England. Grefve Malmesbury försäkrade att ingen kunde mer än regeringen nitälska för bibehållandet af denna rätt, oeh att hon, i fall något steg gjordes i omvänd riktning, skulle vara den första att med de gamla baronerna utropa: Nolumus leges Anglize mutario (Vi tåla ingen förändring i Englands lagar.) FYI underhuset samma dag tillkännagaf inrikesministern mr Walpole, under mycken munterhet å-husets sida, att han ämnade återtaga sin bill, hvari han föreslår rösträtt till parlamentsledamot åt alla, som i 2 år tjent i den nya milisen, — Skattkammarkanslern förklarade, att regeringen stode i begrepp att med huset Rothschild afsluta en öfverenskommelse om värdering och utsmältning af guld, och att han vid budgetens framläggande skulle blifva i tillfälle att förklara regeringens åsigter i afseende på inkomstskatten. Mr Osborn inledde på nytt talet om den osäkerhet, som herrskade om ministrarnes afsigter. Man visste ej hvad mr DIsraeli menade med de åtgärder, som han förklarade måste vidtagas innan parlamentet kunde upplösas. Akerbruks-, handelsoch näringsintressena ledo under en sådan osäkerhet om regeringens afsigter; isynnerhet ledo förpaktarne. Premierministerns förfarande liknade mer den ena parten i en tuppfäktning än i en ärlig riddarstrid. Frågar oppositionen om regeringens beteende, ropa ministrarne straxt på upproriska agitationer. Detta förfarande tjenade på intet vis att skaffa dem förtroende i landet. Både denne talare och mr Roebuck, som uppträdde efter honom, erinrade huru medlemmarne af den närvarande ministåren på sin tid med spott och hån förföljde sir Robert Peel, när han ändrade åsigter i handelspolitiken. Det vore derföre ej mer än billigt att de nu förklarade sina egna åsigter. Lord J. Russell uppfordrade att genom votering i huset bringa till afgörande, hvilka åsigter vore i majoriteten. Emellertid förde denna nya interpellation icke till något resultat. DIsraeli hade under diskussionen aflägsnat sig och lemnat åt lord Mannon att försvara regeringens förbehållsamhet så godt han kunde. Också förföll diskussionen, då lord J. Russell och de öfriga oppositionens -ledare höllo sig på afstånd från striden. Mr Hume yrkade på afsändande af en kunglig kommission till undersökning om orsakerna till upproret på Cephalonia 1849, och den allmänna obelåtenhet, som bland Joniska öarnes befolkning rådde med öfverkommissarien sir H. Wards åtgärder. En längre diskussion uppstod öfver regeringens anspråk på en bevillning af 400,000 , till betäckande af kostnaderna för kafterkriget, hvilken slutligen beviljades, och derefter blef billen, till förekommande af korruption, vid parlamentsvalen antagen af husets generalkommitte. Dagen derpå, den 6, hölls i öfverhuset endast en kort session: Lord Stanley (of Aldermy) meddelade något om den redan under sista kabinettet afslutade handelstraktaten med Belgien och tillade, att ehuru den ännu icke var ratificerad, England dock genom en separattraktat vore försäkradt om alla de fördelar som den tillerkände det I underhuset bekräftade mr DIsraeli den redan meddelade uppgiften, att Frankrike och England gemensamt gått i författning om vidtagandet af sådana mått och steg, som voro af nöden till återställandet af lugnet i Platastaterna, och att två krigsskepp med ombud från båda länderna afgått till mynningen af Platafloden. Båda husen ajournerade sig till måndagen den 19 April. En af de största frihandelsdemonstrationer egde den 3 dennes rum i Liverpool i the Amphitheatren. Mötet var så besökt att 10,000 menniskor måste återvända från byggnaden utan att kunna komma in, och det beslöts enstämmigt att använda alla möjliga medell för att bereda seger åt frihandelssaken och åt de kandidater af frihandelspartiet, mr Cardwell och J. Ewart, som anmält sig till de förestående parlamentsvalen. En annan högst vigtig frihandelsförsamling hölls dagen förut i Glasgow under lord Proorstens presidium. Den största möjliga utvidgning i valrätten erkändes såsom grundvilkoret för systemets befästande, och en förklaring afgafs,; att ett protektionist-kabinetts förblifvande vid styret hotade frid och god ordning i samhäl-l let. Intet under att ministerens tidning Mor-li ning Herald förklarar, att billigt pris på brödå intet annat innebär än demokrati och att i frihandelsmännens mun ordet framskridande in-, genting annat betyder än omstörtandet af allal; skrankor mellan okunnig fräckhet (folkets fräckhet för att icke vilja hungra för att öka aristokratiens inkomster med några millioner) ochl: myndigheten (den rika landtadeln, som ej gerna ser sina inkomster förminskade). De sista underrättelserna från Sidney äro af den 18 December. Guld ankommer dagligen i växande massa och den beräknade exporten har stigit, från 1 till 3 millioner om året. Minorna äro outtömliga och arbetet i desamma är förbundet med mindre svårighet än man tänkte sig i början. Sidney Morning Herald af den 18 Dec. citerar ett ställe ur en Melbourne-tidning, enligt hvilket hela bergsträckan mellan Sidney och Victoria, som man känner under namn af Snowy Mountains, är ett enda stort guldfält af 200 eng. mils utsträckning. Från Kapstaden gå underrättelserna till och med den 3 och från Grahms Town t. o. m. den 10 Mars. Från King Williams Town erfar man de stridskrafters rörelser, som blifvit utsända för att storma Amatola och förstöra kaffrernas skördar. Fredsunderhandlingarne, vid hvilka sir Harry Smith fordrar kapitulation på nåd och onåd, hafva ännu icke fört till något resultat. Sir Harry tycks endast vänta på sin efterträdare general Cuthcarts ankomst, för att eftertryckligen fortsätta operationen. Trupp-transportskeppet Birkenhead hade totalt förolyckats i grannskapet af Simons Bay, hvarvid sannolikt icke mindre än 446 personer omkommit, deribland skeppets befälhafvare, kommendör Salmon och många högre Hu pu-—-— -—. — NN FA mm -— vå MS