STOCKHOLM, den 14 April
Det cirkulärbrgjeft den 8:de dennes, som
hr finausministårn låtit utgå såsom en vänlig
avis, åt hrr landshöfdingar vid behandlingen,
eller egentligare sagdt ledningen, af öfver-
läggningarna, uti den fråga rörande förenkling
af grundräntorna, somaf regeringen sjelf blif-
vit hänskjuten till räntegifvarnes utlätande,
lärer icke undgå att ådråga sig en oangenäm
uppmärksamhet.
Hvad kan väl, frågar man, hafva föranledt
detta så sent beslutade amendement till det
redan ett halft år gamla kongl. -cirkuläret,
hvilket anbefaller räntegifvarnes hörande utan,
såvidt vi kunna fatta, någon bestämd före-
skrift, att någon eller några vissa-hufvudper-
sedlar ovilkorligen skulle Pibehallas? Förmod-
ligen har det varit den omständigheten, att
räntegifvarne i några af de län, der möten
redan hållits, ieke instämt i det särskildt upp-
gjorda förslag, hvilket åtföljde det kongl, cir
kuläret, utan vågat yttra en derifrån skiljak-
tig åsigt, som smakat illa, Således, då man
ställde till dessa möten under larfven af en
stor -liberalitet, af ett slags vädjande till den
eljest hos den nuvarande ministeren temligen
illa anskrifna allmänna rösträtten, skulle
man endast haft för afsigt att från folket be-
reda en pompös acklamation åt ett på förhand
uppgjordt förslag? Men då en sådan uträkning
slår felt, förstår man så litet att dölja sitt då-
liga lynne, att man erinrar, sina prefekter
om nödvändigheten att inskränka omdömes-
friheten och yttranderätten hos dem, hvilkas
hörande man sjelf föranledt och anbefallt.
Det kan svårligen kallas att phålla god min
i elakt spel.
Hur skall det likväl blifva möjligt att åstad-
komma det med cirkuläret åsyftade resultat.
utan att rent af förbjuda räntegifvarne att till
regeringens, eller rättare sagdt hr statsrådet
Gripenstedts, förslag till särskilda skattetitlar i
särskilda län, svara något annat än ja eller nej.
alldeles såsom det nyligen tillgick, då franska
folket voterade den diktatur och den impera-
töriska konstitution, hvilka för närvarande
lyckliggöra detta land. Man måste tillstå, att
vår regering frän visst håll förtjenar en kom-
plimang för .en åtgärd, som lätt kunde tagas
för ett försök att följa i fotspåren på denl
vkraftfullas napoleoniska styrelsen i Frankrike.
Men efter ett sådant törbud eller inskränk-
ning i yttrandefriheten öfver ett af regeringen
gjordt förslag, hvilket stöd får hon inför denl
tänkande allmänheten af kommunernas höran-
de? Intet; Tvärtom har hon inför opinionen
genom tvånget förlorat allt hvad hon eljest
genom friheten möjligen kunnat vinna.
Månne -derföre icke hr finansministern här
begått hvad fransmännen kalla en bevue, —
ett ord, som i diplo; natikens ordbok lärer be-
teckna-en af de synder, hvilka äro svårast att
försona?
Öfverga vi derefter till en mera prosaisk
analys at det ifrågavarande additionela cirku-
täret, så visar detta sig föga mindre bedröf-
ligt, emedan det då finnes sakna den tydlig-
het och det logiska sammanhang, hvilka till
en viss grad karakterisera de napoleoniska
deEreterna. Hvad vill det t. ex. betyda, att
rätitegifvarne ega yttra sig -huruvida de skulle
föredraga bibehållandet af Auvarande Tänte-
persedlar framför ett öfvergående till ifråga-
,vardnde förenkling, eller Hellre antaga den-
nav? Hvartill hänför sig då ordet ifrågava-
rande,? Deröfver därer en särskild förklaring
behöfva af hr finansministern utfärdas. Hvil-
ken motsägelse företer sig icke vidare mellan
den första perioden i cirkulärets andra mo-
ment: att räntegifvarnes yttrande skall in-
hemtas i fråga om antalet och beskaffenheten
saf de räntetitlar eller persedlar, som böra
för framtiden fortfarande bibehållas, och den
derpå följande perioden, som skulle de endast
sega framställa någon anmärkning rörande en
neller annan räntepersedels företrädesvis ansed-
da lämpliga utbyte mot en annan än den
som finnes upptagen på regeringens förslags-
lista? Ega nu räntegifvarne rätt att yttra sig
öfver antalet och beskaffenheten af de räntetit-
lar, som böra bibehållas, så måtte de väl äf-
ven (såsom redan skett i ett par län) ega
rätt yttra, att de anse dessa titlar böra för-
minskas till en eller två; hvaremot, derest de
endäst skulle ega projektera vissa andra rän-
tetitlar i utbyte mot dem hr Gripenstedt i
sitt förslag (jemför Aftonbladet JE 48) fram-
ställt, räntegifvarne måste vara bundna, d.v.
s, icke ega yttra sig hvarken i äfseende på
persedlarnes antal eller beskaffenhet. Huru
skola nu konungens allratrognaste befailnings-
hafvande lösa detta dilemma?
Fördenskull; hur man än vänder det ifrå-
gavarande cirkuläret, innebär det ett temme-
ugen klent specimen för statsmän af det all-
varliga slag,, om hvilka Svenska Tidningen
för i morse med en så förnäm ton utlåter
sig.
bb ww OY OR Mn 4 GÖ EE po pr
RN
NN — rr 0 AA
— Provinsmötet med de skattskyldige hem-
mansegarne i Blekinge angående skatteförenk-
lingsfrägan har, enligt Najaden, försiggått i
Carlskrona den 3 i denna månad, För detta
Jän utgöra grundräntorna tillsammans ej mer
än- 13,512 rdr, under 3 titlar: .spanmål för
2,339; penningar för 10,863 och bräder för
310 rdr, af hvilka skattetitlar den sista, en-
Jigt regeringens förslag, skulle förvandlas i
penningar. De deputerade förklarade, att de!