1 goda vilkor stadde blifvit ökadt från 16,024 till 17,569
eller med :8,7 proc. ;
i bergliga d:0 blifvit ökadt från 49,795 till 55,305
TE eller rsed 9,9 proc. !
i knappa d:o blifvit ökadt från 27,260 till 28,886
eller med 5,9 proc. och
i fattiga d:o blifvit ökadt från 11;303 till 12,562
eller med 10,0 proc.
Säledes hade. väl de fattigas antal förökats mest, men
samanräknar man de tvänne första och de tvänne sista
klasserna,- hvar för sig, finner man att de förmögna
och -bergades antal ökats med 18,6, men de obemed-
lades med allenast 15,9 procent.
Antalet af de genom olyckshänrdelser omkomne bar
under är 1849 varit nägot större än 1848 — det ut-
gjorde nemligen detta är 2141, men 1849: 2392 —,
men mindre än medeltalet äf:de på sädant sätt om-
komne under femärsperioderne ;1849—45 samt 1835—
40, då antalet utgjorde 2915;8 och 2646;8 ärligen.
Under är 1849 förekommo färre barnmord, sjelfmord,
förgiftningar af väda, drunknade och andra icke spe-
cificerade tillfälliga olyckshändelser, än under 1818,
men af alla andra olycksfall ett större antal. Der-
ibland hade största tilltagandet varit uti: Smittkop-
por, hvaraf 1848 blott 71, men 1849: 341 aflidit;
i barnsbörd . . . 1848: 426, 1849: 530,
mörd. .. sc e.ce. NM 49, 55,
af starka drycker. 56, — --67,
ibjälosade . . . 32, 36,
af äska ibjelslagne 5, -sll, o.s.v.
Säsom vanligt har, bland alla de genom olyckshän-
delser. omkomne de drunknades. antal varit störst.
Det utgjorde ensamt omkring ?;:delar af hela antalet.
Också torde knappt nägonstädes i Europa, utom i
Norge, ett så stort antal menniskor omkomma på sjön
som i värt fädernesland. Det utgjorde t. ex. under
ären 1840-1845, i medeltal 1181 personer, eller 1
af hvar 59:de bland de ärligen döde, och 1849: 1074
eller 1 för hvar 63:dje, men i Danmark, efter et!
femårigt medeltal frän 1834 till 1839, blott 229 eller
1 på 127, i bertigdömena Slesvig och Holstein under
samma: tid blott 98 eller 1 på 176, och i Ryssland
1831, 3286 eller 1 på 365 af alla de samma är af-
lidne.. I Norge drunknade är 1845, 677 personer
eller 1 af 32 bland alla de under äret döde.
Det är glädjande att finna, det sjelfmordens antal
i Sverige under är 1819 förminskats i jemförelse med
säväl 1848 som 1847. Man räknade nemligen först-
nämnde är blott 225 sjelfmördare emot 1848: 234
och 1847: 227; men vid jemförelse med förhällandet
i äldre tider är detta lilla framsteg knappt nämnvärdt.
År 1780 förekommo till exempel blott 42 sjelfmord
eller 1 bland 1088 döde; är 1810: 74 eller I bland
1021 döde och: 1849:--225 — ett på-301 döde! —
Och likväl kan förhällandet i Sverige kallas bögst
fördelaktigt t jemförelse med de flesta af Europas
öfriga länder, af hvilka vi blott vilja citera Norge,
hvarest under perioden 1846—1850 ärligen inträffade
150 sjelfmord eller 1 för bvart 171 dödsfall, samf
Danmark, der under ären 1834—1839: 246 individer
hvart år beröfvade sig sjelfve lifvet, och säledes 1
sjelimord. förekom bland 118-dödsfall.
Tid och utrymme förbjuda oss att längre utsträcka
denna anmälan af tabellkommissionens berättelse och
ännu: mera att ingå i någon egentlig granskning
deraf; Blott ville vi, innan vi. sluta, uttrycka den
önskan att tabellkommissionen mätte egna någor
större uppmärksamhet ät det ioflytande på folkmäng-
den, som in- och utvandringarne utöfva, samt säledes
söka förskaffa sig och meddela allmänheten, huru
stort antal menniskor, som ärligen invandrat frin
främmande länder eller dit utflyttat, med upptagande
af orten hvarifrån och hvartill denna in- eller utflytt:
ning ägt rum. De uppgifter, som i detta afseende
af kommissionen meddelas, äro nemligen bäde alltför
ofullständiga ocb, såsom vi befara, icke heller fullt
tillförlitliga. Det ser, till exempel, nägot besynner-
ligt ut att, år -1849, 5219 inflyttat till. riket och et
jemnt lika stort antal utflyttat, i synnerhet då vi se
en dylik precision förekomma äfven under flera före
gående är.