binda sädana ämnen, och med detsamma tförtaga den it vämjeliga lukt, som utvecklar sig å latriner och vissa andra ställen. — Äfven för att öka och förbättrall stallgödseln använder man torfkol, samt bereder deraf en artificiell gödsel sälunda, att omkringi 2 vigt-ls delar kol blandas med 1 vigtdel färsk träck, hvarisenom erhälles ett preparat utgörande en.luktlös pulverformig massa, som med -fördel kan användas! så väl ä äkerjord:som ä ängsmark, och med: lätthet kan transporteras i korgar och säckar o. 8. v. — ETT ENKELT OCH ÅF ERFARENHETEN PRÖF VADT SÄTT ATT PLANTERA BJÖRKAR. Ett ställe,! ler sjelfsädda björkplantor uppväxt, uppsökes. De iro vanligen i stor mängd att tillgå, der moderträdt innes och marken är inhägnad. Man behöfver då slott göra sig mödan att med en spade upptaga den orfva, hvaruti plantan väser till sä pass stort djup och vidd, att alla rötterna väl och fullkomligt samt ulldeles orubbade, sammanhänga med torfvan, hvilken sedan, sä fort möjligt är, nedsättes på det ställe man vill hafva planteradt, i en förut upptagen mot torfvans storlek varande grop. Plantan växer sedan säkert och väl, och behöfver ingen vattning och ingem annan ans än fredande från yttre äverkan af kreaturen m. m. d.; Planteringen bör dock ske om hösten från Oktober mänau tills jorden tillfryser. Från 1 tam till en aln höga björkplantor kunna på detta sätt flyttas, med full säkerhet om ostördt fortfarande växt; och troligen kan denna lätta method begagnas äfven i afseende på barrträd och andra träd, n.b. med iakttagande af den vigtiga omständighet, att jordmä. -en är tjenlig för plantornas sig utvecklande rötter. — Björken älskar företrädesvis en sandeller lerblandad mylla, men gär föröfrigt till i hvilken jordmän som helst. — BÄSTA SALVA FÖR BARKSKADOR Å FRUKTTRÄD. Stenkolsolja utrördrmed aska eller fin jord är den bästa salva för särade fruktträd. Det bärmed öfverstrukna stället beströs med fin sand, och helas derefter lätt. — ÖRSAKEN TILL .POTATESSJUKDOMEN. Denna säkerligen för hvarje landthushällare -intressanta upptäckt. har sistlidne är blifvit gjord at ne godsegare i Preussen vid namn Karbe. Uti den generalförsamling af Mark-Brandenburgs centralförening för landthushållning., som egde rum i Potsdam den 21 sistl. November, höll hr Karbe ett tal, hvaruti -han sökte ädagalägga, tt orsaken till potatissjukdomen till en hufvudsaklig del vore attsöka i — tidens allmänna sedeförderf. — EN HÅRDRAGEN KONSTITUTION. Den nya franska konstitutionen gifver den engelska satiristen Punch anledning att päminna sig en viss fransysk munk, som en gäng hade att bland andra helgonreliker förevisa ett härstrå af jungfru Maria. Se, sade. munken till folket omkring honom, under det han med detsamma höll undan sina händer, se och tro!e .— Troa, ropade en bonde, jag kan ju inte se nägot här.. — Kan inte se!s utropade munken; shvad, du inbilske skurk, hvad vill du dä? I tjugu är har jag nu visat-härsträt, och ännu aldrig sett det sjelf!s — Punch menar, att Louis Napoleon visarsin härdragna konstitution på samma sätt, och frägar, om -han mnne kan se den sjelf. ; — ÅNEKDOT OM PErRsiGNY. — Följande frappanta underrättelser om denna: Napoleons favorit och premierminister berättas i en engelsk tidning. Då br Persigny, eller Fialin säsom han då kallade sig, stod under: uppsigt af :polisen i Versailles i följe at hansdeltagandei Strassburgs-affiren, blef det föreslaget att innesluta honom i. dena allmänna amnestien i anledning af hertigens af: Aumaleförmälning: Men hr Fialin visade ifrän-sig den erbjudna benädningen, sägande att han kände sig öfvertygad att de grund: satser, förs hvilka han: kämpade; en gång skulle segra, och det parti han tjenade komma till makten och då ville ban icke hafva händerna bundna af att hafva emottagit nägon gunst.af orleanska huset. -— FlvAD ÄR EN MENNISKA VÄRD? En: slaf. handlare i de Södra Förenta Staterna skrifver i slutet åf förlidet är till sin Korrespondent i London: Slaf-prisen falla betydligt. Mannen af första qvalitet kommer på 650 dollars, flickor 700d., hustrur och barn finna inga köpare, Igär har jag betalt en vacker sexärig gosse med 700 dollars, han väger 5 pund; en 20-ärig flicka, 6 fot hög, köstar mig 820 d. en annan 850 d. men den sednare är svart och glänsande som en mullvad. Alla affärsmännen, fortfar den klyftige brefskrifvaren, vilja nu köpa endast vars af samma qvalite, derföre aktar jag mig noga att bry mig om gamla utnötta siafvar och familjer. Detta skrifves under sednare hälften af nittonde. ärhundradet. — Under det vi bläddrat i en tidninssamling från 1807, finna vi att Januari mänad nämnda är i ett afseende haft en motsvarighet med samma månad innevarande år, neml. den blida vintern. Der skrifves frän Sachsen under den 17 Jan.: Den ovanligt lindriga väderleken, som gör denna vinter i fysiskt afseende så märkvärdig, påminner om föregående dylika vintrar, hvaraf i synnerhet följande utmärkte sig i Tyskland. År 1289 var vintern så lindrig eller rättare varm, att unga flickor vid Jultiden och på Trettondagen buro kransar af violer, bläklint och andra vilda blomster. Ar 1420 var den så varm, att träden blomstrade i Mars, vinstockarne i April månad, och att i sistnämnde mänad redan gafs mogna körsbär, och i Maj temlige färdiga vinbär. År 1524 utslogo vid Jultiden liljor och andra blomster. 1538 var väderleken hela vinterr igenom ovanligen blid, och framlockade i December alla slags blomster. 1572 var vintern så varm, att: Januari träden fingo löf och i Februari foglarna började ligga. Likaledes 1585, då vid Påsktiden säder var gängen i led. 1607 blomstrade i Februari åtskilliga vexter; och 1609 redan i November körsbärsträden. 1617 bade man blomster i Januari och lärkan sjöng; det samma hände 1659. Vintern 1722 var likaledes varm, äfven i norra trakterne, så att i Januari mänad ej behöfde eldas i boningsrummer och träden blomstrade i Februari. Rättelse: I oördaocshladet — artikeln -Fnoland