BLANDADE ÄMNEN,
Thalberg förbereder sig till en konstresa
till Amerika. ,
— Servais, den ryktbare violinisten, gör för
närvarande furore i Polen.
— Den bekanta operakomponisten Verdi är
för ögonblichet i Paris, men säges snart ämna åter
vända till Italien, der han eger ett stort landtgods
och i de sista ären nästan uteslutande sysselsatt sig
med jordbruket i stället för musiken. h
— Ole Bull har från England inskeppat sig
till Newyork.
— GULDET I AUSTRALIEN. Enligt underrät-
ielser från Sydney af den 13 sistl. Sept. är skörden
derstädes utomordentligt rik. I grufvorna voro minst
40,000 personer sysselsatta och alla gjorde goda affå-
rer, så att man kan antaga, att vinsten i är skall
stiga till flera millioner.
I Sydney visades ett block, som vägde 150 och
ätmiästone ifmehöll en tredjedel. rent guld. Detta
block bade kommit frän Wentworths stenbrott, hvar-
ifrån man taget allt material till husbyggnad och
gatläggning. Man rifver nu upp stenläggningen på
mänga ställen för att möjligtvis få guld ur stenarne;
Märkvärdigt är att man först på sednaste tiden gjort
denna upptäckt. Guld är nu det allmänna samtals-
Amnet; de flesta landtbrukare hafva öfvergifvit plog
och spade och i stället tagit jernstör, hammare och
sikt.
Hvad inflytande dessa upptäckter komma att hafva
på guldets värde kan man latt förutse.
Hr R. Reimer har meddelat underrättelser om sö-
dra Australiens rikedom på guld och bland annat äf-
nen omnämnt den ofantliga afsastningen af den
vorldsberömda Burra-Burra-grufvan, som ligger un-
gefär 100 engelska mil från Adelaide:
Med denna koppargrufvas öppnande har verkligen
en ny epok, den lifliga industriella verksamhetens
epok, inträdt för Syd-Australien.
På fem Är från detta bergverks öppnande, den 28
Sept. 1845 -till den 3 Sept. 1850, har afkastninger
utgjort öfver 56,428 tons, eller i medeltal. ärligep
mer än 11,485 tons. ;
South-Australian-Mining-associationen, som: eger
detta bergverk, började med ett anläggningskapital
af endast 13,320 pund sterling; bolagsmännen hafva
på de fem ären fått 2000 procents utdelning eller
100 pund st. på en aktie af 5 pund st. Under de
sex sednaste qvartalen hafva de hvar tredje mänad
erbällit 200 procents utdelning, fastän bolaget u-der
är 1850 köpt land för mer än 15,000 pund st. och
öppnat en ny grufva, Karkuttogrufran, som lär vara
mycket lofvande.
Antalet af de arbetare, som bolaget sysselsatte,
var under sednaste äret 1003. Dessa, jemte nägra
hundra andra personer, hvilka voro sysselsatta med
smältningsarbete, utgjorde: tillika med sina familjer
invänarne i den närbelägna blomstrande staden Koo-
ringa, näst Adelaide den mest betydande ort i kolo-
niem Antalet af denna stads invänare uppgifves till
4000.
— Sedan fransmännen 1830 eröfrade Algier
hafva de der anlagt 133 städer och byar, uttorkat
ofantliga möraser, gräft mänga kanaler, anlagt stora
vattuledningar, samt byggt 118 tvättanstälter,-12 ba-
2arer, 13 slagterier, 3 stuterier, 21 lasaretter, 44 kyr-
kor och kapell, 20 möskeer, 19 skolhus och lyceer,
samt 117 andra offentliga byggnader.
— Då Gustaf Ill på en resa genom Ö-
stergötland. hade vid ett ombyte fått sin vagn för-
spänd med nya hästar, gick en bonde fram till ho-
nom och bad underdänigst att Hans Maj:t ville vara
nädig och köra vackert med hästarne. Konungen
upptog med välvilja hans anhällan och frågade buru
gammal bondens häst var? Jon, svårade bonden med
en djup bugning, han fölades samma är som Hans
Maj:t gjorde uppror.e — Konungen, som icke visste
om han hörde rätt, upprepade frågan: huru gam-
meal är din häst?, — Han var fölunge samma är
som Hans Maj:t gjorde uppror.s — Du lär mena
Revolutionen, inföll konungen. — Ja, di kallar det
så ock, svarade bonden, men jag säger som det
är, jag.
— Verkan af kol i allmänhet; -serdeles torf-
kol såsom gödningsämne och till uppblandning
ned stallgödsel. :
Torfaska har länge begagnats med framgäng sä-
ödningsmedel, men i sednare tider har man i
2 nd funnit det fördelaktigare att endast kola
bränntorfyen, och sedan begagna torfkolen pulverise-
rade till gödning dels enbart, dels utblandade med
andra gödningsämnen, säsom guano, benmjöl, sur
fosforsyrad kalk m. m. Verkan häraf är ö onisken-
lig. Torfkolen — likasom kol i allmänhet — insu-
på och qvarhälla fuktighet, befordra härigenom gro-
ningen och växternas hastiga utveckling, samt absor-
bera ammoniak m, fl. ämnen, hvarigenom växtlighe-
ten befordras. Ftt exempel härpå vilja yvj anföra.
Om man lägger omkring en hvitkälsplanta en skyffel
kolstybb, så utvecklar sig rundt omkring stjelken uti
kolstybben en hel mängd sugrötter, som annars al-
drig hade kommit att förefinnas; kälplantan växer
opp ovanligt fort och frodigt, samt uppnär en vida
avsenligare storlek, än de öfriga bredvid, som icke
fått nägot kol. Med rofvor och kälrötter, ifvensom
med morötter, rödbetor m. fl. andra trädgårdsväxter
har det visat sig att de genom gödning med kolstybb
blifva mycket frodigare, lida mindre af torka 0- S:
x. — För att nu få kolpulver 4 tillräcklig mängd
att dermed göda fälten, har man börjat sergkildt för
detta ändamil kola bränntorf och. derefter sönder-
smula eller pulverisera torfsolen, hvarefter torfzols-
pulvret antingen utsås blandadt med fröet (t. ex. i
drill jemte rof- oe rotkälsfrö), eller ock utblandas
det med andra gödningsämnen.
Pt annat sätt att använda torfkolen är sfven af
mycken vigt samt först i sednare tider i England
det nemligen att med tyrtfkölen utblan-
ning och andra ämnen, som lemna ifrän
sig Halnktande flvotiva delar, hvilka kunna vara af