STOCKHOLM, den 14 April Det cirkulärbrgjeft den 8:de dennes, som hr finausministårn låtit utgå såsom en vänlig avis, åt hrr landshöfdingar vid behandlingen, eller egentligare sagdt ledningen, af öfverläggningarna, uti den fråga rörande förenkling af grundräntorna, somaf regeringen sjelf blifvit hänskjuten till räntegifvarnes utlätande, lärer icke undgå att ådråga sig en oangenäm uppmärksamhet. Hvad kan väl, frågar man, hafva föranledt detta så sent beslutade amendement till det redan ett halft år gamla kongl. -cirkuläret, hvilket anbefaller räntegifvarnes hörande utan, såvidt vi kunna fatta, någon bestämd föreskrift, att någon eller några vissa-hufvudpersedlar ovilkorligen skulle Pibehallas? Förmodligen har det varit den omständigheten, att räntegifvarne i några af de län, der möten redan hållits, ieke instämt i det särskildt uppgjorda förslag, hvilket åtföljde det kongl, cir kuläret, utan vågat yttra en derifrån skiljaktig åsigt, som smakat illa, Således, då man ställde till dessa möten under larfven af en stor -liberalitet, af ett slags vädjande till den eljest hos den nuvarande ministeren temligen illa anskrifna allmänna rösträtten, skulle man endast haft för afsigt att från folket bereda en pompös acklamation åt ett på förhand uppgjordt förslag? Men då en sådan uträkning slår felt, förstår man så litet att dölja sitt dåliga lynne, att man erinrar, sina prefekter om nödvändigheten att inskränka omdömesfriheten och yttranderätten hos dem, hvilkas hörande man sjelf föranledt och anbefallt. Det kan svårligen kallas att phålla god min i elakt spel. Hur skall det likväl blifva möjligt att åstadkomma det med cirkuläret åsyftade resultat. utan att rent af förbjuda räntegifvarne att till regeringens, eller rättare sagdt hr statsrådet Gripenstedts, förslag till särskilda skattetitlar i särskilda län, svara något annat än ja eller nej. alldeles såsom det nyligen tillgick, då franska folket voterade den diktatur och den imperatöriska konstitution, hvilka för närvarande lyckliggöra detta land. Man måste tillstå, att vår regering frän visst håll förtjenar en komplimang för .en åtgärd, som lätt kunde tagas för ett försök att följa i fotspåren på denl vkraftfullas napoleoniska styrelsen i Frankrike. Men efter ett sådant törbud eller inskränkning i yttrandefriheten öfver ett af regeringen gjordt förslag, hvilket stöd får hon inför denl tänkande allmänheten af kommunernas hörande? Intet; Tvärtom har hon inför opinionen genom tvånget förlorat allt hvad hon eljest genom friheten möjligen kunnat vinna. Månne -derföre icke hr finansministern här begått hvad fransmännen kalla en bevue, — ett ord, som i diplo; natikens ordbok lärer beteckna-en af de synder, hvilka äro svårast att försona? Öfverga vi derefter till en mera prosaisk analys at det ifrågavarande additionela cirkutäret, så visar detta sig föga mindre bedröfligt, emedan det då finnes sakna den tydlighet och det logiska sammanhang, hvilka till en viss grad karakterisera de napoleoniska deEreterna. Hvad vill det t. ex. betyda, att rätitegifvarne ega yttra sig -huruvida de skulle föredraga bibehållandet af Auvarande Täntepersedlar framför ett öfvergående till ifråga,vardnde förenkling, eller Hellre antaga dennav? Hvartill hänför sig då ordet ifrågavarande,? Deröfver därer en särskild förklaring behöfva af hr finansministern utfärdas. Hvilken motsägelse företer sig icke vidare mellan den första perioden i cirkulärets andra moment: att räntegifvarnes yttrande skall inhemtas i fråga om antalet och beskaffenheten saf de räntetitlar eller persedlar, som böra för framtiden fortfarande bibehållas, och den derpå följande perioden, som skulle de endast sega framställa någon anmärkning rörande en neller annan räntepersedels företrädesvis ansedda lämpliga utbyte mot en annan än den som finnes upptagen på regeringens förslagslista? Ega nu räntegifvarne rätt att yttra sig öfver antalet och beskaffenheten af de räntetitlar, som böra bibehållas, så måtte de väl äfven (såsom redan skett i ett par län) ega rätt yttra, att de anse dessa titlar böra förminskas till en eller två; hvaremot, derest de endäst skulle ega projektera vissa andra räntetitlar i utbyte mot dem hr Gripenstedt i sitt förslag (jemför Aftonbladet JE 48) framställt, räntegifvarne måste vara bundna, d.v. s, icke ega yttra sig hvarken i äfseende på persedlarnes antal eller beskaffenhet. Huru skola nu konungens allratrognaste befailningshafvande lösa detta dilemma? Fördenskull; hur man än vänder det ifrågavarande cirkuläret, innebär det ett temmeugen klent specimen för statsmän af det allvarliga slag,, om hvilka Svenska Tidningen för i morse med en så förnäm ton utlåter sig. bb ww OY OR Mn 4 GÖ EE po pr RN NN — rr 0 AA — Provinsmötet med de skattskyldige hemmansegarne i Blekinge angående skatteförenklingsfrägan har, enligt Najaden, försiggått i Carlskrona den 3 i denna månad, För detta Jän utgöra grundräntorna tillsammans ej mer än13,512 rdr, under 3 titlar: .spanmål för 2,339; penningar för 10,863 och bräder för 310 rdr, af hvilka skattetitlar den sista, enJigt regeringens förslag, skulle förvandlas i penningar. De deputerade förklarade, att de!