12. Äro några de sednare åren uppfunna eller för. bättrade jordbruksoch andra för landtmannen nyttiga redskap i landet försökte och begagnade? 13. Medför stöpning af utsäde, eller tillblandning deri med salt, kalk och andra ämnen, nägon nytta, och hvad är vid behandlingen häraf att iakttaga för olika sädesslag ? 14. Föranleder de sednare årens erfarenhet dertill, att hvetet till större del än hittills. borde intagas i värt höstsäde? 15. Är någon fördel att vänta af utsädesråg från andra orter? . 16. Kan rägbrädden om hösten, sedan marken frusit, afbetas utan skada för vexten? 17. Hvilket kornslag bör ä olika jordmän företrädesvis utsås? 18. Är en ökad kornproduktion lönande och nyttig för att befrämja anläggniug af större ölbryggerier, och huru bör kornet behandlas för att blifva användbart för dessa inrättningar? a 19. Hvilken erfarenhet har man om den i landet nyss införda Sibiriska eller Kamschatkahafran, odlad på äker, nyplog eller kärrmark? 20. Huru bör säden skördas och bergasP 21. Hvilken konstruktion ä rior och riugnar är ändamälsenligast i afseende å minsta eldfarlighet och velätgäng, samt torkning af möjligaste högsta qvantum säd? 22. Hvilka af de i landet försökta tröskverk äro i afseende ä kostnad, varaktighet och effekt de bästa? 23. Hvilken erfarenhet har man om odling i Finland af särskilda slags skidfrukter? 24. Huru förvaras och användes fördelaktigast blastern af rotfrukter ?P25. Huru skola rofvor, kålrötter och andra rotfrukter förmänligast odlas och hyilkendera af de tvenne förstnämnde tillkommer hos oss företrädet? 26. Hatva lyckade försök blifvit gjorda med kalkning af potäter samt begagnande af frö eller salt vid potatesutsädet? 27. Kan finskt linfrö såsom utsäde utbärda nägon jemförelse med Rigafrö? 28. Hvilket är det lämpligaste och ändamälsenligaste förfaringssättet vid förbättrandet af landets naturliga betesmarker? 29. Har ängsmark af svag bördighet kunnat förbättras och mossan derifrån utrotas, derigenom att jord blifvit fältet påförd; hurudan bar denna päförda jord varit beskaffad, huru stort behofvet deraf och hvilken arbetsstyrka har härvid erfordrats? 30. Har man nägon bestämd erfarenhet om ängsvattningens verkan och nytta, samt är densamma användbar för hvarje jordmån? 31. Hvilka orsaker tillbakahälla i Finland boskapsskötseln3 förkofran och hvad är att vidtaga för dess allmänna upphjelpande? 32. Hvilket företräde har den införskrifna utländska boskapen visat sig ega framför vår inhemska P 33. Har kreaturens utfodring med mjöl af linfrökakor funnits befordra ökad mjölkafsöndring eller köttbildning och huru mycket bör deraf dagligen gifvas ät kreaturet ? 34. Vid hvad älder kunna hingstar användas säsom beskällare? 35. Huru bör svedjebruk på de orter i landet, der det icke kan undvaras, blifva inrättadt, för att med möjligaste skogsbesparing, vinna den största fördel? 36. Häfva iakttagelser blifvit gjorda öfver mänskiftens inflytande på företag i landtbruket och hushållningen? a 37. Hvilka stängselsätt, utom de vanliga gärdesgårdarne, kunna i Finland med fördel användas; äro de romanske gärdesgärdarne, stenhägnader, lefvande häckar, diken och vallar tjenliga dertill, samt kunba de till allmänt bruk införas? 38. Hvad är att tillgöra för att befordra en ändamälsenlig vallgång och kreaturens skydd emot odjur? 39. Hvilka omständigheter hafva förorsakat den i sednare tider öfverklagade minskningen i strömmingsfiskets afkastning, och huru skall desså omständigheters skadliga inverkan förekommas eller motarbetas? 40. Kan skeppsbyggeri med större fördel idkas i skärorterne än på städernes varf? 41. Är förarbetningen antingen af ull eller lin lämpligast såsom huslig slöjd, under vintern, för qvinnkönet i Finlands yttre skärgård? KNASEN SEI