nolikt få en vacker framtid, då den blefve genom icke mindre än 4 stora och vigtiga kommunikations linier stapelorten för en högst vidsträckt, industridrifvande landtbygd. . Man vet huru mycket opinionen på sista tiden vändt sig både i Sverige och Norge till förmän för förbättrade kommunikationer. I Norge har uppmärksamheten länge varit fästad på möjligheten afen genare och beqvämare väg till Stockholm, än den länga landsvägen öfver Kongsvinger och Arvika till Carlstad. Helt färska undersökningar hafva nu gifvit anvisning på en annan farled. Det är bekant att den jernväg, som nu bygges i Norge emellan Christiania och Eidsvold, berörer sjön Öijerns norra ända, och att man härifrån ämnar genom en kanalanläggning göra Glommen segelbar ända till Kongsvinger. Härifrån skulle den mindre väg, som nu finnes till Hofors, utvidgas och förbättras till god landsväg, och en ny dy lik derifrän utsträckas till röset n:o 82 vid riksgränsen. Derifrån finnes en af staten på 1830-talet anlagd väg till hemmanet Märbacka, straxt söder om Lekvattnets kapell, derifrån en ny väg blef förlidet är af brukspatron Carlmark färdigbyggd till dess nyanlagda bruk, Gustafsdahl, hvilken skulle utvidgas och medelst en ny väg utsträckas till Thorsby vid Frykens norra ända. Derifrån kommer man på ängbåtar och jernväg till Carlstad. Landväg . emellah Christiania och Carlstad behöfde då endast begagnas ifrån Kongsvinger till Thorsby, en jemförelsevis obetydlig väg om 7 mil, förutom jernvägarne ifrän Christiania till Öijern -och den vid Frykstad. Man lärer i Norge vara synnerligt animerad för denna plans realiserande.