Då vi för några veckor sedan yttrade oss i anledning af den knapphändiga behandling skatteförenklingsfrågan rönt vid det prosmöte, som den 5 sistl. Februari i Linköegde rum, uttryckte vi tillika vår förväåning öfver hr t. f. landshöfdingen grefve Hamiltons förfarande att vid detta tillfälle lemna 4 an sådana upplysningar, somj: dömande ovilkoriigen bordt med, för att tjena till någon ledning för disEnligt Östgötha Correspondentens för mötet hade nemligen grefve summat att, i anledning. af hr trande att det understundom kunde indring för mindre bemedlade hemre att utgöra dagsverken in natura. slysa de deputerade derom, att dagsvericke i något fall komma att in natura as, utan alltid böra af räntegifvarne med ingar lösas, hvarigenom det inträffade, issionen öfver den vigtiga frågan öfd2 gränsor, inom hvilka det bordt grefve Hamilton angeläget att sammanhålla den, för att icke frågan skulle, på sätt nu egt rum, helt och hållet borttrasslas. Vi hafva sedermera med hvarje postdag väntat att Östgötha Correspondenten skulle innehålla någon förklaring öfver berörde redogörelse, oaktadt den hade alla kännetecken af att vara riktig, men då någon sådan icke afhördes, meddelade vi i fredags en ytterligare artikel i skatteförenklingsfrågan, hvarvid provinsmötet i Linköping i förbigående vidrördes. När denna artikel redan var uppsatt, mottogo vi Östgötha Correspondenten för den 25 sistl. Februari, som innehåller den upplysning, att grefve Hamilton under ifrågavarande tförrätthing skulle ganska omständligt förklarat såväl innehållet af nu gällande författningar, beträffande både räntedagsverkenas och öfriga i grundskatten ingående persedlars utgörande, som ock hvad angående prestation af de nya räntepersedlarne är vordet föreslaget; men att då Kongl. Maj:ts till dess befallningshafvande aflåtna bref i ämnet endast anbefallde, att i protokollet öfver sammanträdet skulle upptagas de anmärkningar, som räntegifvarnes deputerade kunde hafva att anföra emot de till bibehållende för framtiden föreslagne skattetitlar, kunde samma protokoll icke tillika innehålla någon redogörelse för de särskilda upplysningar, hvilka grefve Hamilton under ledningen af öfverläggningarne lemnade; hvarjemte Östgötha Correspondenten tillagt, att dess berättelse allenast haft till syftemål att referera resultatet af sammankomsten, hvadan det ansetts öfverflödigt att omnämna hvad landshöfdingen utom protokollet upplyst, helst Kongl. Maj:t, jemväl infordrat länsstyrelsens särskilda underdåniga utlåtande i frågan. Vi hafva icke föreställt oss annat, än att de till frågan hörande handlingar blifvit vid mötets början uppläste, och dertill synes man ock hafva inskränkt sig, men sådant kunde i en så invecklad fråga som förevarande icke vara tillfyllestgörande. Det hade tillhört grefve Hamilton, att då hr Swartz framställde fördelen af dagsverkenas utgörande in natura, särskildt upplysa deputerade att ett sådant utgörande icke någonsin skulle ifrågakomma, hvarvid Hamilton kunnat till yttermera vissol: , att den dagsverksskyldighet, sora forde in natura utkräfvas till åtskilliga r öch egendomar i riket, i sednarel: vit reglerad och aflöst. Om detta t, hade friherre Funck säkert icke förenat med hr Swartz eller hrr Svartling och srgman derefter yttrat farhågor för dagsvernas utkräfvande in natura, hvarigenom svåten att bringa de i öfrigt nog stridiga garne till något helt blef ännu större, ch ändamålet med mötet, som naturligtvis bordt gå ut på att i frågan utröna den allmänna åsigten hos de skattskyldige, helt och hållet förfelades. Men det är icke för att framhålla grefve Hamiltons förfarande vid ifrågavarande möte, som vi lägga vigt vid skatteförenklingsfrågans behandling i Linköping. Man kan icke vänta att en t. f. landshöfding, som förut endast innehaft militära tjenstebefattningar, skall vara hemmastadd i det invecklade skatteväsendet; och man har hunnit att vänja sig vid den fö-l råställningen, att landshöfdingarne i allmänhet icke förvärfva sig några närmare insigter i hvad som erfordras för att nödtorfteligen sköta dessa vigtiga embeten, förr än de blifvit dertill förordnade eller utnämnde. Vi hafva velat fästa de skattskyldiges i de öfriga länen uppmärksamhet å nödvändigheten att låta den vigtiga frågan å de följande mötena få en annan behandling än den, som i Linköping egt rum. Vi uppmana dem derföre att på förhand taga närmare kännedom om handlingarne och framför allt den s. k. skatteförenklingskommittåens år 1847 afgifna förtjenstfulla betänkande, hvilket blifvit till de administrativa auktoriteterna utdeladt och särskildt finnes il bokhandeln att tillgå. Det är af högsta vigt att de skattskyldige låta erna veta hvad de verkligen tänka öm det nu framställda skatteförenklingsförslaget, och att pluralitetens mening både utrönes och gör sig gällande, För detta ändamål torde antingen preliminära sammankomster emellan de deputerade vara erforderliga, hvartill de kunde dagen före de utsatta mötena i residensstäderna sammankomma, eller de deputerade böra så länge derstädes uppehålla sig, att de, innan definitift yttrande meddelas, ega fullständig kännedom: om hvad som för frågans riktiga bedömande erfordras. Mr — Våra upplysningar om rätta förhållandet med den blifvande biskopens i Calmar lönlöshet, och huru föga sannolikt densamma, såsom Svenska Tidningen påstått, borde kutma vara anledning till det långa och mot allt bruk vid: biskopsutnämningar så helt och hålstridande dröjsmålet med den ifrågavarande let on tenhet öfver denna utgång af saken, rjag tror Teo LAR snNvRlictarnnt STA IN