är en för svenska landtfolket ny sjukdom, att den ä
vissa orter har en älder af 20 är, inom andra 15 —L
10 — 8 0. s. v., samt att den, sedan den en gång
börjat, -.merendels spridt sig, -angripande -flere och
flere af det uppväxande slägtet. De orter, der-deni
minsta -antalet: fall förekommer; äro Norrbotten; Da-
larne, Wermland, Dalslandy vissa trakter af-Smäland
snmt Gottland. Endast framtida iakttagelser kunna
lära, om dessa trakter, hvilka nu i mer eller min
dre: män äro fria frän denna .sjukdom, deraf törr el-
ler sednare komme att erhålla nägra talrikare besök.
Bleksot, hvars mest framstående yttring är ett all-
mänt svaghetstillständ i förening med blek ansigts-
färg, angriper hufvudsakligast qvinnor frän 14:de till
25:te äret; mera sällan förekommer den efter 30:de
äret. Företrädesvissäro väl de ogifta härföre utsatta;
dock äro ei heller de gifta fria, särdeles om de gift
sig för unga, eler om de haft denna sjukdom förut
och ej. derför varit fallständigt botade. Den angri-
per ock, ehuruväl mindre allmänt, gossar frän 15 till
20 är. Inom ätskilliga orter säga läkarne, att den
lika ofta förekommer bland begge könen; frän andra
åter uppgifves, att den är sällsynt bland det manliga,
under det att det från ännu andra säges, att den ute-
slutande tillhör den qvinliga befolkningen.
Oaktadt i det ofvananförda uppmärksamhet uteslu-
tande blifvit fästad på förhällandet med denna sjuk-
dönt bland Sverges allmoge, sä gälla samma slutsat
seräfven för städernas innevånare, såsom ock för me-
delklassen och de högre stånden. Ehuruväl: bleksot
funnits ibland dessa förut, sannolikt från äldre tider
tillbaka, har dock detta endast varit i mera enstaka,
spridda fall; nu deremot har den äfven bland dessa
klasser fått ett sådant insteg, att man fullt sannings-
enligt kan säga, att bleksot är nutidens allmännast
förekommande sjukdom bland det uppväxande slägtet,
företrädesvis dess qvinliga del.
Då denna sjukdom hos den enskilde, som deraf jär
angripen, städse tillkännagifver ett allmänt kroppsligt
svaghetstillständ, följer deraf osökt den slutsats, att
då ett större antal enskilda inom ett vidsträcktare om- .
råde lida af. samma sjukdom, häntyder ett dylikt för-
hällande på närvaron -af kroppsligt - svaghetstillständ
hos det slägte, som bebor detta-omräde. Då nu detta
område är större delen af Sverges land, blir slutsat-
sen häraf den, attsvenska folkets kroppsliga kraft är
i-nedätgående,. i aftagande, att ej säga i sjunkande:
Mot denna slutsats, som icke kan vara annat än. på-
kostande för: fosterlandsvännen att uttala, kan invän-
das, att denna sjukdom företrädesvis angriper den
qvinliga delen af vär befolkning, således endast be-l
folkningens ena hälft. Men, utom det att man bör
besinna, att den bleksotssjuka qvinnan gifver dagen l:
ät svaga barn, och således i sin ordning inverkar :päål
slägtets försämring, bar jag olyckligtvis äfven bevis
för handen på den inom fåderneslandet uppväxande
manliga befolkningens äfvenledes :aftagande kropps-:
liga kraft: dessa bevis skola nedan anföras.
Hvilka kunna nu orsakerna vara till bleksotens öf-
verhandtagande allmännelighet i värt land bland allal
klasser af dess inbyggare? Kunna dessa orsaker ut l
redas ? eller digga de i för forskningen ännu outredda !
naturförbållanden ?
För att: afgifva svarenspär dessa frågor mäste jag
skilja Sverges folk uti tvenne: afdelningar. Den för-
sta består af dem, hvilke, vare sig ä land eller istad;
mera uteslutande sysselsätta sig med kroppsligt ar-
bete; den sednare utgöres af alla de öfriga.
Hafva de arbetande klassernas lefnadssätt och -lef-
nadsförhållanden inom värt fädernesland -undergätt
nägra sä bestämda förändringar under sednast förflutna
ärtionden, att uppkomsten af en ny sjukdom derige-
nom bland dem kunnat betingas?
Man har velat antyda, att fattigdomen blifvit större
och ansett detta vara en bland orsakerna. OnYdet ock :
måste erkännas, att antalet af den fattigare befolkningen
ökat sig, så tillhör detta hufvudsakligast städerna, i vidal
ringare grad deremot landet... -Men detär dock just.
3 landsbygden, som bleksotensär en ny sjukdom,
och till följe af de underrättelser jag erhällit är
defina nya sjukdom lika ofta, omej oftare, före-
kömmande blänid den förmögne eller behällne bon-
dens barn, söm bland torparens, statkarlens eller
backstugusittarens. Om det derföre kan medgifvas,
att fattigdomen hos dessa sednare i nägon män Li-
drager till: bleksotens uppkomst, så gäller det mera
för enstaka fall än som nägon regel.
Qvinnornas lefnadssätt är inom de flesta orter af.
landet nu betydligt förändradt mot förr. Förr döltog
qvinnan nästan! lika imed mannen i :dandtbrukets: ar-
beten; hon vistades mera i fria luften, blef deraf ifrän
spädaste ären vand vid mera atisträngande arbete, blef
derigenom härdad och kroppsligt stark. Under sed-
naste årtionden har denna sed allt mer och mer af-
tagit; qvinnan sysselsätter sig nu mer och mer ute-
slutande; med undantag af sommaren under skörde-
tiderna, med förrättningar inom; hus, hvaraf följer,
att hon äfven häller sina barn innestängda. Ett dy-
likt innevarande, ej sällan uti tränga, täppta, osunda
bonidgsrum, förslappar lifsverksamheten, samt alstrar
benägenhet för allmänt svaghefstillständ. I de länds-
orter, der qvinnorna ännu deltaga i mannens yttre
göromäl, säsom i Dalarne, i Wermland och Dabhls-
land, i Smäland o. s. v., der är ock bleksot en säll-
synt sjukdom; i de äter, der qvinnorna för det mesta
arbeta inomhus, såsom i Westergöthland, Halland o.
s. v., der är denna sjukdom talrikast. Detta sälunda
förändrade lefnadssätt är utan tvifvel en bland orsa-
kerna till bleksotens. uppkomst och allmännelighet un-
der sednaste ärtionden.
Svenska landets qvinnor hafva ock bortlagt den
svenska klädedrägten; de hafva bortbytt de varma,
hemmaväfda tygerna, hvilka voro egnade att skydda
mot klimatets stränghet, mot utländskt kräm eller in-
hemskt fabriksgods, hvilket, af vida tunnare beskaf-
fenhet, ej meddelar den värme,-som klimatet for-
drar. Kläderna skola ock nu vara mera ätsittande,
bondflickan skall vara snörd, hon skall likna städer-
nås jungfrur. I de landsorter, hvilka nyss blifvit an-
förda, der bleksoten är sällsyntast, der bibehåller ock
allmogen mera allmänt sin: gamla varma klädedrägt;
motsatsen eger Tum; der bleksoten är som talrikast.
Ja, doktor Åkerblom säger bestämdt, att utiden emot
hafskusten mera gränsande delen af Ångermanland,
der allmogen under sednare tider förändrat sin klä-
dedrägt, der är ock bleksot talrikt förekommande; :då
deremot i de högre upp belägna trakterna af detta
ländskap, der allmogen ännu för det mösta bibehållit
sin varma, svenska beklädnad, der finnes denna sjuk-
dom endast i sällsynta fall, mera undantagsvis. Man
kan säledes äfven antaga, att eu förändrad (mä den-
na förändring ock på nutidens spräk kallas tidsen-
lig)) beklädnad, bortbytandet nemligen af varmare
kläder mot sädana, som ej tillräckligt skydda emot
kölden, utgör en annan af de orsaker, hvilka bidraga
till bleksotens uppkomst och allmännelighet. ..
En öfverflödsartikel, hvars bruk i värt land, sär-
deles bland qvinnor, under sednare tider inrotat sig
och urartat till ett verkligt missbruk, är kaffedric-
kandet. Intet af Europas länder förbrukar, med hän-
seende till folkmängden, så mycket kaffe som Sveri-
ge, och denna förbrukning tillhör hufvudsakligast den
lägre befolkaingen, sä på landet som i städerna. Så
väl hos bonden som i torparestugan är kaffepannan
nu mera ett nödvändigt husgeråd, och mängen fåttig
använder sin sista fyrk, äfven om den genom bett-lg
lande förvärfvats, till anskaffande af den sä kärlj
vordna drycken. Oftast är detta kaffe illa beredt, f
ofta ock uppblandadt med främmandettillsatser. - Veten-
skapen har ädagalagt, att missbruk af kaffe, ihällande
fortsatt, verkar menligt på blodets beskaffenhet, för-
or esstssnR—RREERRURRRRRRERRRERRRRNRRRERERERE RR EERERR RER REERRREERE—
