Article Image
hvilken kostnaden icke kommer att öfverstiga 200,00( rbdr. Arbetena lära med första värdag komma ati begynna och skola komma att fullbordas under Iloppet af sommaren. ; Nr (insändt.) Sent svar på sena anmärkninger. Med anledning af en i N:o 24 af A. B:det införd uppsatts innebärande starkt klander öfver en af kgl. örlogsmannasällskapet till navigationsläraren W. E. Wiren öfversänd belövingsjetton, må det tillåtas en för saken intresserad och i den kanske icke alldeles obevandrad insändare att uppvakta klandraren, tit. Semper, med några högst behöfliga tillrättavisningar. Hvad först och främst beträffar den ifrågavarande belöningen, så vet nog tit. Semper,, com ju är Carlskronabo och kanske sjelf en smula örlögsman, att örlogsmannasällskapets mening svärligen kan hö varit att belöna nägon slags författareverksamhet, utar. en af förmän erkänd, öfverlägsen praktisk duglighet, lika mycket ädagalagd på sjökommenderingar som under en mångärig nitisk och af de examinerande sjöofficerarne på det amplaste vitsordåd lärareverksamhet. Men tit. Semper tyckes ha fökesatt sig, mot bättre vetande, att ensamt ge den af fir Wireen utgifna handboken i navigationsvetenskapen , skulder till den säkert ganska afundade belöningen, och genom ett förringande af den förra söka på samma gäng nedsätta värdet af den sednare. Dä emellertid boken länge varit tillgänglig i de flesta boklådor i Sverige och Finland, och redan med fördel lärer bekagnas i åtskilliga navigationsskolor, hade en oväldig doch utförlig granskning af arbetets förtjenster och brister långt för detta beqvämt kunnat medhinnes at tit. Semper, sävida ett varmt och lefvande interesse för saken dertill föranledt, och en sådan skulle då af hvarje navigatör upptagits med erkänsla. Det nuyttrade, knapphändiga och omotiverade klandret kan af sakkunnige icke anses annorlunda än som ett. barnsligt och nägot för klumpigt — sit venia verba! — bemödande att skada arbetets kredit och derjemte, om möjligt, något förbittra dess utgifvares tillfredsstälielse öfver att se sin osparda flit erkänd af aktade och värderade förmän. De gjorda anmärkningarne äro nemligen af den beskaffenhet, att de mera tyckas vara tillkomna på måfå eller efter ensamtalsvis om arbetet vunnen kännedom, änpä en skarp och sorgfällig granskning af detsamma sjelf. Hvad angär distansers korrigerande, hvarom tit. Semper, påstär förf. glömt att tala, kan ban på sid. 352 finna skälet till glömskan på ett ganska utförligt och tillfredsställande sätt förklaradt. Bestickskorrektionen äter, hvars utelemnande också klandras, tror ins. icke tit. Semper, cm att kunna med verklig nytta begagna i praktiskt hänseende, förrän theorien om strömsättningar, säväl på vattnets yta som på dess djup, blifvit tillfullo utredd. Om den blifvit utesluten i ett arbete för praktiskt behof, torde det väl icke anses som något särdeles stort fel. Att vidare reglor finnas i arbetet begagnade, hvilka äro lika med de för samma fall i Klints utförligare arbete gifna, är väl en så naturlig sak, att detsnarare förtjent klandras, om fallet varit det motsatta... Eller känner icke tit. Semper,, att i de mathematiska vetenskaperna bäde för axiomer, en mängde dfinitio ner och jemväl ganska mänga af de vanligare operationerna vi redan längesedan ba så klara och koncisa framställningar, att det skulle vara dumdristigt att försöka skapa om dem och derigenom endast: alstra förvirring, der förut fanns ordning och reda? Den klandrade imitationen skulle dessutom alls icke ha förefallit tit. Semper underlig, om han af författarens förord bebagat inhemta, att meningen med arbetet hufvudsakligen varit att lemna en genom talrikare öfningsexempel riktad repetitionskurs att begagnas såsom handbok efter studiet af Klints större arbete, Hvarje erfaren lärare vet, att ett bibehällande af, eller åtminstone en pätaglig likhet med förut inlärda reglor är i fråga om en repetitionskurs icke att anse som ett-fel utan snarare som en förtjenst. Återstär således nu endast tryckfelen och papperets beskaffenbet, för hvilka brister tit.. Sempers begagnat sitt skarpaste kritiska synglas och som derföre också framträdt i sannskyldig jättegestalt för hans: mönstrande blick. Hvad de förra beträffar, synes tydligen, att anmärkaren icke har nägot begrepp om hvad det vill säga att läsa korrektur, allraminst till ett mathematiskt arbete. Att bekomma sädana utan tryckfel, börer väl ännu till pia desideria, och kommer säkert att göra det i hvärje fall, der förf. sjelf äfven mäste vara korrekturläsare, Ins. kan iså fall tala af erfarenhet, och vet, att blicken ganska lätt halkar öfver ett och annat tryckfel, när innebället är så ofta genomgånget, att det nästan är kändt som en utanlexa. En sä skarp korrekturläsare, som tit. Semper visat sig vara, skulle derföre vara en ovärderlig acqvisition för författare i mathematiska ämpen. Säsom blott ett enda litet motstycke, hvad iryckfel beträffar, kan ins. icke neka sig nöjet att nämna, det jag nu har framför mig ett från :Amiralitets-boktryckeriet i Carlskrona utgänget theoretiskt arbete i navigationsvetenskapen, i hvilket på 350 sidor äro af utgifvaren sjelf anmärkte icke mindre än 250 tryckfel, alla de mindre och derföre oanmärkte till förglömmandes. Hvad sägs om det? Papperet, är visserligen mindre vackert i br Wircens arbete, men beträffande dess varaktighet på sjön, fär jag nämna, att då det är af precis samma slag som papperet i ofvan anförda nautiska arbete, hvilket bevisligen gjort mer än en långresa, intet det ringaste skäl förefinnes i detta hänseende, hvarföre det icke skulle kunna duga såsom ett vade mecump, ät tit. Sempera, om annars sä bebagas. Sedan ins. säledes sökt tillvägabringa den-belysning i sak, som synts nödig, äterstär endast att nämna, det han gerna öppet vill ingå i en utförligare diskussion, om tit. Semper skulle finna för godt att deruti inpläta sig, med afläggande vf anonymiteten, för bvilket fall red. af insändaren erhållit fullständigt medgifvande att öfver hans namn förfoga. R Till dess bar jag det nöjet förblifva tit. Sempersa ER 0 0 Odmjukaste antipod. Carlskrona medio Februari 1852. Numquam. sägen RÄTTEGÅNGS: och FOLISSAKER. DT frunittnng. dedlo saft Inn ramar I ok

10 mars 1852, sida 3

Thumbnail