dramatiska författare af högre ordning. Orsa-, kerna få vi ej här undersöka, men saken är en verklighet. I England och Amerika synes det också, att teatern såsom folkförlustelse alltmer öfvergifves, och att den stora massan, som -söker på en gång förströelse och. bildning, vänder sig mer och mer-till polytekniska instituter, modelloch konstamlingar, och populärt vetenskapliga föredrag. Utan tvifvel kommer detta förhållande att i framtiden djupt inverka äfven på våra seder och i grund förändra våra nöjen, vårt umgänge och hela vårt lefnadssätt. Tills vidare och för ännu lång tid vilja vi dock tro på den civiliserände kraften af-så kallade estetiska nöjen, så vida de nemligen sökas med urskillning och njutas med sparsamhet. För-den, som nyttjar dem blott och bart såsom ett tidsfördrif, eller ännu sämre af fåfänga, emedan han ser andra göra det — och denna sednare klass är hos oss ganska talrik — blifva de absolut demoraliserande. Dem svenska medelklassens lefnadssätt i allmänhet står ännu under. ett olyckligt inflytande af:aristokratiska traditioner, och äflandet efter en barnslig herrskapsaktighet, som genomgår alla samhällen, der det produktiva arbetet ej ännu tillvunnit sig den grad afaktning, hvartill det är berättigadt, gör oss mera ondt än vi någonsin ana. Medelklassen i både England och Frankrike: kunde i detta afseende gifva oss åtskilliga nyttiga föredömen; man gör sig hos oss en bra falsk föreställning då man. tror, att t. ex. Parisaren icke lefver för något annat än att beständigt roa sig. . Intet stånd kan vara anspråkslösare, sparsammare och flitigare än den mindre förmögna medelklassen i Frankrikes hufvudstad, och hvad Englands angår, så har det husliga lifvet der tillräckligt mycket behag för att göra de of fentliga nöjena nästan alldeles umbärliga. Mängden af offentliga lustbarheter — hvartill vi dock icke räkna tillfällena till en verkligt förädlande konstojutning — bevisar otvifvelaktigt en lägre grad af politisk bildning och frihet. Den, som har sinne för fosterlandets och kommunens -åligganden, och vet att hans röst i-dessa afseenden betyder något, har ej behofatt söka utmärkelse inom sällskapslifvet, liksom den solida affärsmannen vanligen försmår det yttre prål, hvarmed vinglaren i känsla af sin inre fattigdom sträfvar att imponera på den -tanklösa mängden. — I går, årsdagen af Carl XIV Johans död, begåfvo sig klockan 8 på aftonen D. M. Konungen, Drottningen och Enkedrottningen samt D. K. H. -Kronprinsen, Kronprinsessan, Prins Oscar :och Prinsessan :Eugenie till-Riddarholmskyrkan för att der äflägga ett besök vid den hädangångne konungens grift. — Man läser i Upsala Correspondenten: Hertigen af Upland,; som några dagar varit besvärad af tandfluss, lärer till någon dag af nästkommande vecka hafva uppskiutit sin tillämnade äterresa till Hufvudstaden. ; Hertigen af Dalarne behagade sistlidne onsdag besöka härvarande teater, då skådespelet Wermlänningarne af Hesslerska teatersällskapet uppfördes tillförmån-för de nödlidande i Wermland, Denia representation var mycket talriktbesökt. Behållningen för aftonen, sedan nödigaomkostnader blifvit afräknade, uppgick till den vackra summan af cirka 360 rdr rgs. Kostnaderna för teaterns begagnande, för orchestern m: m. blefvo för detta tillfälle helt :och hållet efterskänkta. Till medlet af denna månad förberedes en storartad studentkonsert, hvaraf behållningen kommer att tilltalla de nödlidande i Wermland. Genom öfverenskommelse mellan medlemmarne af härvarande -Handelsförening, skall, darne under sönoch helgdagar upphöra. Från norra orterna af länet förmäles att kronoupphörden ingår ovanligt jemnt och synas resterna blifva-obetydliga, hvilket i år ej väntats. — K. M:t har, enligt P. T., förördnat konteramiralen frih. C. R. Nordenskjöld till befälhafvande amiral i Carlskrona. — Andre sekreteraren i Kgl. kabinettet för utrikes brefvexlingen P. Collett har, enligt S. T., blifvit utnämnd till legations-sekreterare i Wien. — Revisions-sekreteraren J. A. C. Qvensel lärer, enligt S. T., vara af K. M:t utsedd till ET ao ON