BLANDADE ÄMNEN,
En ledande artikel i Patrie, under tite
Salongerna i Paris slutade med nägra ord som väckt
mycken bestörtning. Efter att hafva i skarpa orda-
lag bannat salongerna för deras benägenhet attisina
samtal -klandra styrelsen; då likväl presidenten gjort
den sä mycket godt och frälst dem från: socialismen,
slutar den: Dessa menniskor äro oefterrättliga. — De
skola icke tro på skräckregeringen förr än de stå med
ena foten på schavotten. Uttrycket är temligen tve-
tydigt, men det har icke kunnat annat än frambrin-
Ba ett elakt intryck. i
— Karrzrrts statistik. Kafte (botan. Coffea
arabica) är ursprungligen hemtadt från Abyssinien,
hvarest det förekommer Bbäde i sitt vilda och sitt
odlade tillstånd. Derifrån fördes det i jemförelsevis
nyare tider till Arabien (1450). Det var ej bekant
för Araberne förr än 800 är efter Mohammed. Inom
ett sekel spridde sig bruket deraf till Egypten och
andra delar af det turkiska riket och derifrån fann
det sin väg till Europa: En turkisk köpman vid
namn Edwards bragte den första kaftesäck till England
och hans grekiska betjent tillredde det första gängen
säsom ett näringsämne (under republiken 1652).
Följande är produktionen i olika delar af verlden:
Brasilien 176 mill. EB; Java 124 mill. ; Philipperna
3 mill.; Celebes 1 m.; Arabien 3 mill.; Cuba och Por-
torico 30 mill.; Laguaira och Porto Cabella. 55 mill.
Engelska Westindien 2 mill.; Franska och Holländ-
ska Westindien 2 mill.; Malabar och Mysore 5 mill.
S:t Domingo 35 mill.; Ceylon 40 mill.; Sumatra 5
mill.; Costa Rica 9 mill. Summa 476 millioner eh-
gelska skålpund, hvilket, efter 50 sk. Sterling för
centnern skulle göra mer än 10 millioner , och sup-
poneradt att tullen på utgjorde 3 pence (11 sk. rgs)
skulle det gifva en inkomst ät de särskilda europei-
ska regeringarne af 3,700,000 .. I Amerika konsu-
meras 4 gänger så mycket kafte som tå. IEnglahd
konsumeras det blott hälften mot tået, hvars bruk
alltmera tilltager. I Sverige konsumeras 8 mill. I
kaffe, hvilket-gör omkring 22,, på personen, dä
deremot af det helsosammare och billigare. teet ej
konsumeras: mer än omkring 60,000 X.
— FÖRDELEN AF TRÄLADDSTOCKAR TILL STUD-
SARR OCH KERIGSGEVÄR. En öfverste Thomson
skrifver, i anledning af den stora beställningen i Bir-
mingham af 23,000 nya gevär för engelska armåen,
ett bref till Daily News, hvari han på det ifrigaste
uppmanar, att laddstockarne mätte göras af trä. Han
hade sjelf för 46 är sedan tillhört en skarpskyttekär,
fordom 95:te regimentet, som vid denna tid tjenst-
gjorde i Indien. Der plägade de unga officerarne
ofta roa sig med mälskjutning, hvarvid det alltid be-
fanns att de gevär, som sist blifvit utlemnade ur för-
råderna, voro de som träffade bäst. De tre första
skotten voro vanligen de vackraste. Jernladdstaken
lemnar skräpor i det inre af pipan, och det är lika
lätt att återställa eggen af en rakknif, hvaremot man
rifvit med ett jernstycke, som att rikta en bösspipa,
hvari man stampat med en jernladdstake, säger der
gamle veteranett. Det är få saker så lätta att un-
dersöka som den ifrågavarande. Man behöfver blot
på 8 å 14 dagar taga tvenne af kronans nya gevär
och profskjuta dem med olika laddstockar. Skulle det
visa sig att den af jerni skadar3 pipan, vore det ju