lyssna vid cet sparsamma lampskenet till de gaml
berättelser om längesedan: försvunna tider, eller up
bygga sig med läsningen af andaktsböcker, ty hvar.
RR i Torneä kan läsa och skrifva svenska spri
et.
Om vintern har man ätskilliga sällskapsnöjet
Grannarne församla sig hos nägon välmående borgar
de unga dansa efter en fiol, medan de gamla röka s
pipa och fröjda sig öfver ungdomens förlustelse
Men man mäste läta uvgdomen af bäda könen vede
faras den rättvisa, att den är anständig, tyst, är
och gudfruktig. Alderdomen aktas högt; söner oc
döttrar lyda blindt sina föräldrar och äfven sedan c
blifvit fullvuxna och hafva eget hushåll, företaga c
sällan nägot vigtigare utan att begära föräldrarn
råd eller samtycke. v
Åkerbruket i Torneå och dess omgifning är at ring
betydenhet. Man sär på ett och annat ställe råg oc
korn men säden gär däligt för den korta sommarer
skull. Dock växer tillräckligt med säd i trakten fö
att förse invänarne med brödföda.
— UNDERRÄTTELSER FRÅN UTVANDRARE. FöL
lidet år i Maj afreste ifrån Blekinge 3:ne persone
till Norra Ameriku,. nemligen Garfvaren - Jonsor
Ahlström från Lyckeby, och Trädgärds-mästare
Salmoni samt en yngling, slägtinge till Ahlström
Begge de förstnämde voro arbetsamme, mogne män
och icke obemedlade. Efter moget begrundande ha
de de beslutat sig att utvandra till Norra Amerika
Najaden har erhållit del af ett bref från dem, dat
Yorktown d. 16 Augusti, hvaride berätta om sin res:
och ankomst till Amerika samt sända helsningar. til
sina härvarande vänner.
Den 3 Juni lemnade de i sällskap med flera utvan
drare Götheborg med Briggen Julie. Den 14—2
Sp Engelska Kanalen. Den 20 Juli tegs ameri
ansk lots ombord, och d. 24skedde landstigningen
New-York. Följande morgonen kom Pastor Hedströn
(broder till Bagare Hedström i Lyckeby) ombord til
utvandrarne på briggen. Han utdelade dervid bibla
på Svenska och Engelska spräken, dels mot lågt pris
dels gratis till de obemedlade: Dessa biblar lära va
rit inköpta för till sådant ändamäl förärade medela
Jenny Lind. — Brefskrifvarne .omtala första intrycke
af denna storartade stad, derlif, rörelse och verksam
het råda till en grad, som mäste sätta fremlisga;
från en stilla vrå af Sverige i högsta beundran
5000 större och mindre fartyg i hamnen; 1000-tal
vagnar och en otrolig mennisko-massa på gatorna
hvilka alla synas hafva brädtom; 11 våningars palat
ser; stora byggnader af jern;-m. m. ;
Efter inhemtande af räd och upplysningar af Pasto
Hedström, lemnade- de New-York d. 30 Juli för ät
resa till staten Indiana. Resan skedde dels på ka-
nalerne dels på jernvägar. Nu var det den utomor
dentliga vegetationen i den fria naturen; som mäste
väcka fremlingarnes förundran. Gran och tall syn
tes mera sällan, på ätskilliga ställen planterade såsom
prydnader. Deremot var öfverflöd på sådana vexter,
som man i Sverige endast träffar i orangerier: Per
sikor, Aprikoser, Muallbär, Vin-drufvor. Den 10 Augusti
ankommo de till staden Lafayette, den största i Indi-
ana. Indiana beskrifves säsom en bland de bördi-
gaste trakter af Amerika, men nästan icke besökt af
Svenskar. Jorden ersätter i öfverflöd odlarens möda.
Här finnas stora betes-fält, der gräset vexer 2 al-
nar högt och som ingen skördar.
Brefskrifvarne, som — hvilket är väl att märka
— icke kommo obemedlade till. landet, och således
icke, like så mänga tusentals tanklösa utvandrare,
genast behöfde tillgripa hvad arbete som helst för att
lifnära sig, göra härefter åtskilliga reflexioner öfver
Amerika och jemförelser med Sverige, hvilka dock
naturligtvis, i anseende till den koria tid de vistats
der, till stor del mäste grundas mera på hvad de
hört, än hvad de sjelfva ännu hunnit erfara. De
bekräfta dock, hvad man sä ofta tillförne från utvan-
drare förnummit, att nemligen den, som: har helsa,
krafter och arbets-förmåga samt medel att bekosta icke
allenast öfverfarten, utan äfven de långa resorna inuti
landet samt efter nägon klok plan ställer sina företag
der och kan lära sig Engelska, hvilket är ett godt
kapital., den mäste oftast finna sig bättre i det fria
Amerika, der frihet och ordning råda jemte hväran-
dra, och der iogen föraktas för sitt ständ eller sitt
yrke, utan hvar och en skattas efter sitt verkliga
mennisko-värde, sin flit och sin arbetsamhet, och der
ingen, som vill och kan arbeta, behöfver lida nöd,
eller af nägra slags institutioner hämmas och hindras
i sin verksamhet. a
Yorktown, en köping der brefskrifvarne nu uppe-
köllo sig, ligger helt nära Lafayette, hvilken stad
ligger 1000 Engelska (ungefär 150 Svenska) mil frän
New-York, är blott 15 är gammial och räknar 7 aå
S000 innevånare, men tillvexerdagligen, synnerligast
sedan jernbanor nyligen äro anlagda i flera rigtnin-
gar till närgränsande orter.
Bäde garfveri- och trädgårds-mästare-yrkena om-
talas såsom lönande; men de hade ännu icke beslu-
tat sig, hvar de skulle stanna, utan sysselsatte sig nu
hufvudsakligast med att lära sig Engelska språket,
hvilket de ansägo såsom öundgängligt. För öfrigt
voro de på allt sätt nöjde och belåtne med sitt
beslut att resa ut.
I ett sednare i dessa dagar ankommet bref, endast
en mänad gammalt, omtalas att Jonsson-Ahlström
och hans unge slägtinge antagit arbete hos hvar sin
garfvare och Salmoni hos en trädgärds-mästare, i
trakten af staden Lafayette, och befinna sig mycket
— LaDY NORMANBY har i det ögonblick hon
stod i begrepp att lemna Paris funnit sig vara före-
mäl för ett storartadt bedrägeri. Vid underrättelsen
om engelska ambassadörens förestående afresa pre-
senterades nemligen en massa räkningar uppgående
till ett belopp af icke mindre än 80,000 francs. La-
dyn hade dock redan en gäng betalt alla dessa räk-
ningar genom sin maitre-dhötel, en italienare vid
namn Salvator. Vid anstäldt förhör med denne har
det döck visat sig att han törskingrat de honom an-
förtrodda. pemningarne. Salvator som varit i Norman-
bys tjenst i 18 är, ursäktade sig med att han spelat
på börsen, men det lärer isynnerhet vara hans strät-
van att i ett visst slags säliskapskretsar uppehålla sin
rang säsom föregifven attache vid engelska missio-
nen, hvilket kostat honom betydliga summor och för-
ledt honom att tillgripa sin husbondes egendom.
— HENRIETTE SONNTAG väntas till Hamburg,
för att der gifva gästroller. För närvarande uppe-
häller hon sig i Dresdeh. Hon reser med sin man,
sina barn och en talrik betjening.
— Fanny Cerrito är väntad till Wien för
len instundande italienska opera-säsongen.
— Berlioz ämnar uppsätta sin nya opera
Benvenuto Cellini äfven på en tysk scen (Wismar).
— Liszt har nyligen fulländat en stor fan-
aisie med fuga för orgel (eller fortepiano å 4 mains)
fver Köralen i Meyerbeers Profets och dedicerat
arbetet till den berömda komponisten.
-— Den i sista tiderna så ofta omtalade
Plora Fabbri, hvilken i Paris och London gjort en
alldeles makalös furore, är född i Florenz 1826, upp-
rädde redan som helt ung med stort bifall på flera
talienskallscener, belönades af bland andra enkekej-
sarinnan Marie Louise i Parma med ett präktigt arm-
pand midt under en föreställning på operan derstädes,
samt i Trieste utaf Vladikan af Montenegro med ett
— poem, inträffade derefter i Paris just vid den tid
lä Taglioni nedlade sin trollstaf och Carlotta Grisi
oeredde sig till utflygter åt andra häll, samt blef ge-
ast anställd som första dansös vid stora operad.
Hezhes gratie säges vara ieke mindre beundransvärd
in hennes skönhet; hennes skola icke mindre fullän-
lad än hennes naturliga vighet, elasticitet och lätt-
ietn. Det har i Paris blifvit ett ordspråk, att Fiora
Fahhri har —- stämnsltar af stR. - KT Be ÄG RR