vådhgt att försöka den andra,
men har äfven den gått olyckligt, så finnas
icke några förhoppningar för den tredjes fram-t
gång. Man kämpar då blott för att förökal!l
nederlagets olycka, 1
l
l
L
f
es ÅN ch tek ngr dt kn In - —- JR RR fr - DÅ ch br DR AR 2 AR
VS TNA
Så synes äfven förhållandet blifva med
finansministerns genom de ryktbara cirkulä-
ren. förnyade stormlöpningar emot folkets opi-
nion i skatteförenklingsfrågan.
Om vi måste skänka vår beundran åt den
vilda tapperhet som finansministern härvidlag
ådagalögger, kunna vi icke säga detsamma om :
hans takt som politisk fältherre. Hans djerf-
bet som partigängare gör honom oskicklig som l:
general. Han utfärdar order som sakna me-
ning och derför ej blifva verkställda, och dål
ban häröfver blir uppbragt utfärdar han nya,l
som-endast väcka löje.
Då baron Palmstjerna icke kan. förhindral
svenska folket att till tronen framföra sinal!
önskningar i hvad mål som helst,. kan -han
naturligtvis icke heller hindra detsamma att il:
afseende på skattereformen uttala sitt verkliga l:
och fullständiga omdöme, helst sedan frågan!
blifvit: hänskjuten till folkets utlåtande; men !:
likväl försöker finansministern att uppställa så-
dana hinder. :
Sedan de skattskyldige inom Upsala län ge-
nom sina deputerade yttrat sig för en störrel:
förändring i regeringens förslag å skattetitlar!
f
l
i
4
för länet, utfärdar finansministern ett cirkulär
den 8 April, hvari :de deputerade uti andra
län förehällas, att de endast ega att utlåta sig
om mindre förändringar i de afgifna försla-
gen, och sedermera anbefallas; förstnämnde
deputerade genom bref af den 21 April, att
vid nytt sammanträde, som kommer att hål-
las den 18 i denna månad, afgifva nytt utlå-
tande, som genom hvarjehanda föreskrifter
begränsas på helt annat sätt än som förut egt
am. .
Derefter ingår underrättelse att dalkarlarnel:
vid möte i Fahlun, föratt icke försynda sigl!
emot cirkuläret af.den 8 April, gifvit sitt yt-
trande i skatteförenklingsfrågan den form, att
ehuru de icke ansågo sig berättigade att be-
gära räntornas förvandling till endast pennin-
gar, pkvilket de dock ville framställa såsom de-
ras högsta önskans, så begärde de att räntorna
måtte bestämmas till blott spanmål och pen-
ningar, och yttrade sig således för afskaffande
af räntetitlarne kol, ved och dagsverken, hvilka
tre titlar dock voro de hufvudsakligaste i re-l
geringens förslag för detta län, emedan del
uppgingo till 98,996. rår, då genningar och
spanmål endast utgjorde 13,508 rdr.
Nu uppstår den frågan: skall finansmini-
stern visa sig lika rask emot Dalkarlarne som
emot Upländningarne? Skall han äfven an-
befalla de förra att vid nytt möte afgifva ett
annat utlåtande? Eller månne han börjar inse
att han strider emot en opinion som är allt-
för stark, för att kunna nedtystas genom cir-
kulärer och hvilken opinion är lika kraftig
om den, såsom i Dalarne, uttalar sig i enl
önskan eller om den framträder såsom en be-
gäran eller ett bestämdt omdöme?
Dalkarlarnes utlåtande tynger lika mycket
i vågskålen emot regeringens förslag vid dess
slutliga pröfning som någonsin Upländningar-
nes; ty alla dessa utlåtanden äro blott opini-
onsyttringar, och sådanas värde beror icke af
någon diplomatiskt bestämd form för deras
framställning. Derföre är också finansmini-
sterns arbete på : opinionsyttringarnes form
ett af. de mest otacksamma.
Men sedan han en gång beträdt denna ba-
na, så får han väl derpå fortgå; och vi anse
oss således ha att förvänta nya provinsmöten
ej blott i Upsala och -Fahlun, utan äfven på
alla andra ställen der ett större ogillande ut-
talat sig emot regeringens förslag.
På det dessa nya möten likväl må få en
mera önskvärd utgång för vederbörande, blir
det dock nödigt, att nya cirkulärer utfärdas,
sedan det af resultatet i Fahlun tydligen visat
sig att det af den 8 April icke för ändamå-
let är tillfyllestgörande.- Det torde härvid
blifva bäst att finansministern låter för de!
deputerades utlåtanden upprätta ordentliga fore
mulär, der alla de frågor som de deputerade
skola behandla blifva så uppställda att de!
kunna besvaras med ja eller nej, med be-j
stämd tillsägelse att de deputerade för öfrigt!
icke ega att uttala någon tanke, fälla något!
omdöme eller framställa någon önskan.
Detta är-den sista, oundvikliga konseqven-
sen af finänsministerns förfarande i denna
RR Fat ECE DE JE JA ERS) KIRCONS. VINSTA ESA 1, ARASSRIRESKJ EN