BLANDADE ÄMNEN, Charivari om tidens tecken. Det är naturligt, att då hela den franskalpressen förstummats, äfven den qvieke Charivari, erhållit munlås. Sedan den 2 December har politiken helt och hållet varit bannlystå! från detta blad. Förgäfves har man i dess spalter sökt de små skarpt satiriska redogörelserna för de politiska debatterna; fåfängt har man bland dess karrikatyrbilder sökt hr Thiers lilla figur med den infernaliskt snusförnuftiga blicken, eller hr Dupins långa näsa eller Louis Napoleons i tusen variationer framkommande gestalt. Då sålunda-hvarje äfven den ringaste politiska anspelning varit utestängd från bladet, har det icke varit lätt att förse det med tjenliga ämnen. Pariserlifvet har icke varit tillräckligt, utan Charivari har måst se sig om i provinserna, ja tili och med alltsomoftast gå öfver Frankrikes gränser, för att med sin kritiskt-satiriska Iorgnett betrakta främmande företeelser. Och när händelserna på jorden icke räcka till, vänder Monsieurl: Chäarivarisig till coelesta fenomener, atmosferiska och klimatiska företeelser och gör till och med dem till föremål för sitt skämt. Så finner man t. ex. i ett af sednaste n:r af Charivari följande artikel af Taxile Delord, som äfven rör vårt land och som bland annat visar, att denne muntre herre; liksom Fransmännen i a:lmänhet, icke är särdeles bevandrad i geografien. å Flera akademier komma att säsom täflingsämne för nästa är framställa: Jordbäfningen i Bordeaux. Akademien i Madrid äterigen bestämmer ett pris af tusen realer åt författaren af den bästa ode öfverk den märkvärdiga företeelsen: Vatten i floden Mancanares. : Akademierna i Christiania, Stockholm, Upsala och Throndhiem hafva framställt till täfling i poesi för nästa är, följande ämne: Vintern är 1852, hvilken med sin milda väderlek förorsakat så många underliga fenomener i Norden. Valet af dessa olika ämnen visar hvilken förvirring som räder i atmosteren. Värt gamla Europa förändrar alla sina vanor. En gascognisk jordbäfning är en sak, som ingen kan begripa. Bordeauxbon försatt i ett sicilianskt klimat är en märkvärdighet, på hvilken man aldrig nog skulle kunna fästa de lärdes uppmärksamhet. Vi hafva under dessa dagar fått underrättelse om ätt en krater nyss öppnat sig midt på den mest bördiga vinkulle. Man skall blifva nödsakad att på kartan inskrifva vulkanen vid Chateau-Margaux. Ända intill denna dag har Frankrike varit befriadt från jordbäfningar. Genombläddra alla journaler, studera historien dag ifrån dag, ifrån Teutobocus (?) allt intill våra dagar — icke den ringäste jordbäfning. De enda meteorologiska fenomener som observerats i Frankrike hafva bestätt i grodregn. Na änma invånarne i la Gironde bygga boningar med blott exa väning, på samma sätt som invänarne i Quito eller i. Lima. ve Sen då Frankrike, ett rof för jordbäfningar, under det kanhända i detta ögonblick Peru är öfversvämmadt af grodregn! Länderna förändra icke allenast sina naturfenomener, utan äfven sitt klimat. Norden, t. ex., fortfar att vara ett rof för den mildaste vinters fasor. Vi hafva nyligen berättat huru eskimäerna hade fångat en ung zefir, som hade förirrat sig ända till Grönland och att de hade trakterat sig med dess kött, hvars smak de funnit delikat. Det synes som om Sverige och Norge nu egde zefirer till öfverflöd och att de till och med äro ganska talrika på Island och i Lappland. I trakterna kring Stockholm ser man skaror af unga zefirer, som äro sysselsatta med, att med sin varma andedrägt smälta sjöarnes yta, utan att de tänka på att d( verka de mest beklagliga förvandlingar. Dessa unga zefirer sprida sig kring landet, göra små behändiga skälmstycken åt landtflickorna, hvilkas halsbeklädnader de bringa i oordning. Man ser dem bläsa på björkknopparne, för att förmå dem att titta fram, och lägga sig omkring ljunghedarna för att uppvärma dem. Svenskarne och norrmännen äro redan familjära med zefirerna, som -ge dem litet begrepp om mytbologien. Man jagar icke efter dem och äter dem icke heller såsom hos eskimåerna. Ena dag var hela trakten kring svenska staden Stralsund försatt i bestörtning. Då borgmästaren en dag promenerade längs floden, som begränsade hans egendom, tilldrog sig nägonting glänsande i gräset hans uppmärksamhet, han böjde sig genast ned och upptog en blomma, på hvars fina, sammetslika krona dallrade två ellerj tre små daggdroppar, strälande såsom diamanter. ; Ända sedan Linnes tider sysselsätter hela Sverige sig med botaniken. Borgmästaren upptäckte då til sin stora häpnad att han höll i sin hand en gullvifra Se der, utropade han, hvad denna förfärlig milda temperatur utsätter oss för! Om den svenska Floran kommer att likna södra och medlersta Europas Flora, hvilken skall väl då nägonsin mera komma att studera botaniken i Sverige?, Uader det borgmästaren i Stralsund upptäckte er gullvifva, sågo invänärne i Dalarne med en nästa vidskeplig bestörtning taken på deras hyddor inkräk tas af okända fåglar, som arbetade på att der bygg: små pösar af ler, som vid behof skulle kunna tjen: till nästen. En af invänarne, som ihjelslog en af dessa fåglar bar den till närmaste stad, hvarest borgmästaren — alla svenska borgmästare äro lärda — igenkände de: för att vara hvad vi kalla taksvalan. Svalorna äro fullkomligt okända i Sverige. Stor karna hafva hittills intagit deras plats. Allt frestar oss att tro, att om detta fortfar, mal i sommar fär höra talas om gräshoppor i Lappland Å andra sidan skall man döda pingviner vid strär derna af Enoghiensjön. : Under det Madrid nästan försvunnit genom des flods öfversvämning — de spanska floderna hafva n vatten — häfva vi hört sägas, att Rhöne har utto; kat helt hastigt och att Lyon numera blott har Saön att göra lustresor på. Cairo är begrafven under tre fots snö och samun och scirocco-vindar skola qväfva S:t Petersburg. Storkarne skola sitta uppflugna i Calcuttas koko: träd och papegojorna skola flykta till de mörka fur skogarne. Det är den uppoch nedvända verlden. Man k: nu vänta sig allt. — Louis Napoleon har för sina nya min strar låtit införa nya uniformer, öfverlastade m broderier, som göra dem mycket dyrare än de gaml En skräddare på modet, som icke alls har nägon m lis under sitt projekt, och som icke deruti ser ann än en kommersiell spekulation, utskickade genast annons, hvari han erbjuder sig, att förse herrar n nistrar med uniformer — pä hyra. Man kan ta dem på mänad, på vecka, till och med på dag. SF kulanten börjar med att förfärdiga ett dussin unif mer, graderade efter alla de proportioner, som mia ståren har att franivisa. De länsökande kunna bö med en frack, som hr Thiers knappast skulle kun ET RS MT AR AA hoFTÄRTE Skatten re RNE s