BLANDADE ÄMNEN,
Charivari om tidens tecken.
Det är naturligt, att då hela den franskal-
pressen förstummats, äfven den qvieke Chari-
vari, erhållit munlås. Sedan den 2 December
har politiken helt och hållet varit bannlystå!
från detta blad. Förgäfves har man i dess
spalter sökt de små skarpt satiriska redogö-
relserna för de politiska debatterna; fåfängt
har man bland dess karrikatyrbilder sökt hr
Thiers lilla figur med den infernaliskt snus-
förnuftiga blicken, eller hr Dupins långa näsa
eller Louis Napoleons i tusen variationer fram-
kommande gestalt. Då sålunda-hvarje äfven
den ringaste politiska anspelning varit ute-
stängd från bladet, har det icke varit lätt att
förse det med tjenliga ämnen. Pariserlifvet
har icke varit tillräckligt, utan Charivari har
måst se sig om i provinserna, ja tili och med
alltsomoftast gå öfver Frankrikes gränser, för
att med sin kritiskt-satiriska Iorgnett betrakta
främmande företeelser. Och när händelserna
på jorden icke räcka till, vänder Monsieurl:
Chäarivari- sig till coelesta fenomener, atmo-
sferiska och klimatiska företeelser och gör till
och med dem till föremål för sitt skämt. Så
finner man t. ex. i ett af sednaste n:r af
Charivari följande artikel af Taxile Delord,
som äfven rör vårt land och som bland an-
nat visar, att denne muntre herre; liksom
Fransmännen i a:lmänhet, icke är särdeles
bevandrad i geografien. å
Flera akademier komma att säsom täflingsämne
för nästa är framställa: Jordbäfningen i Bordeaux.
Akademien i Madrid äterigen bestämmer ett pris
af tusen realer åt författaren af den bästa ode öfverk
den märkvärdiga företeelsen: Vatten i floden Manca-
nares. :
Akademierna i Christiania, Stockholm, Upsala och
Throndhiem hafva framställt till täfling i poesi för
nästa är, följande ämne: Vintern är 1852, hvilken
med sin milda väderlek förorsakat så många under-
liga fenomener i Norden.
Valet af dessa olika ämnen visar hvilken förvirring
som räder i atmosteren. Värt gamla Europa förän-
drar alla sina vanor.
En gascognisk jordbäfning är en sak, som ingen kan
begripa. Bordeauxbon försatt i ett sicilianskt klimat
är en märkvärdighet, på hvilken man aldrig nog skulle
kunna fästa de lärdes uppmärksamhet. Vi hafva un-
der dessa dagar fått underrättelse om ätt en krater
nyss öppnat sig midt på den mest bördiga vinkulle.
Man skall blifva nödsakad att på kartan inskrifva vul-
kanen vid Chateau-Margaux.
Ända intill denna dag har Frankrike varit befriadt
från jordbäfningar. Genombläddra alla journaler,
studera historien dag ifrån dag, ifrån Teutobocus (?) allt
intill våra dagar — icke den ringäste jordbäfning.
De enda meteorologiska fenomener som observerats i
Frankrike hafva bestätt i grodregn.
Na änma invånarne i la Gironde bygga boningar
med blott exa väning, på samma sätt som invänarne i
Quito eller i. Lima. ve
Sen då Frankrike, ett rof för jordbäfningar, under
det kanhända i detta ögonblick Peru är öfversväm-
madt af grodregn! Länderna förändra icke allenast
sina naturfenomener, utan äfven sitt klimat.
Norden, t. ex., fortfar att vara ett rof för den mil-
daste vinters fasor.
Vi hafva nyligen berättat huru eskimäerna hade
fångat en ung zefir, som hade förirrat sig ända till
Grönland och att de hade trakterat sig med dess kött,
hvars smak de funnit delikat.
Det synes som om Sverige och Norge nu egde ze-
firer till öfverflöd och att de till och med äro ganska
talrika på Island och i Lappland.
I trakterna kring Stockholm ser man skaror af unga
zefirer, som äro sysselsatta med, att med sin varma
andedrägt smälta sjöarnes yta, utan att de tänka på
att d( verka de mest beklagliga förvandlingar.
Dessa unga zefirer sprida sig kring landet, göra
små behändiga skälmstycken åt landtflickorna, hvilkas
halsbeklädnader de bringa i oordning. Man ser dem
bläsa på björkknopparne, för att förmå dem att titta
fram, och lägga sig omkring ljunghedarna för att upp-
värma dem. Svenskarne och norrmännen äro redan
familjära med zefirerna, som -ge dem litet begrepp
om mytbologien. Man jagar icke efter dem och äter
dem icke heller såsom hos eskimåerna.
Ena dag var hela trakten kring svenska staden Stral-
sund försatt i bestörtning.
Då borgmästaren en dag promenerade längs floden,
som begränsade hans egendom, tilldrog sig nägonting
glänsande i gräset hans uppmärksamhet, han böjde
sig genast ned och upptog en blomma, på hvars fina,
sammetslika krona dallrade två ellerj tre små dagg-
droppar, strälande såsom diamanter. ;
Ända sedan Linnes tider sysselsätter hela Sverige
sig med botaniken. Borgmästaren upptäckte då til
sin stora häpnad att han höll i sin hand en gullvifra
Se der, utropade han, hvad denna förfärlig
milda temperatur utsätter oss för! Om den svenska
Floran kommer att likna södra och medlersta Euro-
pas Flora, hvilken skall väl då nägonsin mera kom-
ma att studera botaniken i Sverige?,
Uader det borgmästaren i Stralsund upptäckte er
gullvifva, sågo invänärne i Dalarne med en nästa
vidskeplig bestörtning taken på deras hyddor inkräk
tas af okända fåglar, som arbetade på att der bygg:
små pösar af ler, som vid behof skulle kunna tjen:
till nästen.
En af invänarne, som ihjelslog en af dessa fåglar
bar den till närmaste stad, hvarest borgmästaren —
alla svenska borgmästare äro lärda — igenkände de:
för att vara hvad vi kalla taksvalan.
Svalorna äro fullkomligt okända i Sverige. Stor
karna hafva hittills intagit deras plats.
Allt frestar oss att tro, att om detta fortfar, mal
i sommar fär höra talas om gräshoppor i Lappland
Å andra sidan skall man döda pingviner vid strär
derna af Enoghiensjön. :
Under det Madrid nästan försvunnit genom des
flods öfversvämning — de spanska floderna hafva n
vatten — häfva vi hört sägas, att Rhöne har utto;
kat helt hastigt och att Lyon numera blott har Saön
att göra lustresor på.
Cairo är begrafven under tre fots snö och samun
och scirocco-vindar skola qväfva S:t Petersburg.
Storkarne skola sitta uppflugna i Calcuttas koko:
träd och papegojorna skola flykta till de mörka fur
skogarne.
Det är den upp- och nedvända verlden. Man k:
nu vänta sig allt.
— Louis Napoleon har för sina nya min
strar låtit införa nya uniformer, öfverlastade m
broderier, som göra dem mycket dyrare än de gaml
En skräddare på modet, som icke alls har nägon m
lis under sitt projekt, och som icke deruti ser ann
än en kommersiell spekulation, utskickade genast
annons, hvari han erbjuder sig, att förse herrar n
nistrar med uniformer — pä hyra. Man kan ta
dem på mänad, på vecka, till och med på dag. SF
kulanten börjar med att förfärdiga ett dussin unif
mer, graderade efter alla de proportioner, som mia
ståren har att franivisa. De länsökande kunna bö
med en frack, som hr Thiers knappast skulle kun
ET RS MT AR AA hoFTÄRTE Skatten
re RNE s