LI115 YIT BJVIL INYCKEN Nytta OCH Varlt LU al-
män tillfredsställelse. Emellertid hafva många
böter blifvit ådömda för oordningar under fi-
skeriet, som det säges till ett belopp af 900 Spd.
UTRIKES KORRESPONDENS.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Berlin den 24 Februari.
Innan jag börjar tala om förfättningsrevi-
sionen, som vår första kammare brådstörtar
med en feberaktig häftighet, vill jag nämna
några ord om debatterna öfver kommunallagen
och återställandet helt enkelt genom ministe-
rielt reskript af provincial- och krets-ständer-
na, hvilka debatter börjades i första kammaren
den 17 och slutades den 19 dennes.
Affären är af nog vigt att förtjena det jag
derpå fäster deras bland edra läsare uppmärk-
samhet, hvilka intressera sig. för detta arma
lands konstitutionella undergång. Man bör
veta, att vi ega en kommunallag af den 11
Mars 1850, ganska liberal, öfverensstämmande
med konstitutionen, voterad af kammaren,
sanktionerad af konungen och införd i en be-
tydlig del af landet. Inom de sex östra pro-
vinserna är den kommunala -organisationen
införd i 109 städer af 763; i 133 är det nya
kommunalrådet redan valdt; i 194 har man
redan bestämt kommunaldistrikterna. I West-
falen har kommunallagen blifvit tillämpad i
68 städer bland 101. Allt detta har icke
hindrat de stora godsegarne och junkrarne att
arbeta mot den lag, som bbröfvade dem de-
ras privilegier och syftade att i kommunen
organisera det konstitutionella systemet. Det
fanns en tid, då hr von Manteuffel gick och
gällde för att vara en varm anhängare af
denna lag. Man upprepade till och med det
ryktet, att hr von Manteuffel, då han ännu
var inrikesminister, hade ingifvit sin afskeds-
ansökan för försvaret af kommunal-organisa-
tionen. Emedlertid uppmanade . förlidet år
första kammaren, på förslag af grefvarne Den-
zin och Itzenplitz, ministeren attafbryta kom-
munallagens påbörjade iverketsättande och
bereda ett nytt lagförslag. Då frågan icke
blifvit framställd i andra kammaren, så fästade
man i det allmänna föga vigt vid första kam-
marens votums. Plötsligen, i Maj månad 1851,
återställde ministrarne de fordna krets- och
provincialständerna, hvilka voro afskaffade så-
väl genom konstitutionens anda som dess bok-
staf. Detta var liksom om Ludvig XVII i
Frankrike hade velat ånyo sammankalla gene-
ralstaterna af 1789, återställa ståndens delning
0. 8. Vv. Minnet af natten till den 4 Aug. skulle
utan tvifvel hafva hejdat den snillrike Bourbonen
om denna tanke -på gengängarnes återuppväc-
kande någonsin hade kunnat falla honom in.
Men äfven vi hafva haft en dag då adeln af-
sagt sig sina kastintressen, ty innan vår an-
dra riksdag slöt sin bana (han dog den 10
April 1848) hade han högtidtidligen antagit
den parlamentariska :styrelseformens grundsat-
ser och dess konseqvenser. Kom sedan 1848
och 1850 års konstitution, som uttryckligen
afskaffade ståndsprivilegierna. Detta oaktadt
såg Preussen den 30 sistl. Maj dessa samma
ständer återfödas, hvilka man trodde för all-
tid begrafna. För att rättfärdiga denna hand-
ling åberopade: ministeren långsamheten i kom-
munallagens genomförande, som nödgade til
införandet af en interimistisk krets- och finans-
representation, och man hade för detta ända:
mål icke kunnat påfinna något bättre än de
gamla ständerna. Sålunda rättfärdigades der
rättvidridriga och antikonstitutionella åtgärder
af ständernas återställande genom ett förhål-
lande som sjelft icke kunde ursäktas, nemliger
icke-verkställandet af kommunallagen af der
11 Mars 1850. Emellertid är det ett f;ktum
att ständerna hafva sammanträdt och att roar
begärt få veta deras mening om frågor af pro:
vincielt intresse och till och med om sjelfv:
kommunallagen. Det är öfverflödigt att säga
det i denna sista punkt, den vigtigaste a
alla, ständernas, d. v. ss. adelns och de pri
vilegierades, mening var ogynsam mot der
lag, som skadade deras intressen. För när
varande har regeringen för kamrarne framlag
ett nytt kommunallagförslag, med bibehål
lande af den förra lagen endast för städern
i de sex östra provinserna. I afseende p
städernas och kretsarnes organisation har re
geringen framlagt de förslag, som hafva af
seende på dessa ämnen, på det kamrarne mi
deröfver uttrycka sin mening. Den vill der
efter slutligen framlägga lagförslagen on
ständerna och kretsarne (i händelse af beho
modifierade enligt kamrarnes uttryckta me
ning) först för ständerna, sedan för kamrarne
Ni ser häraf hvad som kommer att återstå fö
dessa sednare. ;
Denna något långa exposå var nödvändig
för att fatta vigten äf de ifrågavarande de
batterna, för hvilka nu kan redogöras i någr
få korta drag.
Venstern föreslog att uttrycka, det öfverlå
tandet af kretsarnes interimistiska representa
tion åt de fordna ständerna var stridande mo
konstitutionen och gällande lagar, och a
återställandet af provincialständerna vore stri
dande mot lagen af den 11 Mars 1850.
Det var ett högtidligt ögonblick, då, unde
första diskussionsdagen (den 17) den gaml
hr Brineck besvor högern att stadna på de
reaktionära banan och icke längre undergräfv
rättskänslan i landet, då den redan är de
tillräckligt förut. Hr von Rönne, vårt f. c
sändebud i Förenta Staterna, hade flera lyck
liga momenter; men då han yttrade, det mi
niståren endast ville en morganatisk förmäl
ning med konstitutionen, var han mera qvic
än sann, emedan de som afsluta sådana slag