.— Den gödtyckliga makt, som regeringen ! tillerkänt polisstyrelsen i hufvudstaden, att) tillstädja eller förbjuda offentliga föreställnin gar, såsom skådespel, lindansning, konstridning m. m., förevisning af djur, konststycken l: eller annat dylikt, koncerter, allmänna föredrag, baler, maskerader och andra lustbarheter,, hvilka genom tidningar, anslag eller annorledes kungöras och hvartill inträdeskort försäljas eller utdelas, eller afgift af allmänheten på ett eller annat sätt uppbäres och påräknas, har nu äfven blifvit tagen i anspråk af konungens befallningshafvande i Stockholms län, som genom kungörelse den 20 saistl. Februari, af förekommen anledning, och för att vinna likstäramighet med öfverståthållareembetet, äfven påbudit, att hvar och en som hädanefter vill å lägenhet utomkring hufvudstaden, inom l: ett ajstånd af tre fierdedelsmil, gifva någon afl: ofvari uppräknade föreställningar, skådespel,l koncerter och allmänna föredrag deriinberäknade:, skall, vid vite af 25 rdr banko, innan kungörandet eger rum samt inträdeskort utdelas eler afgift emottages,, derom hos konungens befaliningshafvande skriftligen eller muntligen göra anmälan, med uppgift 3 tid och ställe , och konungens befallningshafvandes tillått se dertill afvakta, samt, sedan sådan tillåt) Ise erhållits, iakttaga hvad till allmän ordn ings upprätthållande kan varda af konungens befallningshafvande stadgadt, äfvensom egare : eller innehafvare af lägenhet, som för dylik tillställning kommer att begagnas, vid en.ahi inda vite är förbunden, att innan lägenhet:er 1 för berörde ändamål upplåtes, göra sig förvrvi ssad att tillställningen blifvit vederbörligen tillåten. Om en dylik utsträckning af polismyndighet allt vidare får utgrena sig, så kan man väl sna ct förvänta, att samtliga konungens befallnin gsha fvande följa sin embetsbroders inom Sto ckhorms län exempel, helst skådespel, koncert ev och allmänna föredrag jemte öfriga uppräkn ade soch icke uppräknade lustbarheter väl på (ået hela taget kunna anses lika äfventyriga för sedurna och god samhällsordning i lan: Isortsstäderna och slutligen på sjelfva landet som i hufvudstaden och dess omgifningar. Äfv en torde bry landshöfdingar böra taga i betr aktande, huruvida icke äfven de danstillställ mingar,-so Mm på vissa orter till ganska stort antal. ;-ega. rum land allmogen och tjenstehjo: ask lassen, och Som bekostas genom afgifter ut:.f de-deltagan de eller genom sammanskott, böra ställas unc der polismaktens särskilda Kontroll. Många oordningar kunna vid dess: tillställningar ega rum och borde väl såled!es af en faderlig sty Telse förekommas. På, detta sätt ha vi snmt den pkristligt oraniverade polisstaten. fär. lig. Staten skall skydda allt, och utan stater 15 speciella mellankomst kan ingenting godt be.rämjas, intet ondt förekommasi Det är! uesprotismen i det offentliga umgängeslifvet. Får den der till en början riktigt rotfästa sig, ttbreåler den sig snart till andra delar af samhället. Och kan man tro; att något mor aliskt godt genom ett sådant tvångssystera kan uträttas? Vi för vår del göra det åtminste ne icke. Tvärtom, det förhatli.ga godtycke, hv: ,rpå hela detta polissystem hvilar, kommer att .för moraliteten och en god samhällsanda hafva de förderfligaste följder, och sedan man så smäåningom förqväft denna anda, som ej kan lefva der frihetens friska luft blifvit utestängd, komma de sedeförderfvande nöjena nog att skörda sina offer, i trots af all den faderliga omtanka, som polisen deremot kan amvända, Då man stänger de offentliga danssal. DE, uppsöka de brottsliga nöjena snart andra Okaler. Skall polisen då än vidare utbreda stt välde? Skall den intränga i de enskilda kretsarne? Skall den slutligen följa det system, som i Frankrike utsträcker sina polisarmar öfverallt, och som har sina samhället skyddande agenter utspridda i alla salonger? Mot det onda som sprides genom ett öfverdritvet begagnande af umgängeslifvets nöjen och tidsfördrif, i det offentliga eller det mera enskilda lifvet, kan man icke annat än önska, det ändamålsenliga åtgärder påtänkas; men vi bestrida, att den bana, hvarpå man här vill ingå, är den rätta. Är den icke den rätta, leder den ej heller till målet. Derföre, ehuru vi betrakta: en stor del af bufvudstadens offentliga lustbarheter såsom föga nyttiga och önskvärda, anse vi polismaktens inblandning häri icke särdeles gagnande, men deremot medförande åtskilliga olägenheter. Nu skall t. ex. polisen bestämma, att hr N. N. får under vintern hålla 2 maskeradbaJer, en annan deremot 3, en tredje tillställare blott en och slutligen en fjerde ingen. Är detta icke ett förhatligt godtycke? Männe polisen på förhand uppgjort någon kalkyl öfver alla de offentliga, i deras särskilda klasser indelade, nöjen, som Stockholms allmänhet anses kunna tåla vid under en säsong? Och om den det gjort, på hvad sätt kan den distribuera rättigheten att hålla dessa nöjen åt de särskilda tillstäliarne och lokalerna, utan att göra mannamån? . Men vi vilja nu ej gå vidare i dessa betraktelser, utan sluta för i dag med att berätta, att Kongl. Maj:t, uppå civildepartementets föredragning, gillat öfverståthållare-embetets beslut, hvarigenom är vordet förklaradt, att konditor F. de la Croix: innevarande vinter ej eger att hålla mer än 2 maskeradbaler i sin lokal vid Brunkebergstorg. Han hade begärt att hålla sex. 5 ; Man kan häraf äfven inhemta att regerimgen ej finner sig besvärad af mängden af de s. k. kuranta regeringsärendena, då den nu 2 211... 2 att Arkeå Kftrartaga ntdoelandet af bal