skvile denne säkert gå upp och söka bland rainerna i kapellet; vi skulle då höra bullret af hans steg, och då vöre kanske tiden inne att försöka denna sista utväg till räddning. Jntill dess skulle våra rop ej gagna till annat äs att onödigtvis öka det rysliga i vär belägenhet, och vi skulle ej längre kunna upper hålla modet hos Andrea och de andra qvinrorna... O, Bellaht Med hvilken glädje skulle jag ej vilja offra min sista blodsdroppa, för att bespara dig och henne och de andra de stunder jag motser ... Men, Hervå, jag har a ee vår belägenhet . . . Ännu äro vi ej helt och hållet förlorade. Man kan ju komma... man skall säkert komma för att begrafva de olyckliga, SOM d Bellah kunde ej sluta meningen, hon öfverväldigades af så många bittra minnen. -EfXer en stunds tystnad tog Herve till ordet: Bellah, jag kan ej bedraga er, ni... ni kan j fordra det af mig... Man skall visserligen komma, men kanske först efter tvenne dagars förlopp . . . eller ändå sednare. Förekräckelse räder i landet. Jag har ofta sett stridsfält, kt detta, länge öfvergifna 2... OCh sedan de som skola komma, känna de väl til grafvens ingbog? ... Skulle vi ega styrka att uppge ett rop? ... och skulle väl detta rop öras? Det är tvifvelaktigt ... det R tog Bella, småste vi då alldeles miss ;, Hervel... Tala utan fnyktan, du känner mig så väl avi ega ett enda boppn, svarade Herxvå, satt e da: och det är Francis... Hans pligt nvrarhör I bonom vid generalens sida... Om an. änn u lefyer efter den strid man kämpat en, 1a nat, tviflar jag ej på... vet jag hvad an . kam gröra... det tyckes mig ätlminstone om j. g ekulle Hälsa honom, om jag vore i unna hö vs