seende: Art. 51. Det understödjer, i regeringens namn, lagförslagens diskussion inför senaten och lagstiftande församlingen. De statsråd, sort skola föra regeringens talan, erhälla detta uppdrag af republikens president. Art. 52. Hvarje statsräd erhäller 25,000 fr. arfvode. Art. 53. Ministrarne hafva rang, säte och rädplägande stämma i statsrädet. SJUNDE AFDELNINGEN, Om högsta domstolen (La haute cour de Justice). En högsta domstol dömer, utan någon appell, hvarje inför densamma inställd person, anklagad för brott, attentat, eller sammansvärjning mot republikens president eller mot statens inre och yttre säkerhet. Den företager undersökning endast på grund afeti republikens presidents dekret. Art. 55. Ett senats-beslut skall bestämma organisationen af äenna högsta domstol. ÅTTONDE AFDELNINGEN e Allmänna och tillfälliga bestämmelser , Art. 56: De bestämmelser i existerande lagar och reglementen, hvilka icke äro mot denna konstitution stridande, förblifva gällande till dess de lagligen upphäfvas. Art. 57. En lag skall bestämma den municipala organisationen. Märerna skola utnämnas af verkso makten, oeh kunna tagas utom municipalträdet. Art. 58 Förevarande konstitution inträder i kraft med den dag, då de stora statskorporationer, som den organiserar, blifvit konstituerade. De af republikens president från den 2 December till denna tidpunkt utfärdade dekreter gälla såsom lag. Upprättadt i Tuilerie-palatset den 14 Januari 1852. Louis Napoleon. Granskadt och med stora sigillet försedt: Sigillbevararen, justitieministern Rouher. Förutom konstitutionen tillföres oss i dag föga nytt från Frankrike. En spänd väntan på denna statshandlings offentliggörande upptog sinnena de nästföregående -dagarne; vh ten om dess blifvande bestämmelser delade med — betraktelser öfver nåationalgardets upplösning och förvisningsdekreterna uppmärksamheten i de politiska kretsarne. I afseende på förvisningsdekreterna finnes icke mer än en röst om det högst sorgliga intryck denna kraftåtgärd frambragt, och man berättar de mest rörande detaljer om den förtvifian, som detta slag väckt inom en mängd kretsar. Också säges regeringen hafva börjat inse nödvändigheten att sätta en gräns för dessa åtgärder, som gifvit sinnesstämningen i Paris en högst fiendtlig riktning. Sålunda är man nu nästan fullkomligt öfvertygad att en under flera dagar väntad ny proskriptionslista helt och hållet uteblifver, och att måhända äfven de förböner, som från en mängd båll ingå, skola vinna något gehör. Så tror man att, bland andra, de af oss i går nämnde Alex. Martin och Lachambeaudie skola benådas från deportation. . Den mellan Cavaignac och de Morny före den förres frigifning vexlade korrespondens har nu blifvit genom engelska tidningar offentliggjord, Det berättas för öfrigt att Cavaignac begärt afsked, och såsom skäl till denna sin begäran anfört det öde som träffat hans landsflyktiga vapenbröder, ett öde, som hvilken dag som helst kunde träffa honom sjelf, då de alla hka mycket förtjenat det. Det säges att akademien framställt en formlig begäran att vid sin nästa session, då Montalembert skall taga sitt inträde, få på sina bänkar se sina trenne förviste medlemmar. Man lär hafva anledning befara en och annan yttring af missnöje från akademisternas sida i händelse denna begäran afslås, Sednaste underrättelser innefattas i följande depesch : Paris den 16 Januari, Det provisoriska rergeringens dekret, som inskränkte antalet af räknekammarens medlemmar, är upphäfdt. Til) -vattenbyggnader vid Seine och Rhöne äro 4 millioner anvisade. Kursen å statspapper noterades den 16 denmes : Femprocents 104,40; Treprocents 69,20. BELGIEN. De Napoleoniska förvisningsdekreterna hafwa i Belgien framkallat den lifligaste sensation och den mest bestämda förkastelsedom öfver us Wpatorns beteende, äfven hos dem som förut sökt att taga honom i försvar. På de förvisa de sjeltva; som till stor del förut befunno sig i Brissel, gjorde de föga intryck. De hade cke väntat något bättre och icke i alla fall vågar tänka på att återvända till Frankrike. De se ned temligen godt mod emot framtiden, då de närvarande förhållandena omöjligen kunna r. Seka länge och jus! ifrån dessa dekreter hemta de nya anledningr till förhoppningar. Pros kriptioner, men: e, förråda en fruktan och osäke. et, som: Louis Napoleon icke skulle känna, on han vore viss på landets bifall och så saker om sir styrka, som det påstås officielt i der eepsurerade Pariserpressen. Dessutom hafva dessa dekreter betydligt skadat den mening mar på åtskilliga håll hyst om Louis Napoi e0nf sjelfständighet. En korrespondent från Bris: gel berättar: Jag var händelsevis i Cafe de VEurope, de proskaiberades hufvudqvarter, då Monitören för den 10 Dec. ankom. Proskriptionslistorna genomgingos ana lytiskt och nästan vid hvarje nanm betecknades er eller annan person af Napoleons omgitning, som a det ena eller andra personliga motivet utverkat pro skriptionen, och tillika historien om den tvist mellar den proskribera ude och den proskriberade, som lega till grund för devna akt af hämnd. Och den om ständigheten, att mänga högst ofarliga personer figu rera på proskriptiorslistorna, under det mänga mer betydande. personligketer, t. ex. Michel de Bourge och andra, undgätt detta, talar derför, att upprättan det af dessa listor skett med hänseende på helt oc hället personliga motiver. Många anekdoter berättas -Å t. ex. att Emil Girardin endast på sin enträgna be gäran blitvit uppförd på den andra listan, men al han på san wa gång erhållit amnesti och sälund icke behöfver besvära sig att lemna Paris. Sädan vöre mycket likt kr Girardin ora Baron. BrodyX afgång från polisministersbe fattningen utgör det allmänna konversations ämnet inom: politiska kretsar. Orsaken ti saba Ft PRrode hörde till: det: kle