brand rar evt ÄRAN N
Enligt kongl. cirkuläret den 6 Juli 1849 skall äm-
nesläsning i alla elementarläroverk införas ju förr de-
sto hellre, lärdoms- och apologistskola förenas till ett
läroverk, hvarest skall meddelas så fullständig un-
dervisning, som läroverkets omfång medgifver; och
frän och med den tid, dä läroverk och undervisning
blifvit så ordnade, skall hvarje vid läroverket i tjenst-
göring anställd lärare erhålla så stor lönetillökning,
att den tillsammans med hans redan innehafvande l,
löneförmåner uppgär till den i fastställd öfvergängs-
stat för hans plats upptagna summa, med vilkor,
bland, andra, att läraren ätagersig för framtiden den
förändring i sina åligganden, som uti en ny skolord-;
ning kan i nåder varda anbefälld. l
Med afseende på en sädan förändring, äfvensom
att gymnasium skulle med lärdoms- och apologistskola l
förenas till ett sammanhängande läroverk, hafva rik- l
sens ständer för sin del beslutat en tillökning i detl1
för elementarläroverken uppförda anslag, mot upphö- 1
l
1
1
rande af terminafgift till lärarne, men erläggande af
5 rdr bko i hvarje termin för hvafje lärjunge, med
undantag af de medellöse; hvarjemte säsom vilkor:
för de beviljade anslagens användande, riksens stän-
der föreskrifvit att från och med den dag, då ny af-
löningsstat träder i verkställighet, skall -vid hvarje
särskildt läroverk meddelas så fullständig undervisning,
i de till allmän medborgerlig bildning hörande ämnen, t
som läroverkets omfång medgifver.
Efter hvad sälunda blifvit tillgjordt, synes det all- l
männa hafva egt rätt att fordra en genomgripande l
förändring af de läroverk der den nya aflöningsstaten
blifvit tillämpad; äfvensom de föräldrar och mälsmän, g
hvilkas barn begagna elementarläroverk, hade anled-l;
ning till förväntan, att innan den nya beskattningen,
neml. terminafgiften, utkräfdes, en reglering af sko-l!
lan skulle skett så, att lärjungarne sattes i tillfälle
inhemta kunskaper, ovilkorligt nödvändiga för allmän l1
medborgerlig bildning. s
Utan att synnerligen misstaga sig, torde man kunna lf
antaga, att största antalet lärjungar slutar sina stu-lj
dier när skolan är genomgängen; men erhäller vällt
denna ungdom, ätven der den nya aflöningsstaten blif-f
vit tillämpad, en allmän medborgerlig bildning? Ilg
Maria församlings s. k. högre lärdomsskola här i huf-
vudstaden t. ex. läses i geometri endast ganska litet, ll
och i logik, naturkunnighet, sedelära, rätts- och sam- lt
hällslära, intet; säledes, efter flerårig undervisning, F
stär ynglingen, dä han skall utgå från skolan, utilt
fullkomlig okunnighet om flere af de vigtigaste äm- J
nen för allmän medborgerlig bildning. I nämnde skola lg
sättes latinet och grekiskan i främsta rummet, och r
engelska spräket, så nödvändigt, i synnerhet inom ln
handeln och sjöfarten, läses alldeles icke. I
För ynglingar, som icke gå den lärda vägen, och I
de äro de fleste, egnar sig deremot Catharina apo-p
logistskola ojemförligt bättre än nyssnämnda lärdoms-
skola både i anseende till undervisningsämnen och s
metod. Men Maria församlings invänare kunna icke lk
härutaf draga någon fördel, dels i anseende till Ca-
tharina skolas aflägsenhet, dels för bristande utrymme. r
Männe det skulle vara en obillig fordran, att den h
allmänna undervisningsanstalten inom en församling i
kunde begagnas med någon verklig fördel för ynglin- li
garnes framtid? och att fördenskull sädan wundervis-ir
ning meddelades, att en allmän medborgerlig bild-s
ning utsprides? G
Hvilket vore ändamälsenligare, om exempelvis ung-li
domen, i stället att läsa katekesen som en utanlexa,ld
gamla testamentets historia, t. ex. uppträdena med jf
Potifars hustru; Susannas historia, m. m., hellre un-li
dervisades om sättet att i sina omdömen iakttagall
vissa reglor för att finna sanningen; om ungdomenlh
bibringades ett värdigt begrepp om Gud, genom kän- :
s
nedom af naturens verkningar, om de naturliga tin-f
gen; om sättet att enligt rättvisan och billighetenss
grunder uppfylla sina pligter mot Gud, sig sjelf och
andra; att känna dygden och det goda; att lära huru in
inbördes förbindelser, rättigheter och skyldighetero
uppkomma; grunderna för öfverenskommelser, deras!k
rättsenlighet och bindande kraft? t
; Hvilken skulle vilja bestrida det stora värdet af deld
moraliska sanningarne, som innehällas i katekesen;l!g
men de mänga otydliga meningarne, de gamla ordenlu
och föräldrade uttrycken, de mänga bibelspräken,ls
göra denna bok, säsom den nu begagnas, alldeles o-1
tjenlig; barnen kunna omöjligen uppfatta det mestalf
ef hvad som läres i denna del af undervisningen, ät-(
minstone i de lägre klasserna. Af Gamla Testamen-lu
tets historia torde äter de unga ana, eller ock förstäln
alltför mycket, till föga fromma för sede- och rätts-ju
känslan; hvarföre denna historia aldrig borde läsas, !ö
utan efter ett högst noggrannt urval. u
Nuvarande skolsystem, i synnerhet det inom högrell
lärdomsskolan, väcker icke tankekraften och sjelfverk-s
samheten, utan belastar minnet och förslappar hägenl
genom det äterhållande i den tvungna klassläsningen, f
hvilken jemväl är både mödosam och för lärarekalletf
otacksam, I
Må man emellertid följa hvilket skolsystem somd
helst; men att äsidosätta läroämnen, ovilkorligen nöd-1
vändiga för allmän medborgerlig bildning, synes vara
ett. väsendtligt fel i den nya organisationsplanen, dess-!v
mera, som Riksens Ständer fästade, såsom vilkor förlr
de tillökade anslagens användande, att från och medlr
den dag, dä ny aflöningsstat trädde i verkstöllighet,l
skulle vid hvarje särskildt elementarläroverk meddelash
så fullständig undervisning i de till allmän medbor-d
gerlig bildning hörande ämnen, som läroverkets omfång
medgifver. Vv
Uppfyller väl nu elementarläroverket sitt äsyftadeld
ändamiäl, och hvilka äro fördelarne af de stora upp-f
öffringar staten och enskilde än ytterligare fått vid-!h
kännas? n
Vi taga oss jemväl friheten fästa uppmärksamheten h
på en annan omständighet, egande gemenskap medin
lärarnes nya aflöningssätt. Afsigten med en allmänn
skolinrättning är utan tvifvel, att föräldrar och mäls-ji
män så litet som möjligt må betungas med utgifters
till lärarnes aflönande (vid undervisningsverket pålu
Carlberg aflönas lärarne endast af statsmedel), ochs
de betydliga tillökade anslag, hvilka Rikets Ständerti
vid sednaste riksdagar beviljat för elementarlärover- lic
ken, kunna icke vara beräknade på förhöjning, utanf
snarare på förminskning i enskildas utgifter för bar-ja
nens undervisning, åtminstone, säsom nu är förhäl-ld
landet, så länge besparingar ä anslagen finnas. 0
Enligt ofvanomförmälda cirkulär (Författningssam-k
lingen N:o 52 för är 1849) vill det synas, som re- if
geringen ansett de förut frivilliga terminafgifternes
förvandling till. en pälaga, säsom en verklig förmån p
för de beskattade; det heter neml. i 8:de punkten: n
Lärjunge, som njuter undervisning vid läroverk för v
vilket öfvergängsstaten tillämpas, skall, från den tidli
sädan tillämpning begynner, varda befriad från ut-f
gift af terminspenningar till lärarne; men deremoto
säsom bidrag till de för afiöningsstaten beräknade till- la
gängar hvarje termin aflägga (?) 5 rdr, hvilka af rek-ls
tor uppbäras och, pä sätt framdeles derom varder för e
ordnadt, redovisasn. s
Föräldrar och mälsmän kunna likväl icke vara be In
låtne med nzmnde befrielse och den i stället sattalt
afläggningen ; emedan terminsafgifterne tillförene voro ld
frivillige och kunde alltså bestämmas efter hvars ochja
ens räd och lägenhet ra. fl. förbällanden; nu der-1
emot äro dessa afgifter en dryg pPälaga, utan MHot- 11
svarighet i fördelar, i anseende till de-stora bristfäl-(d
ligheterna i organisationssättet.
Utom det bidrag en familjfader lemnar genomsdenic
allmänna beskattningen för elementarskolorna, ärojs
utgifterna vid en af de s. k. högre lärdomsskolorna ln
härstädes till lärarnes aftönande: i
För privatläsning hvarje termin minst . rår 10: —JI
För hvarje ferietermin, i medeltal . . -
I ferminsafgift (som tillförene var frivil-
lig) minsb;sosn -et 6 oc nkelet lenses AB
- — B8s rår
AG Rgs rdr 41: —
dra utgifter, säsom till ved lti
Vid den andra
Säledes för
för hverje lärjunge;
och ljus m. Im.