tut, hvars rykte sedan spridt sig omkring verl-
den, och sedar, den allmänna freden i Europa
1815 tillåtit hågens riktande åt industrien,
gjorde andtbruket ej allenäst stora, förut oer-
hörda framsteg, utan man kom alltmera till
insigt åeraf, att det kunde och borde byggas
på getenskaplig grund.
Afven i Sverige väcktes hågen för ett ra-
tionelt landtbruk, och med detsamma tanken
på landtbruksläroverk. Inrättandet af dylika
anstalter i Sverige blef föremål för åtskilliga
från trycket utgifna skrifter, och landtbruks-
akademien utsatte ett pris för den bästa plan
till ett svenskt landtbruksinstitut, hvilket hon
äfven fick tillfälle att utdela; men verkställig-
heten. mötte stora, ja för den tiden nästan
oöfvervinnerliga svårigheter. Det var en elev
af den store Thaer, hr Nonnen, som med lika
mycket mod som sjelfförsakelse — ty han
var icke blind för de stora svårigheter hvar-!
med ett sådant företag var förenadt — beslöt
att sätta det i verket såsom en privatinrätt-
ning, om han kunde erhålla statens understöd.
Detta beviljades, och beredde möjligheten at
det redan förut började läroverkets fortgång.
Alla menskliga inrättningar hafva sina bri-
ster, och hvarken Degeberg eller våra andra
landtbruksläroverk kunna utgöra något un-
dantag från denna allmänna regel; men det
oaktadt har detta institut utöfvat ett så väl-
görande inflytande på hela Sveriges landtbruk,
att det icke är möjligt att tillkännagifva dess
upphörande, utan en smärtsam känsla, och
wi måste fråga: hvilka äro de orsaker, som
Föranlåtit hr Nonnen att upphöra med sittin-
stitut?
Uti den ingifna uppsägelseskriften anför hr
Nonnen endast sin önskan att efter mångårigt
träget arbete komma i en lugnare verknings-
krets; men vi hafva hört att svårigheten att
kunna tillfredsställa så qvalificerade lärare i
fera af undervisningens grenar, som vid ett
högre landtbrukslöroverk erfordras, och så-
lunda fästa dem vid inrättningen, äfven skall
hafva i betydlig mån inverkat på hr Nonnens
beslut. Detta är också det största hindret
både för nya skolors ändamålsenliga organi-
sation och de redan förhanden varandes fort-
gång. Först nu har, genom tvenne nya läro-
stolars inrättande vid Upsala akademi, en möj-
lighet blifvit beredd att vid universitetet för-
värfva de kunskaper, hvilka, ehuru de icke
ensamt konstituera en skicklig landtbrukslä-
rare (lika litet som tillämpad kemi, fysiologi,
botanik m. m. kollektift tagna kunna kallasjö
landtbruk) dock utgöra en nödvändig del afl
hans underbyggnad; men det torde ej varal
för mycket sagdt, om man antager att ett tio-!
tal af år torde erfordras innan dessa åtgärderl!
kunna bära frukt, och vi hafva ännu ej settlf
Landtbruksakademien vara i tillfälle att, en-Js
ligt erhållen auktorisation, föreslå någon agri-!
kultur-kemist för att gå landets jordbrukarels
tillhanda, ehuru lönen ligger och väntar, omls
blott en fullt qvalificerad person anmäler sig.
Emellertid har hr Nonnen — orsakerna må
vara hvilka som helst — uppsagt institutet,
dock med tillkännagifvande att ban på vissa
vilkor är benägen att låta den lägre landt-
bruksskolan fortgå i samma skala (24 fri-
platser) som hittills. Det vore i vår tanka
önskvärdt, om på detta sätt åtminstone en
del af inrättningen bibehölles i verksamhet.
Landtbruksakademiens förvaltningskommitte
har hos Kongl. Maj:t anmält hr Nonnens upp-
sägning, och vi tro oss böra meddela slutetP
af denna anmälan. Det lyder sålunda: i
Vid denna underd. anmälan om upphörandet, ef-
ter 19 ärs verksamhet, af Sveriges äldsta landtbruks-)S
institut, har kommitten ej kunnat undgå att i min-
net äterkalla detta läroverks uppkomst och verksam.
het, samt dess föreständares oafbrutna bemödanden
för dess fullkomnande.
Det grundlades, såsom bekant är, är 1833. Se-
dan, under de näst förutgående ären, behofvet af un-ö
dervisningsanstalter för landtbruket allt mera gjortsigd
gällande; vägade en enskild person, possessionaten sj
Nonnen på Degeberg, sjelf elef af den vidtberömde f
Thaer, att, i början enskildt, men sedermera med
statens understöd, organisera ett sjörre landtbruks-
läroverk. Ändamålet var stort och för ländet af obe-
räknelig vigt, banan ny och ofö sökt, erfarenhet ännulg
icke vunnen och en stor ihärdighet nödvändig om,
midt ibland alla de hinder som voro att förutse och
hvilka ej heller uteblefvo, mälet skulle vinnas:
Att detta dock, ätminstone till en icke obetydlig
grad, lyckats, är för allmänt kändt för att behöfva!)
vidlyftigt omordas. Den öfverallt vaknade hägen att3
pve grandlig kunskap i landfbruket, inrättan-la
re anu ett landt uksinstitut och 10 lägre landt-ta
—-—.oskoIor (Degeberg icke inberäknadt) samt dessalat
läroanstalters. närvarande otillräcklighet att emottagal pg,
alla dem som der söka inträde, vittna om framsteg i se
denna väg, hvilka, om de än hafva sin orsak i en
mängd samverkande krafter och säledes icke kunnast
uteslutande tillskrifvas någon särskild person eller in-sq
rättning, dock hänvisa på ifrägavarande läroanstalt,lphi
säsom en af de dertill verkande orsakerna. rv
Förvaltningskommitteen kan för sin del gifva fö- N
reständaren Nonnen det välförtjenta vitsord, att han,
lifvad af varmt nit för inrättningen och dess ända-
mål, hvarken skytt uppoffring af tid eller beqvämlig-le)
het för att fullkomna den förra och derigenom vinnalS
det sednare, och kommitteen tillåter sig derföre ut-
trycka den öfvertygelsen, att denne icke inom Sveri- S
ges landamären födde man gjort sig väl förtjent af d
det nya, numera för honom och oss gemensamma få- 7
derneslandet, samt af de flera bevis på nädigt välbe-ls
hag, hvilka Eders Kongl. Maj:t låtit honom veder-sj
faras.p ; se AR v
Så långt förvaltningskommittens anmälan.k
— Vi sluta med den önskan att, till frommalg
för fäderneslandets modernäring, de landt-o
bruksläroverk, hvilka nu fortgå på den väglo
som först bröts af Degeberg, måtte, relativt
till de tillgångar som blifvit ställda till deras
disposition, samt de vida gynnsammare för-!..
hållanden under hvilka de börjat sin bana,
hafva efter lika lång verksamhet uträttat lika
mycket, som Degeberg med sina jemnförelse-
vis små tillgångar åstadkommit. Sveriges
landtbruk skulle då, efter ytterligare ett par
tiotal af år, förete ett helt annat utseende än k
då det första institutet anlades.
ri
mn eten f
Korrespondens-artikel. f
(Från en tillfällig korrespondent.) 8
Pisa den 28 Mars 1852. Ib