UTRIKES KORRESPONDENS.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
s Köpenhamn den 4 Mars.
(Den politiska stälningen. — Folkethiogets adress. — In-
tresset för arbetar-associationer. — Lagar om fortsätt
ning af jernvägen och anläggning af en elektrisk tele-
graf.)
De sednaste 14 dagarne hafva icke ävägabragt nä-
gon förändring i vär politiska ställning i det inre,
om den också i riktningen utät synes hafva förändrat
sig nögot till det bättre. Vära besvärliga österrikiska
och preussiska vänner hafva ändtligen lemnat vära
gränser; de främmande makternas kommissarier hafva
ändtligen öfverlemnat regeringen öfver Holstein till
åen rättmätige konungen-hertigen och den gamla sa
kernas ordning synes vara färdig att ätervända.
Hvad ceremot det egentliga stridsäpplet, Slesvig,
angär, så är allt ännu oafgjordt; den nya regeringen
har ännu icke tagit nägot steg hvarken tramät eller
tillbaka, så att partierna ännu balancera och vägskä
len ännu lätt kan sjunka ät hvilkendera sidan som
helst.
Den mycket omtalade kongl. kungörelsen af den
28 Januari har icke skapat nögot faktiskt tillstånd i
värt land; den har endast ställt ett horoskop för fram-
tiden. Tillständet existerar på påpperet, men riks-
dagen har ännu icke satt sitt insegel derpä: riksda-
gen väntar på regeringen och regeringen på riksdagen
och hvardera af parterna synes draga i betänkande
att taga det första steget.
Folkethioget tager nu slutligen initiativet; ty der
framlägges i morgon förslag till en adress från folse-
tbinget till konungen, i hvilken folkrepresentationen
attalar mycket ringa sympathier för den nuvarande
ministeren.
Huru ministeren skall möta denna adress, som icke
är densamma kärkomimen; om den ärnar bekämpas
densamma och öfverlemna ät folkrepresentationen ati
afgöra, om den (ministeren) skall falla eller blifva
qvarsittande; om den skall möta den med de ytter-
ligare upplysningar, hvilkas tid efter ministerpresi-
dentens förra utsago nu väl lärer vara kommen, för
att vinna tid, till dess man får budgeten artagen i
iandstbinget, och sedermera upplösa riksdagen, för
att derefter med fria händer afvakta de europeiska
händelsernas gång — derom kan man endast tilläta
sig mer eller mindre rimliga gissningar, och vi känne
ingen lust att, såsom i allmänhet de tyska korrespon:
denterna, agera Cassandra.
Det har här väckt mycken tillfredställelse att för-
nimma att intresset för arbetarassociationer, en af den
närvarande sarmhöilsutvecklingens största och vigtiga-
ste frågor, blifvit väckt i Sverige. Äfven bär har
denna tanke gätt upp för arbetarne, och en serie al
föredrag, som härom blifvit hällna i Haandveerker-
dannelsesforeningen) hafva blifvit mottagna med stor:
interesse. Associationerna skola icke bär, säsom må
hända i Sverige, möta nägra hinder frän regeringen
sida, ty de äro tillätna genom vär grundlags 92,
men — som allt annat nytt — skola de säkerliger
möta desto större motständ frän den kälkborgerligbets
anda, hvaraf hela värt skräväsendo är genomträngdt.
Emedlertid skall det väl icke dröja länge, innan hela
näringsfrihetsfrägan, som hittills oupphörligt blifvit
undanskjuten, blir föremål f.r en allvarlig beband-
ling frän lagstiftningens sida, och de förberedande
steg, som tagas i riktningen af associationer.
skola då komma till gagn, ty man skall i dem er
hälla en förmedling mellan de stora partier; i hvilka
vär handtverksklass är delad, och af hvilka det ene
häller på skräväsendet i hela sin medeltidsgestalt, och
det andra atser den fria konkurrensen säsom den endi
naturliga och riktiga. Tfter vär mening skall ett af.
görsnde, som skaffar hvilkendera som helst af dess
partier fullständig seger, vara lika beklagligt. Ty,
följd af de framsteg, vär utveckling i andra riktnin
gar gjort, kunoa vi icke längre blifva stående vid de
puvarande skräväsendet, och en alldeles obunden n2-
ringsfrihet skulle i hög grad föröka pauperismen, sor
visserligen icke är betydande här i landet, menoliks
väl icke så ringa, som man gerna vill tro, i de
handtverksklassen genom den fria konkurrensen skull:
blifva nödsakad att gifva sig i kapitalets väld.
medel att till en viss grad emancipera arbetarne frå
den tryckning, som kapitalet till en viss gradutöfsa;
på dem, är gifvet i associationerna, som hafva gjor
en glänsande början i Edgland och Frankrike och til
hvilka vi redan i nägra är Här hemma haft nägon
ting motsvarande i snickare-, sadelmakare- och andra
föreningar, hvari, Väl et märka, blott mästare är