SEI ISLaLSTOSIH yYllUtiBAdDe YT SKOLA UG KaAllsKhu
kunna stå till tjenst med några upplysningar.
Systemet haricke buritisig derföre,emedarrallena-
styrandet, statens förmynderskap öfver folket
och bibehållandet af en stor stående. armå så-
soin, verktyg åt. den allena, herrskande regent-l,
viljan och dess, myrmidoner varit det; somj;
legat de .maktegande :mest om hjertat; emedan 3
de: motarbetat ock tillintetgjort alla; sådanal;
kommunalinrättningar, som, utan att behöfval.
göra något slags intrång i den verkstiic
statsmaktens, enhet och kraft inom dess egent-
liga fält, likväl; hade infört sjelfstyrelsen och
kunnat befästa friheten. Hela, hemligheten
hgger, ju; ej. helter i något annat, enligt. hvad
erfarenheten. nu visat, sedan sakerna kommit
på sin spets, än att regenterne betrakta sig
såsom stadde:i öppet:krigstillstånd. emot. fol-
kenyj;: och sderföre.:beslutat. att fråntaga desse
allt i politiskt. afseende. eller. sjelfve. förgås:
då deremot. demokratien, år, 1848,.1 det-ögon-
blick då den hade: makten, hyste. det. förtro-
endet. till..regenterna. (undantagande i Frank-
rike); att. af. dem. hoppas en uppriktig med-
verkan. till ett: reformerande öfverallt af .de
gamla systemerna, .och under. tiden hade den
lättrogenheten. att lemna. hela. den väpnade
makten qvar i regenternas händer, hvilken se-
dan af dessa vid första tillfälle användes:ati
krossa friheten. Detta var en menlöshet, åt
hvilken frihetens fiender nu efteråt triumfera;
men den kan åtminstone i moraliskt hänse-
ende lända demokratien till skam, om detl.
också måhända hade sett helt annorlunda ut
på . kontinenten, i fall demokratiens ledare
hade -gått till väga lika ricksichtlos — vi hafva
ej något motsvarande ord i svenskan — som
Louis Napoleon nu gjort i Frankrike. Detj
lemnas. för öfrigt derhän, huruvida icke denl.
bitträ lexa,. som folken sedermera fått, kar
vara dem fö
AA Nw ÖH os
—
pr NR
AA
nee RE SA ER
ör framtiden nyttig, för att nu, me-
dan den andliga utvecklingen öfverallt fortfa
att nedtryckas af reaktionen, lära sig inse.
hvad det är som egentligen göres dem behof;
i stället att förirra sig på fältet af det socia-
listiska splitets extravaganser. — Hvad slutli-
gen det anförda exemplet af Californien be-
träffar, så är det bekant att befolkningen der
i latidet består af en sämmanträffad -massa afl
menniskor från alla verldsdelär, hälften der-
ibland kanhända äfventyräre, som ej förstått
att sköta sig väl hemma li sin födelsebygd,
sek alla samlade utan annat primitift ända-
må, än att så hastigt som möjligt, och snart
sagdt pi hvad sätt som helst, samla pennin-
gar. Hela denna stat kan ännu knappast räk-
näs vara mer än tre år gammal; jorden der
utgör icke hybyggarfies fädernesland; sederna
och umgängeslifvet mildras hos ganska få ge-
nom något hem och genom sällskap af qvinnan;
icke dess mindr. har Tidsförfattaren den föga
grannlagenheten att framdraga förhållanderns
derstädes såsom ett bevis för eller emot i.af-
seende: på företrädet af..den ena eller andra
statsinrättningen.. Och likväl vilje vi-accep-
tera exemplet: ja, vi anse tvärtom, att det
framskridande. som - Californien vunnit, den
någorlunda ordning, som kan ega rum rela:
tft i San. Fransisco,- en mötesplats för .så
många tusental af lycksökare, och sjelfva möj-
tigheten att. der hafva inom så kort tid bildat
ett samhälle, utan,att flera excesser föröfvas
än hyad. man afhört, utgör ett ganska utmärkt
Ibevis för demokratiens och sjelfstyrelsens.lif-
Tgifvande och upprätthållande kraft. --Om -un-
I der: en ..sådan : begynnelse : af ett samhälle,
!ynchrättvisa stundom: måst utöfvas, di V.-8:
att en samling... enskilda medborgare förenat
sig att upptäcka och bestraffa; banditer och
-Imördare, då de offentliga lagskipningsinrätt-
ningarne ännu ej. hunnit blifva nog fnllstän-
Idiga för att lemna skydd för lif ochegendom,
så är ju detta hvarken mer. eller mindre än
jJett nödvändighetsverk, likasom hvarje annat
,Isjelfförsvar ti nödvärn, hvilket.till och med
lagen i gamla samhällen för vissa fall tillåter.
vilt Tidsförfattaren nu på sin sida -vara god
jloch säga-oss, om han anser mera hederligt
Telter: mera. tillåtligt, att-demaktegande pro-
klamera belögringstillstånd och anbefalla ständ-
. lrätter 1, tätt befolkade och sedan långliga -ti-
r I der fullt. .organiserade länder, hvarestiingen
I brist finnes på, domstolar, väl utarbetade lagar
-loch en fullständigt-utrustad civil verkställande
I makt? - Vi förutse, att något svar på denna
Ifråga icke kommer att följa. . Ty,i Tidsför-
; I fattarens och förmodligen-i Svenska tidnin-
I gens,ögony deri han.debuterar, finnes välicke
; I några. moraliska. förpligtelser- för. regenterna:
I Pligter ägac.endast rum förfolken, men utan
-Årättigheter. -I vår tanka hafya. Califörnierne
i Igjort ganska klokt, som söka att sköta sina
- Jangelägenheter. sjelfva så mycket som möjligt.
IDe hafva alltid god tid att, om. de framdeles
; så vilja, skaffa sig. ett större eller mindre an-
t tal tuktomästare på halsen.
1 - Uti ett påföljande stycke har Tidsförfattaren,
-)i anledning af en anmärkning i Aftonbladsar-
.ltikeln, angående de konservatives ständiga
slspådomar, att, det aldrig kunde bära sig med
alen demokratisk styrelse sådan som: Förenta
-IStaternas, .invändt, att .någonisådan profetia
hlicke blifvit yttrad :sedan 14. eller 15 år till-
p baka. Detta var nu åtminstone rätt väl; men
a det hindrar icke, att ifrågavarande spådomar
r. Jdagligen uppdukades sålänge det. möjligvis
st gick an. Och i allt fall — i hvad mån hafva
förhållaanderna i de Förenta: Staterna sedan
niberörde tidskifte undergått förändring? -Deäro
;,Itvertom mera demokratiska nu än då. Men
länge hette det helt simpeltyatt eri demokrat
, sådan -som Förenta Staternas vore rent af omöj-
ot lig ilängden och att alltsammans snart skulle
s, falla. tillhopa och blifva en despots rof —
e- I förbigående: anmärkes att hos de konservative
etlalltid röjer sig en sorg öfver de demokratiske
le lstaternas fria författningar derföre, att de snar
va förmenas skola blifva rof för despotismen
selhvaremot, man hos samma konservative, be
i-, synnerligt nog, aldrig förmärker någon åstun:
s-)dan att afskaffa despotismen der den redar
sa finnes och att successift införa demokratisk:
1- inrättningar, utan då heter det, enligt der
1- konservativa taktiken, alltid :. xman måste mot:
in reformbegäret i dess början. -