är en för svenska landtfolket ny sjukdom, att den ä vissa orter har en älder af 20 är, inom andra 15 —L 10 — 8 0. s. v., samt att den, sedan den en gång börjat, -.merendels spridt sig, -angripande -flere och flere af det uppväxande slägtet. De orter, der-deni minsta -antalet: fall förekommer; äro Norrbotten; Dalarne, Wermland, Dalslandy vissa trakter af-Smäland snmt Gottland. Endast framtida iakttagelser kunna lära, om dessa trakter, hvilka nu i mer eller min dre: män äro fria frän denna .sjukdom, deraf törr eller sednare komme att erhålla nägra talrikare besök. Bleksot, hvars mest framstående yttring är ett allmänt svaghetstillständ i förening med blek ansigtsfärg, angriper hufvudsakligast qvinnor frän 14:de till 25:te äret; mera sällan förekommer den efter 30:de äret. Företrädesvissäro väl de ogifta härföre utsatta; dock äro ei heller de gifta fria, särdeles om de gift sig för unga, eler om de haft denna sjukdom förut och ej. derför varit fallständigt botade. Den angriper ock, ehuruväl mindre allmänt, gossar frän 15 till 20 är. Inom ätskilliga orter säga läkarne, att den lika ofta förekommer bland begge könen; frän andra åter uppgifves, att den är sällsynt bland det manliga, under det att det från ännu andra säges, att den uteslutande tillhör den qvinliga befolkningen. Oaktadt i det ofvananförda uppmärksamhet uteslutande blifvit fästad på förhällandet med denna sjukdönt bland Sverges allmoge, sä gälla samma slutsat seräfven för städernas innevånare, såsom ock för medelklassen och de högre stånden. Ehuruväl: bleksot funnits ibland dessa förut, sannolikt från äldre tider tillbaka, har dock detta endast varit i mera enstaka, spridda fall; nu deremot har den äfven bland dessa klasser fått ett sådant insteg, att man fullt sanningsenligt kan säga, att bleksot är nutidens allmännast förekommande sjukdom bland det uppväxande slägtet, företrädesvis dess qvinliga del. Då denna sjukdom hos den enskilde, som deraf jär angripen, städse tillkännagifver ett allmänt kroppsligt svaghetstillständ, följer deraf osökt den slutsats, att då ett större antal enskilda inom ett vidsträcktare om. råde lida af. samma sjukdom, häntyder ett dylikt förhällande på närvaron -af kroppsligt svaghetstillständ hos det slägte, som bebor detta-omräde. Då nu detta område är större delen af Sverges land, blir slutsatsen häraf den, attsvenska folkets kroppsliga kraft är i-nedätgående,. i aftagande, att ej säga i sjunkande: Mot denna slutsats, som icke kan vara annat än. påkostande för: fosterlandsvännen att uttala, kan invändas, att denna sjukdom företrädesvis angriper den qvinliga delen af vär befolkning, således endast be-l folkningens ena hälft. Men, utom det att man bör besinna, att den bleksotssjuka qvinnan gifver dagen l: ät svaga barn, och således i sin ordning inverkar :päål slägtets försämring, bar jag olyckligtvis äfven bevis för handen på den inom fåderneslandet uppväxande manliga befolkningens äfvenledes :aftagande kropps-: liga kraft: dessa bevis skola nedan anföras. Hvilka kunna nu orsakerna vara till bleksotens öfverhandtagande allmännelighet i värt land bland allal klasser af dess inbyggare? Kunna dessa orsaker ut l redas ? eller digga de i för forskningen ännu outredda ! naturförbållanden ? För att: afgifva svarenspär dessa frågor mäste jag skilja Sverges folk uti tvenne: afdelningar. Den första består af dem, hvilke, vare sig ä land eller istad; mera uteslutande sysselsätta sig med kroppsligt arbete; den sednare utgöres af alla de öfriga. Hafva de arbetande klassernas lefnadssätt och -lefnadsförhållanden inom värt fädernesland -undergätt nägra sä bestämda förändringar under sednast förflutna ärtionden, att uppkomsten af en ny sjukdom derigenom bland dem kunnat betingas? Man har velat antyda, att fattigdomen blifvit större och ansett detta vara en bland orsakerna. OnYdet ock : måste erkännas, att antalet af den fattigare befolkningen ökat sig, så tillhör detta hufvudsakligast städerna, i vidal ringare grad deremot landet... -Men detär dock just. 3 landsbygden, som bleksotensär en ny sjukdom, och till följe af de underrättelser jag erhällit är defina nya sjukdom lika ofta, omej oftare, förekömmande blänid den förmögne eller behällne bondens barn, söm bland torparens, statkarlens eller backstugusittarens. Om det derföre kan medgifvas, att fattigdomen hos dessa sednare i nägon män Lidrager till: bleksotens uppkomst, så gäller det mera för enstaka fall än som nägon regel. Qvinnornas lefnadssätt är inom de flesta orter af. landet nu betydligt förändradt mot förr. Förr döltog qvinnan nästan! lika imed mannen i :dandtbrukets: arbeten; hon vistades mera i fria luften, blef deraf ifrän spädaste ären vand vid mera atisträngande arbete, blef derigenom härdad och kroppsligt stark. Under sednaste årtionden har denna sed allt mer och mer aftagit; qvinnan sysselsätter sig nu mer och mer uteslutande; med undantag af sommaren under skördetiderna, med förrättningar inom; hus, hvaraf följer, att hon äfven häller sina barn innestängda. Ett dylikt innevarande, ej sällan uti tränga, täppta, osunda bonidgsrum, förslappar lifsverksamheten, samt alstrar benägenhet för allmänt svaghefstillständ. I de ländsorter, der qvinnorna ännu deltaga i mannens yttre göromäl, säsom i Dalarne, i Wermland och Dabhlsland, i Smäland o. s. v., der är ock bleksot en sällsynt sjukdom; i de äter, der qvinnorna för det mesta arbeta inomhus, såsom i Westergöthland, Halland o. s. v., der är denna sjukdom talrikast. Detta sälunda förändrade lefnadssätt är utan tvifvel en bland orsakerna till bleksotens. uppkomst och allmännelighet under sednaste ärtionden. Svenska landets qvinnor hafva ock bortlagt den svenska klädedrägten; de hafva bortbytt de varma, hemmaväfda tygerna, hvilka voro egnade att skydda mot klimatets stränghet, mot utländskt kräm eller inhemskt fabriksgods, hvilket, af vida tunnare beskaffenhet, ej meddelar den värme,-som klimatet fordrar. Kläderna skola ock nu vara mera ätsittande, bondflickan skall vara snörd, hon skall likna städernås jungfrur. I de landsorter, hvilka nyss blifvit anförda, der bleksoten är sällsyntast, der bibehåller ock allmogen mera allmänt sin: gamla varma klädedrägt; motsatsen eger Tum; der bleksoten är som talrikast. Ja, doktor Åkerblom säger bestämdt, att utiden emot hafskusten mera gränsande delen af Ångermanland, der allmogen under sednare tider förändrat sin klädedrägt, der är ock bleksot talrikt förekommande; :då deremot i de högre upp belägna trakterna af detta ländskap, der allmogen ännu för det mösta bibehållit sin varma, svenska beklädnad, der finnes denna sjukdom endast i sällsynta fall, mera undantagsvis. Man kan säledes äfven antaga, att eu förändrad (mä denna förändring ock på nutidens spräk kallas tidsenlig)) beklädnad, bortbytandet nemligen af varmare kläder mot sädana, som ej tillräckligt skydda emot kölden, utgör en annan af de orsaker, hvilka bidraga till bleksotens uppkomst och allmännelighet. .. En öfverflödsartikel, hvars bruk i värt land, särdeles bland qvinnor, under sednare tider inrotat sig och urartat till ett verkligt missbruk, är kaffedrickandet. Intet af Europas länder förbrukar, med hänseende till folkmängden, så mycket kaffe som Sverige, och denna förbrukning tillhör hufvudsakligast den lägre befolkaingen, sä på landet som i städerna. Så väl hos bonden som i torparestugan är kaffepannan nu mera ett nödvändigt husgeråd, och mängen fåttig använder sin sista fyrk, äfven om den genom bett-lg lande förvärfvats, till anskaffande af den sä kärlj vordna drycken. Oftast är detta kaffe illa beredt, f ofta ock uppblandadt med främmandettillsatser. Vetenskapen har ädagalagt, att missbruk af kaffe, ihällande fortsatt, verkar menligt på blodets beskaffenhet, föror esstssnR—RREERRURRRRRRERRRERRRRNRRRERERERE RR EERERR RER REERRREERE—