binda sädana ämnen, och med detsamma tförtaga den it
vämjeliga lukt, som utvecklar sig å latriner och vissa
andra ställen. — Äfven för att öka och förbättrall
stallgödseln använder man torfkol, samt bereder der-
af en artificiell gödsel sälunda, att omkringi 2 vigt-ls
delar kol blandas med 1 vigtdel färsk träck, hvari-
senom erhälles ett preparat utgörande en.luktlös
pulverformig massa, som med -fördel kan användas!
så väl ä äkerjord:som ä ängsmark, och med: lätthet
kan transporteras i korgar och säckar o. 8. v.
— ETT ENKELT OCH ÅF ERFARENHETEN PRÖF
VADT SÄTT ATT PLANTERA BJÖRKAR. Ett ställe,!
ler sjelfsädda björkplantor uppväxt, uppsökes. De
iro vanligen i stor mängd att tillgå, der moderträdt
innes och marken är inhägnad. - Man behöfver då
slott göra sig mödan att med en spade upptaga den
orfva, hvaruti plantan väser till sä pass stort djup
och vidd, att alla rötterna väl och fullkomligt samt
ulldeles orubbade, sammanhänga med torfvan, hvilken
sedan, sä fort möjligt är, nedsättes på det ställe man
vill hafva planteradt, i en förut upptagen mot torfvans
storlek varande grop. Plantan växer sedan säkert
och väl, och behöfver ingen vattning och ingem an-
nan ans än fredande från yttre äverkan af kreaturen
m. m. d.; Planteringen bör dock ske om hösten från
Oktober mänau tills jorden tillfryser. Från 1 tam
till en aln höga björkplantor kunna på detta sätt flyt-
tas, med full säkerhet om ostördt fortfarande växt;
och troligen kan denna lätta method begagnas äfven
i afseende på barrträd och andra träd, n.b. med
iakttagande af den vigtiga omständighet, att jordmä.
-en är tjenlig för plantornas sig utvecklande rötter.
— Björken älskar företrädesvis en sand- eller lerblan-
dad mylla, men gär föröfrigt till i hvilken jordmän
som helst.
— BÄSTA SALVA FÖR BARKSKADOR Å FRUKTTRÄD.
Stenkolsolja utrördrmed aska eller fin jord är den bä-
sta salva för särade fruktträd. Det bärmed öfver-
strukna stället beströs med fin sand, och helas der-
efter lätt.
— ÖRSAKEN TILL .POTATESSJUKDOMEN. Den-
na säkerligen för - hvarje landthushällare -intres-
santa upptäckt. har sistlidne är blifvit gjord at
ne godsegare i Preussen vid namn Karbe. Uti
den generalförsamling af Mark-Brandenburgs cen-
tralförening för landthushållning., som egde rum
i Potsdam den 21 sistl. November, höll hr Karbe ett
tal, hvaruti -han sökte ädagalägga, tt orsaken till
potatissjukdomen till en hufvudsaklig del vore attsö-
ka i — tidens allmänna sedeförderf.
— EN HÅRDRAGEN KONSTITUTION. Den nya
franska konstitutionen gifver den engelska satiristen
Punch - anledning att päminna sig en viss fransysk
munk, som en gäng hade att bland andra helgon-
reliker förevisa ett härstrå af jungfru Maria. Se,
sade. munken till folket omkring honom, under det
han med detsamma höll undan sina händer, se och
tro!e .— Troa, ropade en bonde, jag kan ju inte
se nägot här.. — Kan inte se!s utropade munken;
shvad, du inbilske skurk, hvad vill du dä? I tjugu
är har jag nu visat-härsträt, och ännu aldrig sett det
sjelf!s — Punch menar, att Louis Napoleon visarsin
härdragna konstitution på samma sätt, och frägar,
om -han mnne kan se den sjelf. ;
— ÅNEKDOT OM PErRsiGNY. — Följande frap-
panta underrättelser om denna: Napoleons favorit och
premierminister berättas i en engelsk tidning. Då
br Persigny, eller Fialin säsom han då kallade sig,
stod under: uppsigt af :polisen i Versailles i följe at
hansdeltagandei Strassburgs-affiren, blef det föreslaget
att innesluta honom i. dena allmänna amnestien i an-
ledning af hertigens af: Aumale- förmälning: Men hr
Fialin visade ifrän-sig den erbjudna benädningen,
sägande att han kände sig öfvertygad att de grund:
satser, förs hvilka han: kämpade; en gång skulle segra,
och det parti han tjenade komma till makten och då
ville ban icke hafva händerna bundna af att hafva
emottagit nägon gunst.af orleanska huset.
-— FlvAD ÄR EN MENNISKA VÄRD? En: slaf.
handlare i de Södra Förenta Staterna skrifver i slu-
tet åf förlidet är till sin Korrespondent i London:
Slaf-prisen falla betydligt. Mannen af första qvali-
tet kommer på 650 dollars, flickor 700- d., hustrur
och barn finna inga köpare, Igär har jag betalt en
vacker sexärig gosse med 700 dollars, han väger 5
pund; en 20-ärig flicka, 6 fot hög, köstar mig 820 d.
en annan 850 d. men den sednare är svart och glän-
sande som en mullvad. Alla affärsmännen, fortfar
den klyftige brefskrifvaren, vilja nu köpa endast vars
af samma qvalite, derföre aktar jag mig noga att
bry mig om gamla utnötta siafvar och familjer.
Detta skrifves under sednare hälften af nittonde.
ärhundradet.
— Under det vi bläddrat i en tidninssam-
ling från 1807, finna vi att Januari mänad nämnda
är i ett afseende haft en motsvarighet med
samma månad innevarande år, neml. den blida vin-
tern. Der skrifves frän Sachsen under den 17 Jan.:
Den ovanligt lindriga väderleken, som gör denna
vinter i fysiskt afseende så märkvärdig, påminner
om föregående dylika vintrar, hvaraf i synnerhet
följande utmärkte sig i Tyskland. År 1289 var vin-
tern så lindrig eller rättare varm, att unga flickor
vid Jultiden och på Trettondagen buro kransar af vi-
oler, bläklint och andra vilda blomster. Ar 1420 var
den så varm, att träden blomstrade i Mars, vinstoc-
karne i April månad, och att i sistnämnde mänad
redan gafs mogna körsbär, och i Maj temlige färdi-
ga vinbär. - År 1524 utslogo vid Jultiden liljor och
andra blomster. 1538 var väderleken hela vinterr
igenom ovanligen blid, och framlockade i December
alla slags blomster. 1572 var vintern så varm, att:
Januari träden fingo löf och i Februari foglarna bör-
jade ligga. Likaledes 1585, då vid Påsktiden säder
var gängen i led. - 1607 blomstrade i Februari åt-
skilliga vexter; och 1609 redan i November körs-
bärsträden. 1617 bade man blomster i Januari och
lärkan sjöng; det samma hände 1659. Vintern 1722
var likaledes varm, äfven i norra trakterne, så att i
Januari mänad ej behöfde eldas i boningsrummer
och träden blomstrade i Februari.
Rättelse: I oördaocshladet — artikeln -Fnoland