seende:
Art. 51. Det understödjer, i regeringens namn,
lagförslagens diskussion inför senaten och lagstiftande
församlingen.
De statsråd, sort skola föra regeringens talan, er-
hälla detta uppdrag af republikens president.
Art. 52. Hvarje statsräd erhäller 25,000 fr. arf-
vode.
Art. 53. Ministrarne hafva rang, säte och rädplä-
gande stämma i statsrädet.
SJUNDE AFDELNINGEN,
Om högsta domstolen (La haute cour de Justice).
En högsta domstol dömer, utan någon appell, hvarje
inför densamma inställd person, anklagad för brott,
attentat, eller sammansvärjning mot republikens pre-
sident eller mot statens inre och yttre säkerhet.
Den företager undersökning endast på grund afeti
republikens presidents dekret.
Art. 55. Ett senats-beslut skall bestämma orga-
nisationen af äenna högsta domstol.
ÅTTONDE AFDELNINGEN e
Allmänna och tillfälliga bestämmelser ,
Art. 56: De bestämmelser i existerande lagar och
reglementen, hvilka icke äro mot denna konstitution
stridande, förblifva gällande till dess de lagligen upp-
häfvas.
Art. 57. En lag skall bestämma den municipala
organisationen. Märerna skola utnämnas af verk-
so - makten, oeh kunna tagas utom municipal-
trädet.
Art. 58 Förevarande konstitution inträder i kraft
med den dag, då de stora statskorporationer, som
den organiserar, blifvit konstituerade.
De af republikens president från den 2 December
till denna tidpunkt utfärdade dekreter gälla såsom
lag.
Upprättadt i Tuilerie-palatset den 14 Januari 1852.
Louis Napoleon.
Granskadt och med stora sigillet försedt:
Sigillbevararen, justitieministern
Rouher.
Förutom konstitutionen tillföres oss i dag
föga nytt från Frankrike. En spänd väntan
på denna statshandlings offentliggörande upp-
tog sinnena de nästföregående -dagarne; vh
ten om dess blifvande bestämmelser delade
med — betraktelser öfver nåationalgardets upp-
lösning och förvisningsdekreterna uppmärk-
samheten i de politiska kretsarne.
I afseende på förvisningsdekreterna finnes
icke mer än en röst om det högst sorgliga
intryck denna kraftåtgärd frambragt, och man
berättar de mest rörande detaljer om den för-
tvifian, som detta slag väckt inom en mängd
kretsar. Också säges regeringen hafva börjat
inse nödvändigheten att sätta en gräns för dessa
åtgärder, som gifvit sinnesstämningen i Paris
en högst fiendtlig riktning. Sålunda är man
nu nästan fullkomligt öfvertygad att en under
flera dagar väntad ny proskriptionslista helt
och hållet uteblifver, och att måhända äfven
de förböner, som från en mängd båll ingå,
skola vinna något gehör. Så tror man att,
bland andra, de af oss i går nämnde Alex.
Martin och Lachambeaudie skola benådas
från deportation.
. Den mellan Cavaignac och de Morny före
den förres frigifning vexlade korrespondens
har nu blifvit genom engelska tidningar of-
fentliggjord,
Det berättas för öfrigt att Cavaignac begärt
afsked, och såsom skäl till denna sin begä-
ran anfört det öde som träffat hans landsflyk-
tiga vapenbröder, ett öde, som hvilken dag
som helst kunde träffa honom sjelf, då de
alla hka mycket förtjenat det.
Det säges att akademien framställt en form-
lig begäran att vid sin nästa session, då Mont-
alembert skall taga sitt inträde, få på sina
bänkar se sina trenne förviste medlemmar.
Man lär hafva anledning befara en och annan
yttring af missnöje från akademisternas sida i
händelse denna begäran afslås,
Sednaste underrättelser innefattas i följande
depesch :
Paris den 16 Januari, Det provisoriska re-
rgeringens dekret, som inskränkte antalet af
räknekammarens medlemmar, är upphäfdt. Til)
-vattenbyggnader vid Seine och Rhöne äro 4
millioner anvisade.
Kursen å statspapper noterades den 16 den-
mes :
Femprocents 104,40; Treprocents 69,20.
BELGIEN.
De Napoleoniska förvisningsdekreterna haf-
wa i Belgien framkallat den lifligaste sensa-
tion och den mest bestämda förkastelsedom
öfver us Wpatorns beteende, äfven hos dem
som förut sökt att taga honom i försvar.
På de förvisa de sjeltva; som till stor del för-
ut befunno sig i Brissel, gjorde de föga in-
tryck. De hade cke väntat något bättre och
icke i alla fall vågar tänka på att återvända till
Frankrike. De se ned temligen godt mod
emot framtiden, då de närvarande förhållan-
dena omöjligen kunna r. Seka länge och jus!
ifrån dessa dekreter hemta de nya anlednin-
gr till förhoppningar. Pros kriptioner, men:
e, förråda en fruktan och osäke. et, som: Louis
Napoleon icke skulle känna, on han vore
viss på landets bifall och så saker om sir
styrka, som det påstås officielt i der eepsu-
rerade Pariserpressen. Dessutom hafva des-
sa dekreter betydligt skadat den mening mar
på åtskilliga håll hyst om Louis Napoi e0nf
sjelfständighet. En korrespondent från Bris:
gel berättar:
Jag var händelsevis i Cafe de VEurope, de pro-
skaiberades hufvudqvarter, då Monitören för den 10
Dec. ankom. Proskriptionslistorna genomgingos ana
lytiskt och nästan vid hvarje nanm betecknades er
eller annan person af Napoleons omgitning, som a
det ena eller andra personliga motivet utverkat pro
skriptionen, och tillika historien om den tvist mellar
den proskribera ude och den proskriberade, som lega
till grund för devna akt af hämnd. Och den om
ständigheten, att mänga högst ofarliga personer figu
rera på proskriptiorslistorna, under det mänga mer
betydande. personligketer, t. ex. Michel de Bourge
och andra, undgätt detta, talar derför, att upprättan
det af dessa listor skett med hänseende på helt oc
hället personliga motiver. Många anekdoter berättas
-Å t. ex. att Emil Girardin endast på sin enträgna be
gäran blitvit uppförd på den andra listan, men al
han på san wa gång erhållit amnesti och sälund
icke behöfver besvära sig att lemna Paris. Sädan
vöre mycket likt kr Girardin ora
Baron. BrodyX afgång från polisministersbe
fattningen utgör det allmänna konversations
ämnet inom: politiska kretsar. Orsaken ti
saba Ft PRrode hörde till: det: kle