mannens uppmärksamket på åtskilliga omständigheter vid beredningen af detta ämne, som dels icke äro allmänt kända, dels äfven ofta förbises. Det smör som beredes, är antingen ämnadt att förvaras en längre tid, eller ock att genast — d. v. s. inom några dagar — förbrukas. Förfaringssättet bör derefter lämpas, och är, för det förra ändamålet, vida mera omsorg och uppmärksamhet nödig, än för det sednare. ; Vissa foderämnen gifna åt dekor, af hvilka mjölken vinnes, verka ganska menligt på smörets förmåga att hålla is. Sådana äro rotfrukter i allmänhet (kanske med undantag al morötter) oljekakor, drank m. fl., hvaremot hö och halm, bladväxter, gräs och säd anses fullkomligt oskaäliga. Vidare fordras för detta ändamål att gräddan afskummas innan mjölken hunnit taga någon märkbar syra; och att om man vill bereda smör af största förmåga att hålla sig, ej heller den afskummade gräddan får -surna. Detta iakttagas dock sällan, och i sjelfva Holstein, der man är så angelägen att få smör som tål att länge förvaras, tillåtes gräddan efter skumningen att något surna. Det lider dock intet tvifvel, att smör efter söt grädda håller pig längst och är bäst tillsmaken. Men deraf följer ej att sistnämnde method är den fördelaktigaste. Den gifver betydlig förlust i qvantitativt hänseende, hvi:ken:ej fullt kan ersättas af den bättre qvantiteten. Derföre är den ock ingenstädes allmänt antagen. Professor Trails försök, anförda i 4:de delen af Kongl. Landtbruks-akademiens Handlingar, upplysa detta på ett särdeles öfvertyande sätt. Han försökte att tjerna, med en iten tillsats af kallt vatten: 1:o Uppvärmd söt grädda. 2:o Lindrigt sur mjölk och dess rädda tillsammans. 3:o Lindrigt ;surnad gräda. 4:o Kall söt grädda. Resultatet blef: N:o 1 gaf mesta smöret, af rik färg och god smak; men det höll sig sämst af alla. N:o 2 gaf mycket och välsmakande smör, fastän af blek förg. Det höll sig vida bättre. N:o 3 gaf godt smör, till ringare qvantitet, men som höll sig ganska väl. oo N:o 4 gaf godt smör, som höll sig bäst af alla sorterna, men minst af alla till qvantiteten. . Det försöktes äfven atttjerna söt mjölk med dess -grädda tillsammans; men det blef ej smör, oaktadt 3 timmars tjerning. Man finner häraf att smörets qvantitet står i omvändt förhållande till dess förmåga att hålla sig. Med andra ord: Det är inblandningen af ostämne, som ökar smörets qvantitet, och med detsamma gör att det härsknar. Uppvärmning af gräddan eller tillsatts af varmt vatten ökar något qvantiteten, men försämrar betydligt smörets beskaffenhet. De relativa qvantiteterna af smör, som erhöllos vid ofvanstående försök, voro följande: Om N:o 1, som gaf största produkten, antages hafva gifvit — 100. så gaf N:o.2 —-. 91. PNG TO ön Ni0:dis dl: Methoden N:o 2, eller tjernandet af lindrigt sur mjölk med dess grädda, är således? detta Känseende den mest ekonomiska, eraedan mängd och godhet här äro i högsta grad förenade. Vi hafva sett, att gräddans uppvärmning gifvit mycket smör, men af sämre qvalitet. Detta strider dock till någon del mot annan erfarenhet, t. .ex, mot de af hrr Barclay och Allen gjorda försök, enligt hvilka uppvärmd ädda gaf ej allenast sämre, utan äfven minIre smör. , Enligt dessai Skottska Höglandssällskapets Journal införda försök, är den rätta temperaturen af gräddan eller mjölken för smörets frånskiljande, 10 till 139 Cels, och den bör ej i något fall få öfverstiga 189. Då man vill på detta sätt tjerna mjölken tillsammans -— 4 dess grädda, förfar man vanligen sålunda, att man låter morgonmjölken stä ett dygn, och aftonmjölken öfver natten, hvarefter båda sammanblandas och tjernas. — l Under stark sommarvärma kan detta dock vara för länge, och mjölken blifva surare än man önskar, särdeles i den händelse om man icke har en väl inrättad mjölkkällare; i sådant fall låter man aftonmjölken blott stå öfver natten och morgonrmjölken blott så länge att den hunnit svalna, då båda blandas tillsamman och tjernas. Då mjölken tjernas tillsanimans med sin grädda, fordras en temperatur af omkring 18. Denna method gifver icke allenast godt och mycket smör, utan äfven en söt och särdeles smaklig tjernmjölk, af en vida bättre qvalitet än den skummade mjölk som man vanligen köper på städernas torg. Om man icke läter! mjölken stå öfver 12 timmar (i medeltal för båda mjölkningarne) så blifver tjernmjölken till smaken nära liknande oskummad mjölk, och man har svårt att. öfvertyga sig att ickel en stor del af gräddan — och således äfven! smöret — är qvar i densamma, hvilket Lkväll. ingalunda är händelsen. Det är denna tjernmjölkens förträffliga beskaffenhet, och det höga pris till hvilken den kan säljas, som beredt förfaringssättets allmänna antagande il vissa delar af Skottland, och vi äro för vår del öfvertygade att det förtjenade antagas äfven på de egendomar i vårt land som i följd af deras läge kunna med lätthet afsätta mjölk och färskt smör till närbelägna städer. Att äfven en vida bättre ost än den vanliga skumosten .borde kunna beredasaf samma tjernmjölk, är åtminstone i hög grad sannolikt.! Några försök i denna väg hafva vi dock ickel hört omtalas. Kan eller vill man ej tjerna mjölk ock grädda tillsammans, så är sannolikt bäst att — såsom bos oss vanligen sker — tjerna lindrigt surnad grädda, som dock -bör hafva blifvit afskummad innan mjölken hunnit antaga någon märklig grad af syra. . Annat är förhållandet om man vill bereda smör till omedelbar förbrukning. —Då kommer endast dess smakliga beskaffenhet ifråga, och dess förmåga att-hälla s g tages-ej i be