BLANDADE ÄMNEN, En ledande artikel i Patrie, under tite Salongerna i Paris slutade med nägra ord som väckt mycken bestörtning. Efter att hafva i skarpa ordalag bannat salongerna för deras benägenhet attisina samtal -klandra styrelsen; då likväl presidenten gjort den sä mycket godt och frälst dem från: socialismen, slutar den: Dessa menniskor äro oefterrättliga. — De skola icke tro på skräckregeringen förr än de stå med ena foten på schavotten. Uttrycket är temligen tvetydigt, men det har icke kunnat annat än frambrinBa ett elakt intryck. i — Karrzrrts statistik. Kafte (botan. Coffea arabica) är ursprungligen hemtadt från Abyssinien, hvarest det förekommer Bbäde i sitt vilda och sitt odlade tillstånd. Derifrån fördes det i jemförelsevis nyare tider till Arabien (1450). Det var ej bekant för Araberne förr än 800 är efter Mohammed. Inom ett sekel spridde sig bruket deraf till Egypten och andra delar af det turkiska riket och derifrån fann det sin väg till Europa: En turkisk köpman vid namn Edwards bragte den första kaftesäck till England och hans grekiska betjent tillredde det första gängen säsom ett näringsämne (under republiken 1652). Följande är produktionen i olika delar af verlden: Brasilien 176 mill. EB; Java 124 mill. ; Philipperna 3 mill.; Celebes 1 m.; Arabien 3 mill.; Cuba och Portorico 30 mill.; Laguaira och Porto Cabella. 55 mill. Engelska Westindien 2 mill.; Franska och Holländska Westindien 2 mill.; Malabar och Mysore 5 mill. S:t Domingo 35 mill.; Ceylon 40 mill.; Sumatra 5 mill.; Costa Rica 9 mill. Summa 476 millioner ehgelska skålpund, hvilket, efter 50 sk. Sterling för centnern skulle göra mer än 10 millioner , och supponeradt att tullen på utgjorde 3 pence (11 sk. rgs) skulle det gifva en inkomst ät de särskilda europeiska regeringarne af 3,700,000 .. I Amerika konsumeras 4 gänger så mycket kafte som tå. IEnglahd konsumeras det blott hälften mot tået, hvars bruk alltmera tilltager. I Sverige konsumeras 8 mill. I kaffe, hvilket-gör omkring 22,, på personen, dä deremot af det helsosammare och billigare. teet ej konsumeras: mer än omkring 60,000 X. — FÖRDELEN AF TRÄLADDSTOCKAR TILL STUDSARR OCH KERIGSGEVÄR. En öfverste Thomson skrifver, i anledning af den stora beställningen i Birmingham af 23,000 nya gevär för engelska armåen, ett bref till Daily News, hvari han på det ifrigaste uppmanar, att laddstockarne mätte göras af trä. Han hade sjelf för 46 är sedan tillhört en skarpskyttekär, fordom 95:te regimentet, som vid denna tid tjenstgjorde i Indien. Der plägade de unga officerarne ofta roa sig med mälskjutning, hvarvid det alltid befanns att de gevär, som sist blifvit utlemnade ur förråderna, voro de som träffade bäst. De tre första skotten voro vanligen de vackraste. Jernladdstaken lemnar skräpor i det inre af pipan, och det är lika lätt att återställa eggen af en rakknif, hvaremot man rifvit med ett jernstycke, som att rikta en bösspipa, hvari man stampat med en jernladdstake, säger der gamle veteranett. Det är få saker så lätta att undersöka som den ifrågavarande. Man behöfver blot på 8 å 14 dagar taga tvenne af kronans nya gevär och profskjuta dem med olika laddstockar. Skulle det visa sig att den af jerni skadar3 pipan, vore det ju