des denna underrättelse till Mobile med telegrafen. De Conninck tillade, att en sådan affär skulle för ej så långt tillbaka hafva medtagit minst sex månader. Då man med de här vidrörde förhållanden jemför ställningen hos oss sjelfva, torde det blifva klart att vi allt för litet följa med vår tid. Åtminstone synes det som vi ej på länge behöfde frukta för något öfverflöd på hopade kapitaler i följd af skyndsamhet i affärer; ty långsamheten och trögheten synas vara så fastvuxzna vid oss, att då fråga är att minska något på detta onda genom anläggandet af en jernväg, som skulle blifva af ett högst välgörande inflytande på utvecklingen af vår ekonomiska ställning, bedrifva vi denna sak med den lojhet, att man verkligen kan börja betvifla. att en sådan väg häri riket kan komma till stånd. I hela den öfriga civiliserade verlden har man lärt sig att tid är pengar och att då man besparar tid, hopsparar man kapitaler. Denna lära synes oss en obegriplig gåta. Tvärtom slösa vi utan betänkande med tiden, bloit vi kunna i stället gömma en slant i fickan. Att vi derpå förlora en stor summa, rör oss icke det minsta. Derföre komma vi oss ej före med att förbättra våra kommunikationsanstalter, och hvad penningecirkulationen vidkommer, så laga vi så, att stagnation ovilkorligen skall finnas bland våra kontanta kapitaler, ehuruväl denna stagnation icke såsom i Frankrike ?ranledes af brist på affärer, utan tvärtom uppehålles i trots af affärernas ständiga rop på pengar. Att genom ett ordnadt penningväsen påskynda och underlätta cirkulationen inom riket, föra pengarne från de ställen der de äro overksamma till dem der de kunna göra nytta, sysselsätter icke vår uppfinningsförmåga. Också är deras färd med skjutskärrorna ganska säflig, och deras hvila på depositionsräkningarne i rikets ständers bank och i statens kassor är en verklig stagnnation. Att under nuvarande konservativa minister erhålla någon egentlig förbättring i våra financiela förhållanden är dock icke att hoppas. och det sätt hvarpå frågan om filialbankerna redan blifvit behandlad lemnar icke heller några goda utsigter. Våra konservätiva känna i allmänhet icke någon annan bot för financiela svårigheter än det s. k. strypsystemet, och, att döma efter åtskilliga tecken, är det just detta system, som äfven för närvarande är i gunsten. a