Insändaren fortfar att anse de hittillsvarande afgifterna för privatoch ferieläsning, säsom ett slags permanenta bidrag till lärarnes aflönande på den grund, att dessa afgifter ärligen at föräldrar och målsmän nödvändigt mäst erläggas, på det att barnen icke mätte under de länga ferierne vänjas vid lättja, och glömma största delen af hvad de inhemtat under löseterminerna; att barnen äfven under terminerna icke mätte blifva efter och oförtjent nedflyttas, om de icke begagna privatläsningen; att lärarne icke mätte blifva missnöjda, så väl derföre att man. icke, medelst de särskilda arfvodena, bidragit till deras inkomsters förbättrande, som jemväl för de olägenheter hvilka underlåtandet af den särskilda undervisningen mäste medföra inom läroafdelningarne, enligt nu gällande skolsystem. I afseende på den officiella uppgiften, att lärjungarne i öfversta afdelningen af Maria skola genomgått 3 böcker, och nägra 6 böcker af Euklides, anser insändaren att detta ingenting upplyser hvarken om huru mycket geometri de lärjungar få lära, som aldrig hinna till öfversta afdelningen; eller hvilken gruödlighet i denna vetenskap verkligen vinnes medelst, genomgåendet af dessa böcker, dä undervisningen-vidtager när ynglingen, kommen i rektorsklass, snart skall lemna skolan. Insändaren slutar med följande ord: Sedan detta var skrifvet, hafva vi i Aftonbladet för den 6 dennes fätt läsa en artikelat redaktionen, till närmare belysning af ämnet; och som vi till alla delar instämma i redaktionens yttrande, få vi äberopa detsamma, under förhoppning, att det vigtiga ämnet måtte af alla som nitälska för ungdomens andliga och lekamliga väl, med lifligt deltagande omfattas; så att den tid icke mä blifva alltför mycket aflägsnad, dä elementarskolorna komma i det skick, att undervisningen må verka till spridande af allmän medborgerlig bildning., Vi vilja här för egen del endast tillägga tvenne anmärkningar. Äfven vi anse, att ferierna vid våra offentliga läroverk äro oskäligt långa, och att de borde betydligt förkortas, om också icke alldeles till den grad, som insändaren föreslår. Sverge står i afseende på feriernas oerhörda längd alldeles ensamt bland alla civiliserade länder; och det hörde icke blott till de önskningar, som uttrycktes, utan äfven till de förhoppningar, som knötos vid skolreformen, att en förändring häruti skulle anordnas i saramanhang med de af ständerna beviljade ökade anslagen för läroverken. Anslagen äro nu använda till en behöflig förbättring af lärarnes löner, men någon reglering i sammanhang dermed af läseterminerna, vare sig i afseende på deras längd eller någorlunda öfverensstämmelse inom särskilda delar af riket, har lika litet försports, som så mycket annat, hvilket ständerna och nationen hoppades blifva en frukt af de rikare anslagen och hvaraf förhoppningarne synas i det närmaste uppgå i rök. På andra sidan kunna vi likväl tillika icke annat än klandra den njugghet, som äfven bemedlade föräldrar i vårt land äro lika benägna som vana att iakttaga i afseende på utgifter för. sina barnas uppfostran. Mången fader tvekar icke att på middagar och supåer, eller vid spelbordet, eller på något ännu sämre, bortkasta betydliga summor; men en utgift af ett eller annat tiotal af riksdaler för att få en god uppfostran åt sitt barn anser samme man icke sällan såsom något förskräckligt betungande. Vi anmärka detta i förbigående i anledning af ett ställe uti insändarens artikel, som vi tillåtit oss att utesluta, utan att för öfrigt härmed afse någon tillämpning på den för oss okände insändaren. När vi instämt uti insändarens åsigt om obilligheten af åtskilliga nu utgående afgifter till lärarne, har detta -å vår sida icke skett derföre, att vi i allmänhet skulle anse en afgift af t. ex. 30 eller 40 rdr till läroverket af bemedlade föräldrar vara obillig, om en god och fullständig undervisning der, för erhålles, — uti andra länder äro motsvarande afgifter vanligen vida högre, — utan emedan vi anse de nu härstädes öfverklagade afgifterna både till sin form, såsom utgående till lärarne personligen och icke till läroverket (d. v. s. till en statens eller kommunens kassa) vara olämpliga och opassande, och äfven i afseende på sin lagliga befogenhet vara lindrigast sagdt tvetydiga. Vi kunna derföre icke annat än i föräldrarnes och läroverkens gemensamma och, såsom vi tro, välförstådda intresse yrkal på deras afskaffande.