smakens bekostnad. Äfven deklamerades afj
br Schwarts Nikanderz sköna poem ,Tassos
döds.
— Bildningscirkeln hade i går sin sista sam-
mankomst för denna termin, dervid föredrag
höllos af ordföranden hr kapten Fahnehjelm,
om Stockholms utseende på femtonhundra-
talet, och af vice ordföranden hr skeppsbygg-
mästaren Andersson, som, med föranledande
af de i vår följetong af mamsell Fredrika Bre-
mer berättade fakta om den omsorg som eg-
nas qvinnans uppfostran i England, yttrade
några ord i samma ämne med tillämpning på
vårt land, samt att man borde vara betänkt
på några åtgärder till förbättrande af qvinnans
ställning genom i första rummet en lämpligare
uppfostran. Såsom ett steg till vinnande at
detta mål tillkännagaf talaren att man varit
betänkt på inrättandet inom Bildningscirkeln
af en rit- och teckningsskola för fruntimmer,
och hade hr Ahlborn benägetlofvat att sådan
undervisning mot en högst ringa qvartalsafgift
meddela: — Sedan ordföranden derefter yttrat
några afskedsord till cirkelns edamöter, skreds
till val af 8 ledamöter och 12 suppleanter i
nämnden i deras ställe, som enligt stadgarne
nu böra utgå.
een
— Den till i går utsatta sammankomsten om Mat-
associationen i hufvudstaden öppnades at referenter
för dess provisoriska styrelse kammarherre Pontir
med en klar framställning af associationens ända-
mäl och den punkt, hvartill frågan hittills hunnit,
hvarefter förslagsstadgar upplästes. - Privatläraren
Borg lemnade nägra upplysningar om uppköpsassocia-
tionerna i Tyskland, Frankrike och Amerika, ibland
hvilka i synnerhet de sistnämnde; enligt professor
Bergfalks uppgifter i Dagligt Allehanda är 1850, vi
sat sig medföra ät deltagrarne en vinst af 25 till 33
1. procent. Baron Vegesach framställde derefter ät-
skilliga kalkyler, syftande derhän att ifrågavarande
företag borde till hvarje församling utsträckas samt
sättas i verket genom sammanbringande af en summa
af 800 rdr för hvarje församling. Häremot anmärkte
magister Hedlund, att man finge taga sig i akt att
icke sålunda åstadkomma en stats- och kommunalan-
stalt, men ej någon fri association. Efter denna in-
ledning öfvergick man till behandlingen afstadgarne
paragrafvis. Mag. Hedlund ansåg att uppställningen
af förslaget saknade logisk reda och sammanhang.
Talaren framhöll dessutom att indelningen af upp-
köps-, matrednings- och låne-afdelning vore vansklig
och obehöflig.
Meningen med läneafdelningen syntes talaren isyn-
nierhet oklar, då länegifvaren i allmänhet ej borde
ha nägot med sällskapet i öfrigt att skaffa, hvare-
mot em och-annan, som visat mera välvilja, kunde
undantagsvis kallas till ledamot.
Hrr Pontin, Söderstedt och Borg förklarade nöd-
vändigheten af dessa 3 skiljda afdelningar, förnämli-
gast emedan de två förstnämnda endast till en del hade
gemensamma angelägenheter, och emedan det skulle
vara betänkligt att lemna hvarje välvillig långifvare
samma rätt som de associerade; enär associationer
derigenom : lätteligen kunde blifva: öfverrumplad af
personer, som genom hur obetydligt lån som helst
blifvit medlemmar.
Kapten Fahnehjelm gjorde derefter ett förslag, som
han ansåg synnerligen praktiskt, nemligen att man
till ett visst antal borde. förena sig om att äta på de
af stadsnämnden och. nykterhetsföreningarne genom
anslag uppmuntrade. nykterhetsvärdshusen. Härmed
bade man vunnit sitt ändamäl: billig föda, utan sprit-
drycker. I samma anda talade major Öhman, som
tillika ansäg det man borde uppmuntra nykterhets
värdshusen. Häremot invändes , att associations-
idn) härigenom - sålunda -i sjelfva verket öfver-
gafs. — Beträffande beloppet af den ursprungliga in-
satsen (10 rdr bko) anmärkte mag. Hedlund, att det
vore för högt, dä t. ex. i Frankrike dylika insatser
för samma ändamäl gått ned ända till 2 rdr 24 sk.
bko, hvarigenom inträde i associationen blifvit lättare
för den mindre bemedlade- arbetaren. Härpå gen-
mälte hr Hallenius, att en säkrare garanti för de zas-
socierades qvarstannande uti associationen ligger uti
en större insats än uti en mindre, samt hr Borg, att
man torde böra afse skillnaden mellan förhällandene
i förevarande fall i Frankrike och här i landet, enär
på förra stället den mera utbredda föreningsandan
gör att associationerne. der äro större och insatserna
sälunda kunna vara mindre än här, hvarest intresset
för saken ännu är ringa, hvadan ock det mindre an-
talet associerade mäste bereda sig på större utgifter,
tills företaget kommit i gäng.
I fråga om omyndig, som enligt projektstadgarne
ei får ingå i association. utan målsmans savjtycka
borde hafva rätt att skaffa sig föda hvar ban vill,
utan at derom fråga mälsman. -
Säsom en intressant företeelse förtjenar nämnas
att ett fruntimmer, fru Hivrikson, deltog i diskussio-
nen, samt redigt och klart antydde, det att ej låg någor
särdeles vigt uppå om man i associationen :insatte
nägot mer eller mindre, då om behällning uppstär,
den alltid vid ärets slut qvarstär säsom vinst och kom-
mer de associerade sjelfve till godo.
Nästa sammankomst, då diskussionen om stadgarne
kommer att fortgä, utsattes till följande söndag vid
samma tid, hvarjemte den: önskan yttrades, att om
möjligt söka under veckans lopp fä de föreslagna
stadgarne i tidningarne offentliggjorde. På framställ-
ning af hr Jobansson beramades en sammankomst at
de redan associerade om onsdag i hr De la Croix
lokal, så vidt den utan kostnad kan få begagnas.
Antalet af dem som redan antecknat sig till deltagare
i associationen ugjorde 22 -personer.
— Läseriet i Dalarne har ei dämpats genom
förhören och varningarne i Westerås domka-
pitel, utan synas just dessa ha ingifvit sepa-
ratisterna ännu mera motvilja mot det bestå:
ende kyrkoväsendet. De undvika den all-
männa gudstjensten och begå nattvarden vid
NA bkilda coat man amdtar MdorYttid- ingen nroERt