genom iakttagande af största möjliga granit
genhet i ord och handling mot främmande re-
geringar.. Flottans tillstånd hade aldrig varit!
bättre, och äfven landtarmeens närvarande
inrättning var fullt lugnande, utan att genom
sin numeriska styrka väcka misstroende hos
andra stater. Om landet hotades med fiendt-
ligt infall, skulle engelska folket stå upp så-
som en man, ehuru man eljest afskyr stora
- stående armåer. Fruktan för en landstigning
saknade derföre all grund, och lorden måste
ogilla pressens bemödande att underblåsa den.
I afseende på främmande politiska flyktingar
trodde han att landets lagar böra upprätthål-
las, men den nya ministeren ansåge för sin
pligt att underrätta främmande regeringar om
hvarje. steg som flyktingarne vidtogo att störa
den bestående ordningen i staterna på konti-
nenten. I afseende på handel och finanser,
finner regeringen intet skäl, hvarföre spanmålen,
ensam bland alla importartiklar skulle vara befriad
från införselstuil. Det system, som råder i
Nordamerikas Förenta Stater, att beskatta alla
införselsartiklar, som konkurrera med landets
egna produkter, syntes honom både i theorien
det riktigaste och i utförandet det minst be-
svärliga. Han anser emellertid att protek-
tionsfrågan endast kan lösas genom en appell
till landet. En sådan åtgärd kan endast
genomföras af en styrelse, som har landets
och parlamentets fullständiga förtroende; han
vet att majoriteten i underhuset är emot ho-
nom — ja, han är ej engång säker att inne-
hafva den i öfverhuset. Han anser derföre
rådligast att tillsvidare sysselsätta sig med an-
dra vigtiga frågor, i stället att genast i be-
gynnelsen uppväcka den vidtomfattande stri-
den mellan protektion och frihet. Ehuru han
icke kan räkna på majoriteten i underhuset,
hoppas han dock att dess medlemmar skola
afhålla sig från väckandet af sådana förslag,
som skulle ingripa störande i sessionens på-
gående arbeten. Om någon parti-opposition vi-
sade sig, var han öfvertygad att dess verkningar
skulle återfalla på upphofsmännens hufvud. Slut-
ligen förklarade han att det icke vore hans me-
ning att jramdrifva reformbillen, och att ingen
k
a den farliga utmärkelse han innehade, och
att hans högsfa mål vore att befrämja landets:
sociala och sedliga förkofran, — hvarpå han
satte sig, under husets högljudda bifallsrop.
Det öfriga af sessionen upptogs af en dis-
kussion mellan gret Grey och premiermini-
stern, hvari den sednare sökte från sig af-
värja Greys anklagelse för afsigten att vilja
återinföra spanmålstullen och således använda
en falsk finansprincip på den artikel, som tje-
nade folket till föda. Grey bevisade oriktig-
heten af denna princip, som gick ut på att
förhöja priset för konsumenterna, utanatt in-
bringa någon vinst åt statens finanser. Om!
man antager att en tull af 5 shilling uppbä-:
res på 4 millioner quarters, som infördes,!
ersonlig äregirighet hade ledt honom att sö-!
skulle detta gifva finanserna en inkomst af 1
million; men när man antager, att fem gån-
ger så mycket produceras inom sjelfva landet,
skulle det förhöja priset för konsumenterna
på dessa 25 millioner quarters med det be-
lopp; som pålades såsom tull; och brödkon-
sumenterna skulle såtedes hafva att betala 6
millioner, för att skaffa finanserna en inkomst;
af en million. — Äfven lord Aberdeen oppo-
nerade sig mot återinförandet af spanmåls-
tullen.
Oppositionen mot den nya ministeren bör-
jar att utveckla sig med mycken bestämdhet,
och sjelfva Times tycks ämna att ställa sig i
dess leder. — 41 öfverhuset såg man på op-
positionsbänkarne ej blott ftera medlemmar af
det förra kabinettet, utan äfven hertigen af
Wellington.
sion för den 27 icke erbjöd något af större
intresse, voro oppositions-bänkarne fulla till
trängsel.
Den 26 Februari afled den berömde skal-
den Thomas Moore, författaren till Lalla
Rookh och Irish Melodiess, i sitt 72 lef-
nadsår. Han hade öfverlefvat alla sina snill-,
rika samtida och medtiflare, hvilka i början !t
af seklet tillsammans med honom hjelpte till
att bilda en ny 2ra i Englands litteratur- c
historia, men liksom fallet var med W. Scotts
och Southers hade anden redan länge varit
undertryckt af kroppsliga bräckligheter. Det
är icke utan sin betydelse att hans död sam- !
manfaller med Whigministerens fall, hvilken i
han i den långvariga striden med Tories hade I
understödt med blixten af sitt poetiska snille; t
med partiets upplösning, hvilken man nu väl c
måste anse såsom definitiv, måste äfven dess
skald afträda från skådebanan. jG
Från Dublin omtalar man den katolska er- c
kebiskopen Murreys bortgång, efter en lång-
varig sjukdom.
f
E
I
E
ir
; TYSKLAND. i
Det preussiska sändebudet vid förbunds-!
dagen i Frankfurt, herr von Bismark-Schön-
hausen, hade efter några dagars vistelse i Ber-
lin återigen begifvit sig till Frankfurt, hvar-
ifrån han likväl snart återväntades till Berlin.
Hans beständiga resor af och an emellan
Berlin och Frankfurt-anses härröra från den
oenighet som herrskar emellan Österrike och!
Preussen i nästan alla vigtiga förbundsfrågor.
1 Havelberg och trakten af Priegnitz går
hundsjukan i hög grad.
I första kammarens session skedde den 24
Febr., under debatten om komunallagstiftnin-
gen, öfver ett amendement af Matthi, hvilket
går ut på, att vefter tilländalöpandet af för-
handlingarna om kommunalväsendets ordnande
och innan omröstning sker om kommunalla-
gen i sin helhet, borde man efter skedd öf-
verläggning bestämma om någon förändring i!
grundlagen af den 31 Juni 1850, och hvilken?
— och derefter borde man då föreslå ett!
grundlagstillägg om denna sak i enlighet med
grundlagens 8 107. ;
Gerlach talade emot sednare delar af detta
förslag. Inrikesministern förklarade sig likale-
des deremot, emedan det skulle blifva en nyl,
method af grundlagsförändring. Derpå upp-!
1
1
I
g
e
s
6
t
1
1
1
r
I
a
1
6
t
Äfven i underhuset, hvars ses-
l
s
6
1
l