vi likväl här öfvergå, då det sannolikt snart blir offentliggjordt eller åtminstone uppläst för dem som intressera sig för den ifrågavarande mat-associationen. Blott en punkt vilja vi här .beröra, nemligen den trängande nödvändigheter att bereda någonting liknande ett hem för de talrika lärgossar och måhända äfven yngre gesäller, som fu äro nödgade att söka sin föda på krogarne. Vi hoppas att den nya organisationen, om den lyckas, må kunna. afhjelpa en del af det hjertslitande elände som är en följd at detta förhållande. Men associationen kan ej räcka till för alla. Derföre uppmana vi alla de män som nitälska för gudsfruktan och dygd hos denna uppväxande vigtiga samhällsklass, att göra något för att rädda dessa unga från den moraliska undergång hvarmed det närvarande 1lefnadssättet hotar dem, och — göra det snart. Vi lemna åt praktiska män : att organisera i detalj. Vi tänka oss inrättandet af en mängd matställen utan spirituosa, skötta. af redbara och välvilliga. husmödrar, der lärgossen för ett någorlunda billigt pris kunde finna en god och tillräcklig föda och dessutom finna ett vänligt och moderligt bemötande. Kunde bostäder dermed förenas och det hela blifva någonting likt engelska och amerikanska boarding-houses (inackorderingsställen) för de arbetande klasserna, vore det så mycket bättre. Mången mästare skulle säkert vilja bidraga med en hiten penningeuppoffring till ett så godt ändamål, och mången rättänkande och allvarlig qvinna skulle säkert finnas beredvillig att egna sig åt ett husmoderskall af så stor vigt för en talrik uppväxande ungdoms räddning från den moraliska smittan af det beklagansvärda kroglif; som nu tyvärr i så många fall är denna ungdoms enda tillflykt. — Vi lefva. som bekant i en farlig tid: vi vandra på en vulkan, och i alla skepnader framsticker den rysliga demokratien, hvars hydrahufvuden man aldrig så omsorgsfullt må söka afhugga, så spira de åter upp igen. Det är bedröfligt, men det är nu en gäng för alla ett kändt förhållande. Ett af tecknen till en sådan samhällsupplösande riktning) hos våra ständer, ifrån hvars förstörande följder ej en gång adel och presterskap kunde rädda fäderneslandet, var beslutet att näturvetenskapen skulle införas såsom läroämne vid våra elementarläroverk. Visserligen har man genom en högre vishet sökt motverka en så bedröflig åtgärd: man gaf i början lärartie en dränglön, och då detta ej längre gick för sig utan man måste öka den till likhet medde öfriga lärarnes, har man åtminstone varit försigtig nog att fixera den till minimibeloppet af elementarlärares löner, för att en ogång förala sätta den afskydda pariah-kastenur möjligheten att lika med de öfriga åtnjuta tur, anseende och förökade löneförmåner: Den aktning: som Aftonbladet vid några tillfällen uttalat för nåturvetenskapen har till den grad oroat : Svenska Tidningen, att den skaffat sig särskildt biträde -äf en utomordentligt :fin akademisk penna, som i tidningens gärdagsnummer-sammänskrifvit en särdeles vältalig artikel, hvilken går ut på att lägga i dagen Aftonbladets hedendom, dess naturdyrkan, dess materialism, dess förakt för all religion, för sall ideell bildning, för historia, poesi och konst o. s. v. Aftonbladet dyrkar blott maschiner, tillber blott industrien, beundrar blött några gamla djurskeletter. Med ett ord, Aftonb:adet ären hedning. Vi skola ej inlåtå oss på allvar med att vederlägga de befängda tillvitelser Svenska tidningens lärde bundsförvandt behagar göra os8, så länge det finnes en läsande allmänhet, som dömer både oss och. Svenska Tidningen. Vil kunna ej en gång lofva bättring. Så högt vi aktå den ideella bildningen, och vi våga tro att åtminstone. vi ej gifvit bevis) på motsatsen, kunnä vi ej undgå erkänna, att taga någon ledande del i det vefersrapliga arbetet; eller -hvilka moderna arbeten kan Svenska Tidningen nämna i filosofi, poesi, estetik och konst, som äro i någon mån. jemförliga i värde med hvad -som hvarje dag åstadkommes. inorni den. exakta forskningen? Det är roligt att höra Svenska Tidningen resonnera om de nordamerikanska staternas blomstring, hvilken enligt denna tidning mindre har sin grund i-en långt utvecklad industrialism, än i friheten att dyrka Gud efter sitt eget sinne. ; De talrika utflyttningar, som nu förberedas på flera håll i landet, gifva anledning till det hopp, att en sådan blomstring, stödd på en lika samvetsfrihet, en gång skall blifva Svenska medborgare beskärd på andra sidan -om verldshafvets. a — Våra allvarsamma statsmänlåta förstå, att de ämna motarbeta skuldsättning, och att detta. syftemål är ganska berömligt måste medgifvas; -men:i fråga om sättet hysa de så förvända åsigter, att om de någonsin hinna, att realisera sina planer, kommer skuldsättningen icke att upphöra i följd af ekonomiskt välstånd, utan i följd.af allmän fattigdom. Tiggaren. är nemligen mera: fri från skulder än den verkligt rika mannen. Ds De vallvarsamma. statsmännen följa säledes den af läkarekonsten under en: viss period med förkärlek omfattade. methoden, att för tillintetgörandet af sjukdomsämnet först nedsätta patientens lifskrafter, så att endast en ringa lifsgnista lemnades qvar.. I.deras ögon antager allt gestalten af. en hotande feber. Så se de jernvägsfeber, skuldsättningsfeber, bankfeber, m. fl. dylika. sjukdomsfenomen inom samhällskroppen. och för att bota dem före