År — 4848, 4849. 4850. halfylle -155,491. -184,080. 106,275. (utom heloch halfylledukar) Bomulls, hvita 4 —12,883. 16,843. 11,523. färgade 8,988. 29;796. 14,422. tryckta 16,542. — 40,845. 33,356. dukar 322. 306. 412. Linne o. hamp: Segelo. tältduk 3,664. — 3,643. — 1,906. Socker rätt . . — 95,064. — 20,413. 60,583. Färger, hvaribland s Indigo. . 80,414. 67,103. 57,464. Blyhvitt . . -199,410. 247,677. 191,962 Catechu : 104,820. — 121,226. 82,853. Cochenille ? 4,372. 5,497. 5,067. Sandel. . . — 71,141. 8,699. — 28,236. Stenkol. . . T:r 311,078. 376,914. 475,733. afsvaflade (Co: kes) . . . a 10,471. 19,315. — .21,271. Stybb(Cinders) 140,480. 113,273. 173,801. Hudar och Skinn: oberedda torra E : 78,225. 226,274. 110,993. andra slag. . 326,580. 242,261. 346,230. Redskap och machiner . . Rdr 114,899. 256,416. 230,546. Gjutstäl . . . I : 16,459. :21,188.: 28,530. Ull svea 26,322. — 132,905. 146,689. Till Storbritannien och Irland utfördes Jern: Stängjern . Sk 145,768. 177,706. 218,851. Smältstycken — 1,152. 3,570. 4,944. Band-, bult-, galleroch knipp -jern, spik och diverse smiden — 415. 293: 173. Kanoner, kulor m.m. . p — 5,614. Stäl . . a 1,205. 8,343. 5,055. Trävaror: Bräder o. Plankor . . . Tolft. -121,077. 128;140. 150,748. Brädstump 116,931. — 96,289. 110,726. Bjelkar och Sparrar . . St. 112,734. — 67,933. 69,585. Master och . Spiror . . 7,523. 5,352. 4,760. Balkstump (Sleepers) . . SE 29,575. — 18,185. 3,943. Spanmål, omalen: Hafre . T:r 217,211. 346,909.. 273,088. Hvete . 7,028. 8,579. 254. Korn. . 26,719. — 14,930. 587. Ärter . .. 17,851. 5,433. 2,003. Vicker . 1,354. 542. 194. Räåg . . . a 4 550. Len Tjära . . . 8,877. 5,822. 6,972. Kreatursben LE —61,365. 48,051. — 45,722. Oljekakor . . Rdr 9,054. -9,580. 11,782. För öfrigt har generalkonsuln uti dess till kollegium afgifne. berättelse anmält: att sistlidet är 1850 syntes, hvad trävaru-handeln beträffade, hafva lemnat förmänligare resultater än de föregäende ären, emedan de partier trävaror som är 1850 importerades till England voro jemförelsevis mindre betydliga, hvarigenom inträffade att priserne, som vid segelfartens början ännu höllo sig ytterst läga, snart stegrades i följd af den inskränkta tillförseln: att hela Jernimporten till Storbritannien, som är 1848 utgjorde 23,868 tons och är 1849 steg till 29,396 tons, är 1850 uppgick till 34,066 tons, hvaraf omkring 29,500 tonsankommit från Sverige: att 6000 tons deraf blifvit från Storbritannien äter exporterade, hvilket lemnade en behållning af omkring 23,500 tons svenskt jern till förbrukning i landet: att tillverkningen af stäl i Sheffield oafbrutet fortgätt under större delen af äret, och att säledes kunde antagas att omförmälde qvantitet jern under samma är blifvit afyttrad i förädladt tillstånd: att under införselsperioden, vanligt stängjern utan svårighet blifvit afsatt till pris varierande emellan 11 10 sh. och 12 10 sh. pr ton: att införseln af Stål från Sverige varit mycket reducerad och att, ehuru efterfrågan af denna artikel varit ringa, priset likväl hällit sig vid 14 å 14 15 sh. pr ton: att spanmålsmarknaden varit mycket nedtryckt under sommaren i följd af ymnig tillförsel från alla häll: att importen af Tjära till. Storbritannien är 1850 utgjort 145,152 tunnor, hvartill Sverige i vanligt förhållande bidragit, samt att priset på denna vara, som vid segelfartens början noterades 16 sh. 6 pence pr tunna, sedermera gradvis stigit i följd af den knappa tillgängen, sä att detsamma mot hösten uppgick till 21 3 22 sh. pr tunna, Nedanstående tabell öfver svenska skeppsfarten på Storbritannien och Irland under sistförflutna tio är utvisar den tillökning i fraktfarten, som varit en följd af engelska navigationslagarnes upphäfvande frän och med är 1850. Antalet af de från Sverige till Eng-: land ankomne svenska fartygen har deremot minskats i jemnförelse med föregående är.