UTRIKES KORRESPONDENS. (Från Aftonbladets korrespondent.) s Köpenhamn den 4 Mars. (Den politiska stälningen. — Folkethiogets adress. — Intresset för arbetar-associationer. — Lagar om fortsätt ning af jernvägen och anläggning af en elektrisk telegraf.) De sednaste 14 dagarne hafva icke ävägabragt nägon förändring i vär politiska ställning i det inre, om den också i riktningen utät synes hafva förändrat sig nögot till det bättre. Vära besvärliga österrikiska och preussiska vänner hafva ändtligen lemnat vära gränser; de främmande makternas kommissarier hafva ändtligen öfverlemnat regeringen öfver Holstein till åen rättmätige konungen-hertigen och den gamla sa kernas ordning synes vara färdig att ätervända. Hvad ceremot det egentliga stridsäpplet, Slesvig, angär, så är allt ännu oafgjordt; den nya regeringen har ännu icke tagit nägot steg hvarken tramät eller tillbaka, så att partierna ännu balancera och vägskä len ännu lätt kan sjunka ät hvilkendera sidan som helst. Den mycket omtalade kongl. kungörelsen af den 28 Januari har icke skapat nögot faktiskt tillstånd i värt land; den har endast ställt ett horoskop för framtiden. Tillständet existerar på påpperet, men riksdagen har ännu icke satt sitt insegel derpä: riksdagen väntar på regeringen och regeringen på riksdagen och hvardera af parterna synes draga i betänkande att taga det första steget. Folkethioget tager nu slutligen initiativet; ty der framlägges i morgon förslag till en adress från folsetbinget till konungen, i hvilken folkrepresentationen attalar mycket ringa sympathier för den nuvarande ministeren. Huru ministeren skall möta denna adress, som icke är densamma kärkomimen; om den ärnar bekämpas densamma och öfverlemna ät folkrepresentationen ati afgöra, om den (ministeren) skall falla eller blifva qvarsittande; om den skall möta den med de ytterligare upplysningar, hvilkas tid efter ministerpresidentens förra utsago nu väl lärer vara kommen, för att vinna tid, till dess man får budgeten artagen i iandstbinget, och sedermera upplösa riksdagen, för att derefter med fria händer afvakta de europeiska händelsernas gång — derom kan man endast tilläta sig mer eller mindre rimliga gissningar, och vi känne ingen lust att, såsom i allmänhet de tyska korrespon: denterna, agera Cassandra. Det har här väckt mycken tillfredställelse att förnimma att intresset för arbetarassociationer, en af den närvarande sarmhöilsutvecklingens största och vigtigaste frågor, blifvit väckt i Sverige. Äfven bär har denna tanke gätt upp för arbetarne, och en serie al föredrag, som härom blifvit hällna i Haandveerkerdannelsesforeningen) hafva blifvit mottagna med stor: interesse. Associationerna skola icke bär, säsom må hända i Sverige, möta nägra hinder frän regeringen sida, ty de äro tillätna genom vär grundlags 92, men — som allt annat nytt — skola de säkerliger möta desto större motständ frän den kälkborgerligbets anda, hvaraf hela värt skräväsendo är genomträngdt. Emedlertid skall det väl icke dröja länge, innan hela näringsfrihetsfrägan, som hittills oupphörligt blifvit undanskjuten, blir föremål f.r en allvarlig bebandling frän lagstiftningens sida, och de förberedande steg, som tagas i riktningen af associationer. skola då komma till gagn, ty man skall i dem er hälla en förmedling mellan de stora partier; i hvilka vär handtverksklass är delad, och af hvilka det ene häller på skräväsendet i hela sin medeltidsgestalt, och det andra atser den fria konkurrensen säsom den endi naturliga och riktiga. Tfter vär mening skall ett af. görsnde, som skaffar hvilkendera som helst af dess partier fullständig seger, vara lika beklagligt. Ty, följd af de framsteg, vär utveckling i andra riktnin gar gjort, kunoa vi icke längre blifva stående vid de puvarande skräväsendet, och en alldeles obunden n2ringsfrihet skulle i hög grad föröka pauperismen, sor visserligen icke är betydande här i landet, menoliks väl icke så ringa, som man gerna vill tro, i de handtverksklassen genom den fria konkurrensen skull: blifva nödsakad att gifva sig i kapitalets väld. medel att till en viss grad emancipera arbetarne frå den tryckning, som kapitalet till en viss gradutöfsa; på dem, är gifvet i associationerna, som hafva gjor en glänsande början i Edgland och Frankrike och til hvilka vi redan i nägra är Här hemma haft nägon ting motsvarande i snickare-, sadelmakareoch andra föreningar, hvari, Väl et märka, blott mästare är