Frågor, framställda till öfverläggningsämnen vid det tredje allmänna finska landtibruksmötet å Mustiala landtbruksinstitut, den 28 Juni och följande dagar, år 1852. 1. Hvilka äro förmänerna i Finland af vexelech koppelbruk och huru skola de säkrast ernås? 2. Kan egare af mindre lägenhet med fördel öfvergå ifrån det vanliga tvåoch treskiftesbruket till andra brukningssätt? 3. Der all odlingsjord icke oafbrutet kan hållas i vext, till hvilken minsta del kan trädet på olika jordmän inskränkas? å 4. Hafva andra plöjningsmethoder, än de allmännast begagnade, hos 0ss blifvit vidtagna och hvilka äro resultaterna dervid? 5. Har odlingsfältens indelande i större rutor, omgifoa af djupa diken, befunnits nyttigt, och huru böra öppna diken ändamälsenligast anläggas oeh olika jordytor i allmänhet afdikas? 6. Är den vid vära odlingar brukliga gräfning i allt lämplig eller i något hänseende felaktig, och här flåhackning eller annan method för odlingsmarkens uppbrytånde befunnits tjenligare? 7. På hvad sätt och med hvilken fördel har sand blifvit använd på åker, för att uppluckra lerjorden? 8. Huru mycken oblandad kreatursspillning är, med afseende ä jordens beskaftenhet; tillräcklig att erforderligen gödsla ett tunnland åkerpP 9. Huru skola med största framgång komposter för gödselberedning inrättas och skötas; nar tillblandning deri med svafvelsyra, kolstybbe, kalk, kalkaska, löf, hafstäng eller andra ämnen. blifvit försökt och med hvilken verkan, samt huru bör för öfrigt gödseln utom hus till den möjligaste högsta vinst behandlas? 10. Huru bör urinen efter hästar och boskap på det mest lönande sätt upphemtas och samlas? 11. Hvilketdera kan anses fördelaktigare att med urin och gödselvatten öfvergjuta komposter, eller der-. ned öfversila åker och äng? i